1 |
Vad hände sedan? : utvecklingen för det lokala näringslivet i Sävsjö kommun efter framgångsåret 2005 / What happened next? : the development of the local business community in the municipality of Sävsjö after the successful year in 2005Alpliden, Kaj January 2010 (has links)
Syftet med studien har varit att ta reda på vad som hänt efter framgångsåret 2005 när Sävsjö kommun blev vald till årets företagsvänligaste kommun av Veckans Affärer. Min utgångspunkt har varit en rapport jag skrev våren 2008, där syftet var att titta på orsakerna till kommunens framgång samt hur detta hade påverkat Arbetsförmedlingen lokalt. Svaren i det tidigare utförda arbete har legat till grund för frågeställningarna i detta arbete där kvalitativa intervjuer genomförts med företrädaren för Sävsjö Näringslivs AB, kommunstyrelsens ordförande, en person på Arbetsförmedlingen, verksamhetsledaren för Science Park systemet samt med två företagare. Resultatet i studien pekar på att samtliga frågeställningar som arbetats med varit viktiga i bevarandet och utvecklingen av ett gott företagsklimat inom Sävsjö kommun, men samtidigt finns tre ingredienser som varit avgörande. Två av orsakerna framkom redan i det tidigare utförda rapportarbetet, nämligen samverkan som lett fram till målmedvetet arbete. En annan orsak som framkommit i denna undersökning är tillgången till ett välutvecklat nätverk. Orsaken till det gynnsamma företagsklimatet ligger dock inte enbart i de åtgärder som vidtagits utan hänger ihop med de beslut som togs i början av 2000-talet när det rådande klimatet inom kommunen då befann sig i ett krisläge
|
2 |
Företagsklimatet i Uddevalla centrum : en studie i lokala förutsättningar för företagandeJohansson, Anna January 2004 (has links)
No description available.
|
3 |
Företagsklimatet i Uddevalla centrum : en studie i lokala förutsättningar för företagandeJohansson, Anna January 2004 (has links)
No description available.
|
4 |
Företagsklimat - en kommunal huvudvärk? : En undersökning av likheter och skillnader i det kommunala näringslivsarbetet i fyra värmländska kommunerBruun, Jonas, Johansson, Daniel January 2006 (has links)
<p>Problem: Bakgrunden till detta arbete är att näringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala näringslivet är beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det är viktigt för kommunerna att skapa goda förutsättningar för företagen att driva sin verksamhet och det benämns i arbetet som företagsklimat. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vad är företagsklimat och vilka mätningar finns? Hur arbetar kommunerna med näringslivs- frågor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala näringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva är kommunerna när det gäller näringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala näringslivet och hur samarbetar företagen med varandra?</p><p>Syfte: Syftet med denna undersökning är att finna likheter och skillnader i näringslivsarbetet mellan några utvalda kommuner avseende olika faktorer. Dessutom är syftet att göra en tolkning av hur aktiva eller passiva kommunerna är avseende utvalda områden.</p><p>Avgränsningar: Som utgångspunkt i undersökningen har vi valt att använda oss av de faktorer som undersöks i Svenskt näringslivs mätning av företagsklimatet. Vi har valt bort kommunala regler, osund konkurrens, tillgång på kompetent arbetskraft och infrastruktur. Istället har vi lagt till andra faktorer som vi finner intressanta och det är kommunikation och dialog, mål och måluppföljning och företagens agerande på det lokala planet. Vi har dessutom avgränsat undersökningen till att omfatta fyra värmländska kommuner, vilka är Filipstad, Forshaga, Kristinehamn och Sunne.</p><p>Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden med djupintervjuer av näringslivsutvecklarna i respektive kommun.</p><p>Analys/Slutsats: I undersökningen har det framkommit likheter och skillnader mellan de undersökta kommunernas näringslivsarbete. De likheter vi funnit är marknadsförsörjning, skattesats, högre utbildningsnivå och kommunens service till företagen. De skillnader som framkommit är entreprenader, nyföretagande, företagande, kommunikation och dialog, mål och måluppföljning, attityder till företagande och företagens agerande. Vi har därefter använt oss av en analysmodell där vi tolkat skillnaderna i termer av aktivitet och passivitet hos aktörerna. Det vi kommit fram till är att Filipstad och Forshaga hamnar i beroendemodellen, med vilken menas att kommunerna är förhållandevis passiva medan näringslivet är mer aktivt, medan Kristinehamn och Sunne hamnar i mobiliseringsmodellen, med vilken menas att både kommun och näringsliv är aktiva.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: I undersökningen har det framkommit en mängd intressanta områden att undersöka vidare: Hur utvärderar och följer kommunerna upp näringslivsarbetet? Vad gör kommunerna för att påverka attityderna till företagande hos tjänstemän, skolor och allmänhet? Påverkar anställningsformen hos näringslivsutvecklarna deras arbete? Är det lättare att driva näringslivsarbete i kommuner där det finns tillväxtbranscher?</p>
