I have, with a point of departure in two case studies; the artist, curator and scientist Andreas Gedin and Maria Lind, curator and director of Tensta konsthall, contextualized with a couple of respondents; the freelance curator, writer and editor Power Ekroth and the freelance curator and artist Carl Michael von Hausswolff, conducted a field analysis on curatorial and artistic practices. I have applied key concepts in order to conduct the analysis. Furthermore, the case studies and the respondents have been placed in a contemporary artworld. These components have been related to a contemporary historical segment of the artworld. This in turn, has been related to older, international cicumstances of change and various conditions in the two subfields. I have suggested certain a proximity in the artistic and curatorial practices. I have also suggested three types of conduct or signature features linked to the curatorial practices. One result implied in the responses in the interviews is that the formal requirements to enter the field are low on part of the artist as compared to that of the curator. This is only a weak indication due to the small sample. This distribution seems plausible in that, amongst other things, the connection on the curatorial part to the institution as well as a greater proximity to centres of power requires a larger accumulation of educational capital. The movements that at times occur between the subfields could simply be a consequence due to the frail demarcation of the fields. The dynamics due to the accumulated capital appears to be the foremost distinctive factor that influence the possibility of movement across the demarcations. The artist appears to have the most to gain from the weak demarcations due to the fact that venturing in to curatorial territory provides a greater access to the possibilities of defining the field. Another plausible explanation to the at times frequent passing over the borders is the economical cicumstances in the cultural sector. / VG

No description available.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka Twitch, en plattform för live-strömmat dataspelande, i förhållande till dess aktörers interaktioner. För att avgränsa studien har ett av de hundratals spel som strömmas på Twitch valts ut; Starcraft II. Genom att behandla Starcraft II & Twitch som ett spänningsfält där polariteter, kapital och dess aktörer strukturerar fältet, utformas en teoretisk modell utifrån Bourdieus fältteori (1984; 1986; 1990) och Goffmans (1959) teorier för mikrosocialt handlande. Det framkommer att fältet går att analysera som ett kulturellt sådant, där professionella gamers och personligheter samt cyniska och oförställda framföranden står i motsatsförhållande. Pro-gamers är fältets rena kulturella kapital medan personligheter korrumperar sitt kapital med socialt och ekonomiskt kapital för att bli erkända på fältet. Cyniska framföranden tar avstånd från ’rollen’ som strömmare medan oförställda framföranden omfamnar den. Fältets viktiga interaktionspunkter och markörer mellan strömmare och tittare är: teammaskopier, moderatorstatus, spelmässigt anknutna symboler för skicklighet, spelregion, emoticons, memes, exkludering och inkludering, Tittarna investerar kapital (tidsmässigt, ekonomiskt, socialt och kulturellt) för att bli del av de olika gemenskaperna som existerar dels på Twitch, men också överlappar på plattformar relaterade till Starcraft II. Sammanfattningsvis struktureras fältet utefter dels spelmässig skicklighet och kunnighet och dels distansen till rollen som strömmare.

No description available.