Slakthusområdet, the meatpacking district, is an industrial area from the 20th century. When designing a public center in the new district, the main goal has been how to manifest a public space without contradicting the spatial logic and the history represented in the existing architecture. I have approached architecture through model. With a series of models, and a unconditional approach, separate ideas have resulted in different geometries and shapes. The choice to operate in this media causes a discussion where every shape by itself is questioned and discussed. The proposal is a facility with a variety of programs where the multi-functional building structure frames the many potential activities. The precise cut between two spaces is defined according to their individual character. Yet not without a symmetry and openness which affect the visitors spatial experience to perceive the sensibility of the building where the experiences of the street, activities and building become one. / Slakthusområdet som ny stadsdel är ett område som präglas av 1900-talets stadsplanering - ett renodlat verksamhetsområde, med koppling till köttförädling och närhet till stadens infrastrukturella nod. Vid utformningen av ett lärocenter i den nya stadsdelen har målet varit att skapa en tydlig offentlig byggnad utan att helt bryta mot logiken i den befintliga kulturhistoriska miljön. Det är genom modell jag har försök att närma sig arkitekturen. Inom en satt ram, kravlöshet, har jag materialiserat idéer för att sedan ifrågasätta de olika utfallen. Modellerna jag byggt redovisar en process med intentionen att enkelt kommunicera projektet samt att skapa en diskussion om det som varje enskild modell redovisar, hands-on. Förslaget är en byggnad med en variation av rum. Den multifunktionella byggnadstypen har en horisontell delning där generösa publika ytor och intimare studiemiljöer orienterar sig i olika riktningar. Samtidigt bidrar symmetrin till en ökad förståelse för byggnaden och dess olika rum, detta tillsammans med en öppenhet i planerna gör att man kan röra sig fritt och lätt orientera sig i byggnaden.

Skolan; ett monument Några av de ursprungliga byggnaderna i Slakthusområdet, ritade av Gustaf Wickman, ska i programmet omvandlas till gymnasieskolor och få ett kompletterande och samlande tillägg i form av ett lärocenter. Ett lärocenter som blandar läromiljöer med mer publikt inriktade funktioner så som bibliotek, servering och en blackbox för de omkringliggande gymnasieskolorna och området.  I mitt projekt har min utgångspunkt varit skolans status och funktion i samhället. En status som under skolans historia har präglats av dess funktion av att vara en viktig grundpelare och förutsättning för ett fungerande demokratiskt samhälle. Själva skolbyggnaden har i en historisk kontext ofta varit en materiell manifestation för att tydliggöra och i viss mån reproducera den status som var/är kopplad till skolan som institution. Skolbyggnaden tilläts ta plats fungerade och fungerar på flera sätt som ett monument. Skolbyggnaden tilläts ta plats i fysiskt bemärkelse men också i en aspekt av tid genom att i sin gestaltning och materialval bli en beständig del i sin kontext. Med begreppet status och kopplingen till skolan som utgångspunkt har jag valt att låta mitt projekt förhålla sig till sammanhängande och sammankopplade begrepp så som makt, hierarki, kunskap, monument (minnesmärke), landmärke, objekt och centrum mfl. Syftet med begreppen har varit att undersöka hur de kan hjälpa mig att skapa en byggnad som manifesterar sitt egna tänka värde och som tydligt avläses som en huvudbyggnad som hierarkiskt överordnar sig de omkringliggande gymnasieskolorna.  Jag har i min process låtit symboler, bilder och arkitekturhistoriska referenser påverka utformningen och gestaltningen av mitt lärocenter. Det har handlat om att låta en del av programmets funktioner referera på ett mer eller mindre tydligt sätt till klassiska element som bland annat amfiteatern, agoran och monumentet. Det har också handlat om att låta sig styras och påverkas av resultaten från bildsökningar av de begrepp som jag har valt att förhålla mig till. Mitt lärocenter är en byggnad som präglas av en monolitisk karaktär och placerar sig som en huvudbyggnad runt parken Fållan. Genom att plocka upp material och former från den ursprungliga byggnationen i området blir min byggnad ett med platsen. / The School Building; a Monument Some of the original buildings in the so called Slakthusområdet south of Stockholm, designed by Gustaf Wickman, will be transformed into upper secondary schools and receive a complementary and collective supplement in the form of a learning center. A learning center that mixes learning environments with more publicly oriented functions such as library, dining and a black box for the surrounding upper secondary schools and the area. In my project, my starting point has been the school’s status and function in society. A status that historically has been high due to the schools function of being an important pillar for a functioning democratic society. The school building itself has in a historical context often been a material manifestation to clarify and to some extent reproduce the status that was/is linked to the school as an institution. The school building was allowed to take up space and in the same time function and serve as a monument. The school building was allowed to take up space in a physical sense but also in an aspect of time by becoming a permanent part of its context in its form and choice of material. With the concept of status and connection to school as a starting point, I have chosen to let my project relate to coherent and interlinked concepts such as power, hierarchy, knowledge, monument, landmark, object and center, etc. The purpose of the concepts has been to explore how they can help me create a building that manifests its own perceptual value and is clearly read as a main building that is hierarchically superior to the surrounding schools. I have in my process let symbols, pictures and architectural references affect the design and the shape of my learning center. I have let some of the features of the program refer more or less obviously to classical elements such as the amphitheater, the agora and the monument. I have also allowed myself of being guided and influenced by the results of image searches of the concepts I have chosen to relate to. My learning center is a building of a monolithic character and places itself as a main building around the park called Fållan. By using materials and shapes that refers to the original buildings in the area, my building becomes one with its location.