|
5 |
Företagsklimat : En intervjustudie av transportföretag i Växjö kommun / Business environment : An interview study on transport companies in the Municipality of VäxjöElofsson, Tobias January 2015 (has links)
Bakgrund: Svenskt Näringsliv utför årligen undersökningen ”Lokalt näringsliv”, därföretagare får utvärdera sina respektive kommuner gällande det lokala företagsklimatet. I den senaste undersökningen framkommer det att transportbolagen är den generellt sätt minsta nöjda branshen i Växjö kommun. Ett gott företagsklimat är nyckeln till att skapa framgångsrika företag. Ett gott företagsklimat är ett ömsesidigt mål som både företagare och kommun strävar efter. Företagare kommer få en ökad sysselsättning vilket kommer leda till högre skatteintäkter för kommunen. Transportföretagens roll i värdekedjan har den senaste tiden fått allt större betydelse då det visat sig kunna generera konkurrensfördelar. Transportföretagen förväntas få en än större roll i framtiden med tanke på den pågående utvecklingen med e-handel. Att hitta orsakerna bakom transportföretagens eventuella missnöje gällande företagsklimatet är därför av högsta vikt för Växjö kommun i syfte att vara ett fortsatt intressant logistikläge. Syfte: Syftet med arbetet är att beskriva och förklara det upplevda nuläget gällande företagsklimatet i Växjö kommun samt gapet mellan transportföretagens förväntningar och upplevelse som orsakar ett eventuellt missnöje. Syftet är också att komma med förslag på områden som kan förbättras för att skapa ett gynnsamt företagsklimat för transportföretagen i Växjö kommun Metod: I arbetet har en intervjustudie av transportföretag i Växjö kommun genomförts. Empirisk data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med dels transportföretag i Växjö kommun men också med en anställd från Växjö kommuns trafikavdelning. Teoretisk data har samlats in genom litteraturstudie samt offentliga publikationer. Slutsats: I dagsläget är det ingen av respondenterna som är helnöjd med de variabler som enligt Svenskt Näringsliv påverkar ett företagsklimat, dock är det ingen som inte är nöjd med någon variabel heller. Utifrån de fyra variablerna ses företagares utrymme inom den offentliga verksamheten samt politiker och tjänstemäns attityder till företagande som de mest problematiska. Orsakerna bakom missnöjet framkom dels genom Svenskt Näringsliv variabler, dels genom fem variabler från SERVQUAL. De sex variabler som respondenterna var minst nöjda med bildade orsakerna bakom missnöjet. De sex variablerna var politiker och tjänstemäns attityder till företagande, förståelse av kund, tillgänglighet, kompetens, effektivitet, samt citylogistik. Citylogistiken samt klusterbyggande valdes som områden för förbättring. Citylogistiken då detta nämndes av samtliga respondenter som levererade gods till innerstaden. Klusterbyggande då detta ses som nyckeln till ett gott företagsklimat. Ett närmare samarbete företag emellan samt mellan Växjö kommun kommer skapa en bättre förståelse för varandra och hur parternas olika verksamheter fungerar. / Background: Svenskt Näringsliv conducts an annual survey called "Lokalt näringsliv", where business owners evaluate their own Municipalities regarding the local business environment. In the latest survey, it appears that transport companies are generally the least satisfied sector in the Municipality of Växjö. A good business environment is the key to creating a successful business. A good business environment is a mutual goal that both entrepreneurs and Municipalities endeavor. Business owners will get a higher employment which will lead to higher tax revenues for the Municipality. Transport companies role in the value chain have recently become increasingly important as it has proved to be able to create competitive advantages. Transport companies are expected to have an even greater role in the future given the ongoing development of e-commerce. To find the reasons behind the transport company’s dissatisfaction regarding the business environment is therefore essential in order to remain an interesting logistics location. Purpose: The purpose is to describe and explain the perceived current situation regarding the business environment in the Municipality of Växjö and the gap between the transport companies expectations and experience that causes the potential dissatisfaction. The purpose is also to make suggestions on actions to improve the transport company’s business