BAKGRUND: Obesitas är ett globalt, växande folkhälsoproblem. Att vara både gravid ochobese utgör en stor hälsorisk både för modern och barnet, vilket kräver specialiseradomvårdnad. Ett dilemma uppstår när sjukvårdspersonal ska ge god omvårdnad till denna patientgrupp då det saknas riktlinjer för hur de ska gå tillväga utan att kränka den gravida överviktiga kvinnan. SYFTE: Syftet var att belysa obesa gravida kvinnors upplevelser av omvårdnaden från sjukvårdspersonal. METOD: En litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa artiklar kring aktuellt forskningsområde. RESULTAT: Gravida kvinnor med obesitas har negativa upplevelser av omvårdnaden frånsjukvårdspersonal. Vidare identifierades upplevelserna i att vara obese och gravid i fyra olikateman:Upplevelser av behandlingen, Stigmat kring obesitas, Bristande information och Bristande delaktighet. SLUTSATS: Gravida överviktiga kvinnors upplevelser av att vara både obese och gravidpåverkas av bemötandet från sjukvårdspersonalen. Det generella stigmat kring obesitasgenererar fördomar och negativa attityder hos vårdgivare och tar sig i uttryck i derasförhållningssätt gentemot patienterna. Den bristande omvårdnaden skapar en sämre vårdupplevelse för patientgruppen. FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING: Ett behov av mer forskning som berör effektiva strategier för att minska förekomsten av obesitas under graviditeten är önskvärt. Likaså forskning som undersöker patienternas upplevelse av omvårdnaden som obese och gravid. Internationella och nationella riktlinjer för sjukvårdspersonal att följa beträffande omvårdnaden av gravida obesa kvinnor efterfrågas av vårdpersonal, vilket därför vidare forskning kring ämnet och problemet skulle vara välkommet. / BACKGROUND: Obesity is a global, growing public health problem. Being both pregnant and obese constitutes a major health risk for both the mother and the child, requiring specialized care. A dilemma arises when medical staff is to provide good care for this patient since there are no recommendations for how to approach the subject without humiliating the pregnant obese woman. AIM: The aim was to highlight Obese pregnant women's experiences of care from healthcare professionals. METHOD: A literature study of qualitative and quantitative articles on the current research area. FINDINGS: Pregnant women with obesity have negative experiences of the care provided by health care professionals. Furthermore, identified experiences of being obese and pregnant were described in four different themes: Experience of treatment, Thestigma of obesity, Lack of information and Lack of participation. CONCLUSION: Pregnant obese women's experiences of being both obese and pregnant were determined by the response from the health care professionals. The general stigma of obesity generates prejudices and negative attitudes from health care providers and expresses in their approach. The lack of quality of care creates negative experiences for the patient group. SUGGESTIONS FOR FURTHER RESEARCH: A need for more research on effective strategies to reduce the prevalence of obesity in pregnancy is desired. Similarly, research that examines patients' experience of care as obese and pregnant. International and national guidelines for medical staff to follow regarding the care of pregnant obese women are demanded by health professionals, which therefore further research on the topic and the issue is welcome.

Baserat på tidigare studier kan man konstatera att det råder delade meningar om hur negativa självmedvetande-emotioner ses som distinkta separata emotioner och även om emotioner. Denna uppsats syftar till att undersöka om skam, skuld och förödmjukelse kan ses som distinkta separata emotioner genom två forskningsfrågor, om de negativa självmedvetande-emotionerna tydligt skiljer sig från varandra genom sin association till andra emotioner, associerat undvikandebeteende samt upplevelser och om de uppstår i olika distinkta sociala kontexter. De två första forskningsfrågorna framstod endast delvis besvarade eftersom att vi inte fann skillnader mellan de tre emotionerna på samtliga punkter. Syftet anses ändå uppfyllt, resultaten i studien mer för att skillnader finns än att de kan ses som olika termer för samma emotionsupplevelse. Skillnader mellan skam och skuld kunde inte statistiskt fastställas men förödmjukelse framstår tydligare skilja sig från skam och skuld. De viktigaste resultat som hittades genom studien är att förödmjukelse har ett negativt samband till inåtriktad ilska samt att skam endast framstår ha ett positivt samband till utåtriktad ilska genom förödmjukelse (när de upplevs tillsammans). Ytterligare framstod inte externalisering av ansvar kunna förklara sambandet mellan skam och utåtriktad ilska, vilket talar emot att ansvarsexternalisering som försvarsmekanism är en relevant förklaring av skammens association till utåtriktad ilska, något som strider mot tidigare studier. Genom uppsatsen söker vi även att undersöka om tydliga kulturella skillnader framstår i en svensk kontext. Studien gjordes genom en kvantitativ webbenkätstudie med 120 respondenter som till största del bestod av högutbildade och studenter mellan 18 och 35 år, urvalet gjordes genom bekvämlighetsurval. I studien undersöks respondenternas levda erfarenheter av emotionerna skam, skuld och förödmjukelse med fokus på olika aspekter. Studien behandlar analysmetoder som binär logistisk regression, spearmans korrelationstest samt korstabellsanalys med chi2-test. Inga tidigare studier har undersökt emotionerna i en svensk kulturkontext tidigare förödmjukelsens samband till inåtriktad ilska genom levda erfarenheter.