Vårt syfte med den här studien är att undersöka hur förskollärare tänker och arbetar kring bild, färg och formskapande inom förskolan och vilka faktorer de anser viktiga i den skapande verksamheten. Vi vill även se om det föreligger några skillnader då förskolan har tillgång till en ateljerista som arbetar i förskolans ateljé och då förskolan inte har det. Frågeställningarna är som följer: – Vilka faktorer anser förskollärarna viktiga i förskolebarns färg – och formskapande? – Vilken betydelse har tillgången till en ateljerista för den skapande verksamheten? Vi har i vår undersökning genomfört åtta intervjuer av förskollärare. Två av respondenterna var även utbildade till ateljerista. Två av respondenterna hade tillgång till en ateljerista och fyra hade inte det. Resultatet visar att det inte finns så stora skillnader i tankegångarna hos respondenterna vare sig de har tillgång till ateljé eller inte. Vi kunde även tyda att miljön kring barnet har en stor betydelse i båda fallen. Tyngdpunkten ligger vid kunskap och engagemang.

<p>Vårt syfte med den här studien är att undersöka hur förskollärare tänker och arbetar kring bild, färg och formskapande inom förskolan och vilka faktorer de anser viktiga i den skapande verksamheten. Vi vill även se om det föreligger några skillnader då förskolan har tillgång till en ateljerista som arbetar i förskolans ateljé och då förskolan inte har det.</p><p>Frågeställningarna är som följer:</p><p>–</p><p>Vilka faktorer anser förskollärarna viktiga i förskolebarns färg – och formskapande?</p><p>–</p><p>Vilken betydelse har tillgången till en ateljerista för den skapande verksamheten?</p><p>Vi har i vår undersökning genomfört åtta intervjuer av förskollärare. Två av respondenterna var även utbildade till ateljerista. Två av respondenterna hade tillgång till en ateljerista och fyra hade inte det. Resultatet visar att det inte finns så stora skillnader i tankegångarna hos respondenterna vare sig de har tillgång till ateljé eller inte. Vi kunde även tyda att miljön kring barnet har en stor betydelse i båda fallen. Tyngdpunkten ligger vid kunskap och engagemang.</p>

När digitala produkter ska utvecklas, egentligen alla typer av produkter, måste dess användbarhet utvecklas av någon behörig i området. Vad som är bra design är dock delvis subjektivt, beroende på bland annat faktorer som tidigare erfarenheter och kunskap. Något som ibland blir bortglömt är de yttre faktorerna som påverkar användbarheten. Det är precis vad kontext handlar om, de faktorer som normalt sett inte faller under användbarhet, utan mer som ett extra tillbehör. Vikten av kontextuell förståelse får dock aldrig underskattas, och det är precis vad den här studien är ämnad för. Vad krävs när ett gränssnitt ska utformas för en kontext som faller långt utanför vanligare kontexter som hemma, kontor eller mobilt? Ett projekt genomförs där målet är att ta fram ett användbart gränssnitt till styrning av undervattensrobotar (förkortas ROV). I studien genomförs datainsamling med hjälp av metoder som kontextuella enkäter, där svarande befinner sig i sin rätta kontext under tiden som de skriver svar på öppna frågor kring deras arbetsuppgifter, fysiska- och sociala miljö. Prototyper skapas och diskuteras med beställaren för att ge insikt i användningsmönster och ge svar på användbarhetsfrågor. Det visar sig vara utmanande att arbeta som ROV-pilot, det kräver stor koncentration och de jobbar i långa pass vilket resulterar i trötta huvuden efter en arbetsdag. Detta ställer stora krav på utformningen att få till de visuella byggstenarna på ett sätt som hjälper piloterna utföra sitt arbete så smidigt som det går. Resultatet blir en visuell prototyp som är anpassad efter analyserad data, tillsammans med välkänd teori inom användbarhet från namn som Alan Cooper och Donald Norman.