Bakgrund och problemformulering: Patienter med blodsmitta riskerar att bli sedda utifrån sin blodsmitta. Det kan bero på stigmatisering och förlegade synsätt som är formade utifrån vårdinrättningarnas vårdkultur. Patienten kan bli identifierad med sin blodsmitta och kan därmed få sämre vårdande möten eller utebliven vård. Fokus skiftas från den primära sökorsaken till blodsmittan i sig. Omvårdnaden som ska bedrivas utifrån Caritas brister på grund av rädsla för blodsmitta och vårdandet kan bli till ett vårdlidande. Syfte: Syftet är att beskriva blodsmittade patienters upplevelse i mötet med vårdpersonal.   Metod: Litteraturöversikt med nio kvalitativa artiklar som analyserats och granskats. Resultat: Presenteras utifrån två huvudteman: Diskriminering och stigmatisering med ett undertema sekretess och attityder med två underteman negativa attityder och positiva attityder. Slutsatser: Blodsmittade patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande innefattade negativa attityder, diskriminering och stigmatisering. Detta resulterade i utebliven behandling, vårdlidande och rädsla för att avslöja sin blodsmitta. Negativa attityder, diskriminering och stigmatisering yttrade sig i form av nedvärdering, utebliven behandling, onödiga hygienrutiner och sämre vård samt omvårdnad. Genom ökad kunskap om blodsmitta kan lidandet lindras för dessa patienter.

Bakgrund: Sedan lång tid har det funnits ett samband mellan stigmatiseringsprocesser och psykisk sjukdom. Konsekvenser av stigmatisering innebar för den drabbade att de ofta blev utstötta, ensamma och diskriminerade i samhället med svårigheter att få anställning och bostad och därtill också sämre vård. Specialistsjuksköterskan har ett ansvar att arbeta för att öka kunskap och förståelse för psykisk sjukdom i samhället men hen har också ett ansvar att bedriva en jämlik vård av hög kvalitet oavsett vilken sjukdom patienten har som hen möter. För att uppfylla detta ansvar är det angeläget att specialistsjuksköterskan är medveten om konsekvenserna av stigmatisering av personer med psykisk sjukdom och aktivt arbetar för att motverka detta. Syfte: Syftet är att beskriva hur sjuksköterskan inom psykiatrisk vård kan motverka upplevelserna av stigmatisering för personer med psykisk sjukdom. Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes och artiklar som valdes ut granskades utifrån en integrativ metod. Dataanalysen mynnade ut i tre huvudteman med åtta underteman som kom att beskriva vårt resultat. Resultat: Resultatet visade på att patientens, sjuksköterskors och omgivningens attityder påverkade patientens upplevelse av stigma. Vad som också påverkar är patientens känsla av sammanhang, skamkänslor men även rädsla för att stigmatiseras och konsekvenserna av detta. För att specialistsjuksköterskan ska kunna motverka patientens upplevelse av stigmatisering krävs utbildningsinsatser i olika led men även en kännedom om hur patienters utbildningsnivå påverkar hens stigmatiseringsprocess. Sammanfattning: Det blev tydligt att en av specialistsjuksköterskans viktigaste uppgifter är att motverka patientens upplevelse av stigmatisering, men också delta i utbildning på olika nivåer utifrån ett personcentrerat perspektiv. / Background: An association between stigmatization processes and mental illness has been apparent for many years. Consequences of stigmatization meant those affected were often ostracized, alone and discriminated against within society, experienced difficulties in obtaining employment and housing and, in addition, received poorer care. The specialist nurse has a great responsibility to promote increased knowledge and understanding of mental illness in society. The specialist nurse also has a responsibility to provide equal quality care regardless of the illness the patient is experiencing. In order to fulfill this responsibility, it is important that the specialist nurse is aware of the consequences of stigmatizing people with mental illness and actively works to counteract this. Aim: The purpose is to describe how the nurse in psychiatric care can counteract the experiences of stigmatization for people with mental illness. Method: A systematic literature search was conducted and the articles selected were examined using an integrative method. The data analysis resulted in three main themes with eight subthemes that came to describe our results. Results: The results showed that the patients', nurses' and societal attitudes affected the patients' experience of stigma. The patients' experience of stigmatization was influenced by whether they had a sense of coherence, feelings of shame but also a fear of being stigmatized and the consequences of this. In order for the specialist nurse to counteract the patient's experience of stigmatization, educational efforts are required at various stages, but also a knowledge of how patients' educational level affects their stigma process. Conclusion: It became clear that the specialist nurse's most important task in counteracting the patient's experience of stigmatization was education at various levels from a person-centered perspective.