Den 1 juli 2013 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beslut i ett mål gällande kvittningsrätten för kapitalvinster och kapitalförluster på delägarrätter. Frågan som be-handlades i målet var om aktiebolaget hade rätt att kvitta sina kapitalförluster mot kapital-vinsterna som uppkommit i den utländska delägarbeskattade juridiska personen. HFD beslutade att neka aktiebolaget möjligheten till kvittning på grund av att lagstöd saknades. Denna bedömning väcker frågor, då aktiebolag som väljer att placera delägarrätter i del-ägarbeskattade juridiska personer får en mindre utsträckt kvittningsrätt vid jämförelse om delägarrätterna hade placerats direkt i aktiebolaget. Vid närmare granskning av kvittnings-möjligheterna kan det konstateras att även kvittningsrätten för kapitalförluster (inte bara kapitalvinster) på delägarrätter i delägarbeskattade juridiska personer är begränsade, vid jämförelse om motsvarande kapitalförluster hade uppkommit direkt i aktiebolaget. Be-gränsningarna för kapitalförlusterna på delägarrätter i delägarbeskattade juridiska perso-ner innebär att kapitalförlusten ska kvoteras till 70 % innan kvittning kan ske, vilket inte är ett krav om kapitalförlusten hade uppkommit direkt i aktiebolaget. Vidare finns varken en sparanderegel eller en koncernkvittningsregel att tillgå i 48 kap. 27 § IL, vilket finns om kapitalförlusten hade uppkommit direkt i aktiebolaget enligt 48 kap. 26 § IL. Frågan som uppkommer är hur dessa begränsningar står i förhållande till den skatterätts-liga neutralitetsprincipen, där den skattskyldiges val ska styras i minsta möjliga utsträck-ning av skattesystemet. Avsteg från denna princip kan göras i syfte att motverka oönskad skatteplanering. Av en samlad bedömning anser skribenterna att samtliga begränsningar av kvittningsrätten för delägarrätter ägda via delägarbeskattade juridiska personer är oför-enliga med neutralitetsprincipen. Detta grundar skribenterna på att aktiebolag som väljer att placera delägarrätter via delägarbeskattade juridiska personer missgynnas ur ett skatte-mässigt perspektiv, vid jämförelse om delägarrätterna hade placerats direkt i aktiebolaget. iii En av de motiveringar som har anförts av lagstiftaren har varit att motverka oönskad skatteplanering. Denna motivering anser skribenterna inte vara hållbar för att rättfärdiga dessa begränsningar. Reglerna borde därmed ändras så att kvittningsmöjligheten på delä-garrätter ägda via delägarbeskattade juridiska personer blir lika omfattande som om delä-garrätterna hade ägts direkt av aktiebolaget. Den framtida existensen av kvittningsrätten på delägarrätter har diskuterats av lagstiftaren och det återstår att se ifall den kommer att avskaffas eller inte. / July 1, 2013, the Supreme Administrative Court (SAC) announced a decision in a case concerning the right to set off of capital gains and losses on securities. The question that was raised in the case was whether the Swedish company had the right to set off their capital losses against capital gains arisen in the foreign part-owner taxable legal person. SAC decided to deny the company the right to set off due to lack of legal support. This decision raises questions, because companies that chooses to place securities in part-owner taxable legal persons gets less extended rights to set off, in comparison to if the securities had been placed directly in the Swedish company. By a closer examination of the possibilities to set off, it can be concluded that the right to set off of capital losses (not just capital gains) on securities in part-owner taxable legal persons are limited, in comparison to if the corresponding capital losses incurred directly in the Swedish com-pany. The limitations of capital losses on securities in part-owner taxable legal persons means that the capital losses should be subject to a quota of 70 % before set off can occur, which is not a requirement when capital losses incurred directly in the Swedish company. Furthermore, there is neither a carry forward rule nor an intra-group set off rule in Chap-ter 48. 27 § Swedish Income Tax Act (SITA), which exists if the capital losses incurred directly in the company according to Chapter 48. 26 § SITA. The question that arises is how these limitations stand in relation to the principle of neutrality where the taxpayer's choices should be controlled as little as possible by the legal tax system. Derogations from this principle can be made in order to coun-teract undesirable tax planning. By an overall assessment the writers consider that all limitations to set off of secu-rities owned via part-owner taxable legal persons are incompatible with the principle v of neutrality. The reason for this opinion is that a company who chooses to place securities via part-owner taxable legal persons is affected adversely from a tax per-spective in comparison to if the securities were owned directly by the Swedish com-pany itself. According to the writers, there is no sustainable justification for these limitations. The rules should therefore be amended so that the set off possibilities on securities owned via part-owner taxable legal persons should be as extensive as if the securities were owned directly by the Swedish company. The future existence of the set-off right on securities has been discussed by the legislature and the future will tell if it will be abolished or not.