environment. Method: This paper consists of an interview study on transport companies in the Municipality of Växjö. Empirical data were collected through semi-structed interviews with both transport companies in the Municipality of Växjö but also with an employee from Växjö Municipality traffic department. Theoretical data were collected through literature review and official publications. Conclusion: In the current situation, none of the respondents are totally satisfied with the variables that affects business environment according to Svenskt Näringsliv, however no one is satisfied with any variable either. Based on the four variables, entrepreneur’s scope in the public sector as well as politicians attitudes towards entrepreneurship is seen as the most problematic. The causes of the dissatisfaction were found partly by the variables from Svenskt Näringsliv and partly by five variables from SERVQUAL. The six variables that respondents were least satisfied with resulted in the reasons behind the dissatisfaction. The six variables were politicians and official’s attitudes towards entrepreneurship, understanding of the customer, availability, competence, efficiency, and urban logistics. Urban logistics as well as network building were chosen as areas for improvement. Urban logistics as this was mentioned by all respondents who deliver goods to the urban city. Network building as this is seen as the key to a goods business environment. Closer cooperation between companies and between the Municipality of Växjö and companies will create a better understanding of each other and how the partners various businesses operate.
|
6 |
Företagsklimat - en kommunal huvudvärk? : En undersökning av likheter och skillnader i det kommunala näringslivsarbetet i fyra värmländska kommunerBruun, Jonas, Johansson, Daniel January 2006 (has links)
Problem: Bakgrunden till detta arbete är att näringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala näringslivet är beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det är viktigt för kommunerna att skapa goda förutsättningar för företagen att driva sin verksamhet och det benämns i arbetet som företagsklimat. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vad är företagsklimat och vilka mätningar finns? Hur arbetar kommunerna med näringslivs- frågor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala näringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva är kommunerna när det gäller näringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala näringslivet och hur samarbetar företagen med varandra? Syfte: Syftet med denna undersökning är att finna likheter och skillnader i näringslivsarbetet mellan några utvalda kommuner avseende olika faktorer. Dessutom är syftet att göra en tolkning av hur aktiva eller passiva kommunerna är avseende utvalda områden. Avgränsningar: Som utgångspunkt i undersökningen har vi valt att använda oss av de faktorer som undersöks i Svenskt näringslivs mätning av företagsklimatet. Vi har valt bort kommunala regler, osund konkurrens, tillgång på kompetent arbetskraft och infrastruktur. Istället har vi lagt till andra faktorer som vi finner intressanta och det är kommunikation och dialog, mål och måluppföljning och företagens agerande på det lokala planet. Vi har dessutom avgränsat undersökningen till att omfatta fyra värmländska kommuner, vilka är Filipstad, Forshaga, Kristinehamn och Sunne. Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden med djupintervjuer av näringslivsutvecklarna i respektive kommun. Analys/Slutsats: I undersökningen har det framkommit likheter och skillnader mellan de undersökta kommunernas näringslivsarbete. De likheter vi funnit är marknadsförsörjning, skattesats, högre utbildningsnivå och kommunens service till företagen. De skillnader som framkommit är entreprenader, nyföretagande, företagande, kommunikation och dialog, mål och måluppföljning, attityder till företagande och företagens agerande. Vi har därefter använt oss av en analysmodell där vi tolkat skillnaderna i termer av aktivitet och passivitet hos aktörerna. Det vi kommit fram till är att Filipstad och Forshaga hamnar i beroendemodellen, med vilken menas att kommunerna är förhållandevis passiva medan näringslivet är mer aktivt, medan Kristinehamn och Sunne hamnar i mobiliseringsmodellen, med vilken menas att både kommun och näringsliv är aktiva. Förslag till fortsatt forskning: I undersökningen har det framkommit en mängd intressanta områden att undersöka vidare: Hur utvärderar och följer kommunerna upp näringslivsarbetet? Vad gör kommunerna för att påverka attityderna till företagande hos tjänstemän, skolor och allmänhet? Påverkar anställningsformen hos näringslivsutvecklarna deras arbete? Är det lättare att driva näringslivsarbete i kommuner där det finns tillväxtbranscher?
