Vårdrelaterade infektioner en av orsakerna till de vårdskador som uppkommer idagens hälso-och sjukvård, vilket leder till stora kostnader för samhällets samt ett stort lidande för patienterna. Följsamhet till de basala hygienrutinerna hos personalen är av största vikt för att hindra-och eller reducera antalet VRI.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie är attsammanställabefintlig kun-skap om faktorer som är underlättande/stödjande eller hindrande/försvårande och som påverkar hälso-och sjukvårdspersonalens följsamhet till BHK (basala hygien och klädregler) och därmed stödja eller hindra VRI (vårdrelaterade infektioner).Metod:Totaltingick 10 vetenskapliga ar-tiklar till resultatet i denna litteraturstudie kunskapsöversikt, dessa påträffades i databaserna PubMed och Cinahl med relevanta sökord. Huvudgrupper och subgrupper skapades utifrån en induktiv analysmetod.Resultat:Faktorer sompåverkade följsamheten var lättillgänglighet av handdesinfektion och skyddsutrustning, säkerhetskultur och ökat arbete med systematiska pro-cesser, förebilder och positiv påverkan på kollegor, rädsla att bli smittad, hög personalomsätt-ning/stress, brist på utbildning, negativ påverkan inom arbetsgruppen brist på goda förebilder, systematiska och kontinuerliga kampanjer, återkommande utbildning och interventioner för be-teendeförändringar, ledningens stöd för BHK och kontinuerlig återkoppling samt goda förebil-der/nyckelpersoner.Slutsats:Att ha hög följsamhet till BHK är en utmaning för varje organi-sation. Det krävs multimodala åtgärder för att får resultat. Ledarskapet på alla nivåer blir en vik-tig del i det arbetet.

Introduktion: Hälso- och sjukvården är en kunskapsintensiv verksamhet. Den snabba kunskapsutvecklingen ställer stora krav på att sjuksköterskor har den kompetens som erfordras för att möta dagens och morgondagens behov i vården. Sjuksköterskan har ett personligt ansvar för att genom kontinuerligt lärande upprätthålla sin yrkeskompetens.   Syfte:Syftet med studien var att undersöka om det finns tid avsatt för att söka evidensbaserad kunskap under arbetstid samt om det finns ett samband mellan sjuksköterskors användande av Vårdhandboken och deras resultat på ett kunskapstest.   Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med en deskriptiv design och kvantitativ ansats. Data samlades in med hjälp av en webbaserad enkätstudie utsänd till sjuksköterskor på fyra avdelningar på ett sjukhus. Resultat: Studiens resultat kunde inte påvisa ett samband mellan frekvensen av kunskapssökning i Vårdhandboken och antal rätt svar på studiens kunskapstest. Studien kan däremot lyfta sjuksköterskornas upplevelse av att tiden saknas för att kunna söka evidensbaserad kunskap under arbetstid. Slutsats: Detta var en begränsad studie p.g.a. tid och resurser. Sambandet mellan frekvensen av besök i vårdhandboken och resultat på ett kunskapstest som författarna undersökte men inte kunde finna, kan eventuellt påvisas i en större studie gjord på liknande sätt. En stor del av undersökningsgruppen uppger att det är brist på tid till evidensbaserad kunskapssökning under arbetstid. Det var 68,3 % som uppgav att det inte finns någon tid avsatt för det ändamålet.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner, som kan uppkomma vid behandling eller sjukhusvistelse, leder till stora kostnader för samhället samt ett stort lidande för de drabbade patienterna. Följsamhet av riktlinjer gällande basala hygienrutiner hos hälso- och sjukvårdspersonal kan reducera spridning av VRI. Syfte: Syftet var att belysa de faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till riktlinjer i arbetet med vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården. Metod: Totalt användes 23 stycken vetenskapliga artiklar till resultatet som påträffades i databaserna PubMed och Cinahl utefter relevanta sökord. Huvudkategorier och subkategorier skapades utefter en induktiv analysmetod. Resultat: Faktorer som visade sig påverka följsamheten till riktlinjer gällande hygien och smittspridning var exempelvis arbetsmiljön, attityder hos personalen samt tillgången till utrustning. Följsamheten visades generellt vara låg globalt. Diskussion: Följsamheten till riktlinjer visades vara bristfällig inom många områden och olika faktorer sågs som orsak. Florence Nightingales teorier om sjuksköterskans ansvar kan tydligt kopplas till litteraturöversiktens resultat. Slutsats: Organisatoriska samt individuella faktorer visades i litteraturöversikten påverka följsamheten och utfallet av VRI. Förbättring inom de båda faktorerna är nödvändig för att följsamheten ska kunna öka. / <p>Godkännande datuma: 2017-03-21</p>

