Uppsatsens syfte ämnar undersöka svenskars benägenhet att välja en utrikes född partner utifrån individers bostadsort samt deras egen och föräldrars utbildning. Valet av partner analyseras utifrån ett perspektiv där valet inte sker slumpmässigt utan styrs av faktorer som påverkar möjligheterna till vilken partner svenskar träffar. Tidigare forskning har främst studerat parförhållanden mellan olika minoritetsgrupper och minoriteters tendens att ha en inrikes född partner. Eftersom parförhållanden mellan majoriteten och minoriteterna anses vara en indikator på hur starka gränserna är mellan olika grupper i samhället, är det av sociologiskt intresse att också studera hurmajoritetsgruppen väljer en partner från minoritetsgrupper.Teoriavsnittet beskriver inledningsvis begreppen endogami, homogami och exogami som olika former av parförhållanden för att sedan diskutera hur svenskars partnermarknad påverkas av deras socioekonomiska resurser och sociala kontext. Datamaterialet som används i studien kommer från SUDA:s undersökning Young Adult Panel Study från år 1999 och studiens urval består av individer födda i Sverige av svenskfödda föräldrar som vid undersökningstillfället var i ett parförhållande. Logistisk regressionsanalys är den metod som tillämpats för att analysera svenskars benägenhet att ha en utrikes född partner. Studiens resultat indikerar att föräldrars utbildning, till skillnad från respondenters egen utbildning, hade en betydande effekt på benägenheten att ha en partner som är född utomlands. Det visar också att svenskar som bor i storstäder är mer benägna att ha en utrikes född partner i jämförelse med de som bor på landsbygden. Samspelet mellan individers socioekonomiska bakgrund och sociala kontext kan således påverka vilken partnermarknad som är tillgänglig för varje individoch är därmed avgörande för svenskars benägenhet att ha en utrikes född partner.

Uppsatsens syfte ämnar undersöka svenskars benägenhet att välja en utrikes född partner utifrån individers bostadsort samt deras egen och föräldrars utbildning. Valet av partner analyseras utifrån ett perspektiv där valet inte sker slumpmässigt utan styrs av faktorer som påverkar möjligheterna till vilken partner svenskar träffar. Tidigare forskning har främst studerat parförhållanden mellan olika minoritetsgrupper och minoriteters tendens att ha en inrikes född partner. Eftersom parförhållanden mellan majoriteten och minoriteterna anses vara en indikator på hur starka gränserna är mellan olika grupper i samhället, är det av sociologiskt intresse att också studera hur majoritetsgruppen väljer en partner från minoritetsgrupper. Teoriavsnittet beskriver inledningsvis begreppen endogami, homogami och exogami som olika former av parförhållanden för att sedan diskutera hur svenskars partnermarknad påverkas av deras socioekonomiska resurser och sociala kontext. Datamaterialet som används i studien kommer från SUDA:s undersökning Young Adult Panel Study från år 1999 och studiens urval består av individer födda i Sverige av svenskfödda föräldrar som vid undersökningstillfället var i ett parförhållande. Logistisk regressionsanalys är den metod som tillämpats för att analysera svenskars benägenhet att ha en utrikes född partner. Studiens resultat indikerar att föräldrars utbildning, till skillnad från respondenters egen utbildning, hade en betydande effekt på benägenheten att ha en partner som är född utomlands. Det visar också att svenskar som bor i storstäder är mer benägna att ha en utrikes född partner i jämförelse med de som bor på landsbygden. Samspelet mellan individers socioekonomiska bakgrund och sociala kontext kan således påverka vilken partnermarknad som är tillgänglig för varje individ och är därmed avgörande för svenskars benägenhet att ha en utrikes född partner.

In this essay the author has chosen to analyze the similarities and differences between some of the northern Europe’s late Mesolithic and Neolithic cultures. The research is of a processual standpoint and the information is mainly gathered from secondary sources as well as ethnological studies. The material collected has been analyzed in both a processual and a post-processual manner to most accurately study the foundations of the three primary theories describing the Pitted Ware Culture’s origin. During the course of the study the author also found a possible fourth alternative, and the possibility of exogamy as a factor in the emerge of the Pitted Ware Culture has also been questioned. This work has prompted for a rigorous collection of information to be able to properly present all theories strong and weak points, without bias for any theory. The conclusion of these studies is that it is very hard to pinpoint exactly what it is that has given the Pitted Ware Culture its typical cultural traits, although a possible sequence of events has been presented in this text.