No description available.

Alla företag stöter någon gång på behov av nytt kapital. I Sverige är det vanligt att detfinansieras med hjälp av krediter. Banklagen och det formella säkerhetskravet bestämmer ihög grad kreditmarknadens struktur, hur kreditgivningen ser ut i Sverige och påverkar ävenkreditvolymen. Under år 2008 drabbades världen av en finanskris vilket medfördeförändringar på marknaden. Bankerna drabbades av högre kreditrisker och kreditförlusternaökade. Ordet finanskris efterföljs nästan alltid av en syftning på misskött kredithantering inågon form och i samband med dagens ekonomiska läge ifrågasätts bankernas hantering avkrediter och även de formella säkerhetskraven. Istället efterfrågas ökad relationsbanking ochatt vikten av människorna bakom bolagen behöver öka.Vår rapport behandlar kreditprocessen samt styrelsens betydelse vid kreditgivning. Vi fanndet intressant att analysera det ansvar som föreligger vid kredittagande och kreditgivning dådetta spelar stor roll, inte minst när det råder dystra tider på finansmarknaden. När det gälleransvarsfrågan i ett bolag så fokuserar man ofta på bolagsstyrelsen som enligt lag ansvarar förbolagets åtaganden. Syftet med vår rapport är att försöka analysera styrelsens betydelse för ettbolag när de söker krediter hos en bank. Vi har valt att granska kreditprocessen, med fokus påkundens styrelsearbete, hos två av de största bankerna i Sverige. Bankperspektivet är påtagligti uppsatsen och den riktar sig till såväl kreditgivare som kredittagare.Uppsatsen har skapats genom att vi tagit teorier från två olika vetenskapliga block;kreditgivning och styrelsens roll i företag. Empirin har tillskjutit intervjuer med fyrabanktjänstemän samt två externa styrelseledamöter. Tillsammans har de format en analys somresulterade i att bankerna vid vissa tillfällen lägger stor vikt vid bolagets styrelse. Därför kanman se en indirekt fördel med att ha ett aktivt styrelsearbete med externa ledamöter. Men detavgörande kreditbeslutet faller inte på bolagets styrelsearbete.Vår undersökning ledde fram till att det främst är de kvantitativa faktorerna som påverkarkreditbedömningen. Orsaken till detta hävdas framförallt vara att det är reglerat ilagstiftningen och även för att det är lättare att värdera säkerheter genom att företaget hartydliga materiella tillgångar. Men vi som författare ser ett intresse och en vilja hos bankernaoch de externa styrelseledamöterna i att kunna använda sig av bolagets styrelse mer, då ävenvid kreditgivning. Det största problemet ligger dock i värderingen av de mjuka faktorerna.Där efterfrågar bankerna ett bättre sätt att kunna värdera mjuka faktorer, för de då hadekunnat lägga större vikt kring dem vid kreditbeslut än i dagsläget.

Enligt svensk lagstiftning måste aktiebolag ha en styrelse. Dock skiljer det sig på vilket sätt styrelsen involveras i företags strategiska arbete och hur företagsägare förhåller sig till dess funktion. I små och medelstora företag fyller styrelsen sällan någon reell funktion. När företaget växer blir det dock svårt för en person att ensam klara av att styra och kontrollera bolaget, vilket leder till ett ökat behov av en arbetande styrelse. Tidigare forskning visar att företagsägarens personliga mål ofta avgör den strategiska riktningen i små och medelstora företag. För att kunna bemöta de krav som existerar, behöver därför företagsägaren förstå styrelsens roll och nyttan av strategiskt arbete. Syftet med studien är att utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv bidra med kunskap om styrelsearbete i små och medelstora företag, samt att undersöka vilka attityder företagsägare i dessa företag har till styrelsens funktion. Studiens empiri har inhämtats från en kvalitativ datainsamling, i form av semistrukturerade intervjuer med fyra företagsägare ur tre olika små och medelstora företag. Den teoretiska referensramen berör ämnet bolagsstyrning och de aspekter som anses vara viktiga för ett framgångsrikt styrelsearbete. Studien kommer fram till att kunskapen vad gäller styrelsearbete är relativt låg hos företagsägare i små och medelstora företag, vilket gör att styrelsen inte används på ett effektivt sätt. Kunskapsnivån hos företagsägaren styr också huruvida styrelsen anses som viktig i det egna företaget, samt hur styrelsen arbetar. En annan slutsats som dras är att företagsägarens personliga mål påverkar dennes attityd till styrelsen. Om de personliga målen innefattar tillväxt, har företagsägaren en mer positiv attityd till en arbetande styrelse. Vidare ökar en positiv inställning till en arbetande styrelse sannolikheten att företagsägaren även har en positiv attityd till externa styrelseledamöter. / According to Swedish law, limited companies must have a board. However, it differs in the extent to which the board is involved in a company´s strategic work and how business owners relate to its function. In small and medium-sized enterprises, the board seldom fills any real function. As the company grows, it becomes difficult for one person alone to manage and control the company, leading to an increasing need for a working board. Previous research shows that business owner's personal goals often determine the strategic direction of small and medium-sized enterprises. In order to meet existing demands, business owners need to understand the board´s role and the benefits of strategic work. The purpose of the study is, from a business perspective, to contribute knowledge about board work in small and medium-sized enterprises and to examine the business owners' attitudes toward the functioning of the board. The study's empirical data has been collected from a qualitative data collection, in the form of semi-structured interviews with four business owners from three different small and medium-sized enterprises. The theoretical framework involves the subject corporate governance and the aspects that are considered important for a successful board work. The study concludes that awareness regarding board work, is relatively low among business owners of small and medium-sized enterprises, which means that the board is not being used effectively. The level of knowledge of the business owner also controls whether the board is considered as important in their own company, and how the board works. Another conclusion drawn is that the business owner's personal goals affect his attitude towards the board. If personal goals include growth, the business owner has a more positive attitude towards a working board. Furthermore, a positive attitude towards a working board increases the probability that the business owner also has a positive attitude towards outside directors in the board.