Bakgrund: Det finns flera faktorer som påverkar följsamheten till riktlinjer för sjuksköterskor och följsamheten varierar över tid från en implementering av en riktlinje. Sjuksköterskor beskriver ett samband mellan graden av missade omvårdnadshandingar och deras upplevelse av patientsäkerheten. Att använda riktlinjer anses som något positivt men för många skrivna riktlinjer kan för sjuksköterskan vara svårt att följa. Den personcentrerade vården är en viktig del av vården hos de patienter som genomgått öppen hjärtkirurgi. Syftet: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdspersonalens följsamhet till riktlinjer, faktorer som påverkade och i vilken grad de följde riktlinjerna i omvårdnaden. Metod: Fokuserad etnografisk observationsstudie med kvalitativ och kvantitativ ansats. Urvalet var patienter som är vakna efter operation och som innan hjärtoperationen bedömdes ha en vårdtid på IVA som är mindre än 24 timmar samt vårdas av personal på en intensivvårdsavdelning. Resultat: 23 (61%) av 38 omvårdnadshandlingar bedömdes som säker följsamhet och 15 (39%) omvårdnadshandlingar bedömdes som bristande följsamhet. Faktorer som påverkade omvårdnadshandlingarna var den fysiska och psykiska arbetsmiljön samt personcentrerad vård. Observationerna resulterade i fem huvudkategorier: Säker följsamhet, Brist i följsamhet, Brist i hantering av teknisk apparatur, Arbetsmiljö och Personcentrerad följsamhet. Slutsats: Följsamheten till riktlinjer är lätt att mäta men att förstå följsamheten är en svår och multidimensionell fråga. Studien visar att anpassningar av riktlinjer kan hindra eller skapa risker samt att arbetsmiljön och personcentrerad vård påverkar omvårdnadshandlingar. / Background: There are several factors that affect adherence to guidelines for nurses and adherence varies over time from an implementation of a guideline. Nurses describe a correlation between the degree of missed nursing care and their experience of patient safety. Using guidelines is considered something positive, but too many written guidelines can be difficult for the nurse to follow. Person-centred care is important for the care of patients who have undergone open-heart surgery. Aim: The aim of the study where to identify the ICU staff's adherence to guidelines, factors that affected and to what extent they followed the guidelines. Method: Focused ethnographic study with a qualitative and quantitative approach. The sample was patients who are awake after surgery and who before the heart surgery were assessed to have a stay less than 24 hours in the ICU and are cared for by staff in an ICU ward. Main Result: 23 (61%) of 38 nursing care were assessed as safe adherence and 15 (39%) were inadequate adherence. Factors that affected the nursing care were the physical and mental work environment and person-centered care. The observations resulted in five main categories: Safe Adherence, Lack of Adherence, Lack of Handling of Technical Equipment, Work Environment and Person-centered Adherance. Conclusion: Adherence to guidelines is easy to measure, but understanding adherence is a difficult and multidimensional issue. The study shows that adaptations of guidelines can prevent or create risks and that the work environment and a person-centered approach affect nursing actions.

Röntgenavdelningen har ett blandat flöde av patienter vilket medför att denna är en potentiell smittväg för olika sjukdomar. För att minska risken för smittspridning är det viktigt att de basala hygienrutinerna följs, dock visar studier på att följsamheten till de basala hygienrutinerna är låg. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur röntgensjuksköterskans följsamhet till handhygienrutiner kan förbättras. Metod: En integrativ litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar har sökts i databaserna PubMed och CINAHL. 15 artiklar har kvalitetsgranskats, kategoriserats, analyserats och slutligen har resultatet sammanställts och en syntes skrivits. Resultat: Olika typer av interventioner, såsom utbildning, information, automatiserade observationssystem och multimodala interventioner kan vara hjälpsamma i arbetet med att förbättra följsamheten till handhygienrutinerna Slutsats: Praktisk och teoretisk utbildning, en engagerad ledning och ett klimat i kombination med god tillgång till handhygienprodukter och påminnelser om att utföra handhygien är viktiga delar i arbetet med att förbättra följsamheten till handhygienrutiner. / The radiology department has a mixed flow of patients which means that it has the potential to become a site for infection transmission. In order to reduce the risk of infection spreading it is important that the basic hand hygiene routines are followed. However, studies show that the compliance with the basic hand hygiene routines is low. Aim: The aim was to examine how the radiographer's adherence to hand hygiene practices can be improved. Method: An integrative literature review where scientific articles were searched in the PubMed and CINAHL databases. 15 articles have been quality reviewed, categorized, analyzed and finally the result has been compiled and a synthesis written. Result: Different types of interventions, such as education, information, automated observation systems and multimodal interventions, can be helpful in improving compliance with hand hygiene routines. Conclusion: Practical and theoretical education, dedicated management and a responsible climate combined with good access to hand hygiene products and reminders to perform hand hygiene are important parts of the work to improve compliance with hand hygiene routines.