|
7 |
Miljöteknikexport : förutsättningar för det lokala näringslivet i Norrköpings kommun / Export of environment technique : conditions by the local trade and industry´s in the municipality of NorrköpingRosenqvist, Helena January 2004 (has links)
<p>Denna rapport undersöker hur förutsättningarna ser ut för att främja miljöteknikexporten i Norrköpings kommun, vilka hinder och möjligheter det finns. Rapporten undersöker även hur näringslivet arbetar med de interna miljöfrågorna inom företagen och hur näringslivet uppfattar företagsklimatet är i Norrköping. Undersökningen gjordes med en enkätundersökning som gick ut till 120 näringsutövare, dock var svarsfrekvensen så låg som 36 procent och denna rapport kan endast ses som ett vägledande dokument för vidare undersökningar. I den första delen undersöktes hur företagen arbetar internt med miljöfrågor. Enkäten tog upp frågeställningar såsom vilka eller vilket verktyg som företagen använde sig av i arbetet. 37 procent av de tillfrågade svarade att de använder sig av ett miljöledningssystem, ungefär lika många svarade att de arbetar med ett miljöarbete men använder sig inte av något särskilt verktyg för detta. Den starkaste drivkraften för miljöarbetet var kundkraven, 24 procent uppgav detta. 19 procent uppgav att lagkraven var den främsta drivkraften. 20 procent uppgav att det egna engagemanget varden största drivkraften. Det största hindret för ett fortsatt miljöarbete var tid- och resurs brist, men 37 procent av de tillfrågade uppgav att det inte fanns några hinder. Den främsta motiveringen till miljöarbetet var de miljömässiga fördelarna, 35 procent uppgav detta. 60 procent av de tillfrågade skulle vilja stärka sitt miljöarbete med någon form av samarbete med antingen andra företag, Norrköpings kommun eller Linköpings universitet. 36 procent svarade att de inte hade något behov av samarbete. I den andra delen av enkäten togs frågor som rör miljöteknikexport upp. Detta anses som en stark växande marknad där Sverige anses ha en god möjligheter på den internationella marknaden. Dock var svarsfrekvensen på dessa frågor mycket låg att det inte kan anses som vägledande. En orsak till den låga svarsfrekvensen kan vara att detta är ett ganska nytt begrepp och att företagarna inte visste hur de skulle förhålla sig till det. 9 procent av de tillfrågade företagarna visste inte om de hade en vara eller tjänst som föll inom ramen för det som kallas miljöteknik. Ändock var företagarna utvalda i enkäten efter om de har en vara eller tjänst som faller inom ramen för miljöteknik. Den tredje delen av enkäten upptog frågor som rör företagsklimatet i Norrköpings kommun. Näringslivskontoret har tagit fram olika faktorer som kan påverka näringslivet, såsom vilka hot det finns, möjligheter, styrkor och svagheter med Norrköping. Bland de styrkor som företagarna ansåg vara bra i Norrköping var bland annat det geografiska läget, tillgängligheten, stark storstadsregion och Linköpings universitet. De svagheter som nämndes var bland annat brist på kommunala visioner och målbilder. De möjligheter som företagarna ansåg att Norrköping har är bland annat lanseringen som landets 4:e storstadsregion, och en förstärkt och tydlig marknadsföring av Norrköping. Det största hotet mot kommunen ansåg företagarna vara nedläggning eller utflyttning av företag ochverksamheter.</p>
|
8 |
Ett steg framåt och två bakåt? : One step forward and two backwards? - A case study of changes within public administrationHedström, Linda January 2006 (has links)
<p>This thesis is a case study of changes within public administration. The purpose is to describe and discuss changes inspired by New Public Management within public administration. These changes will also be studied a bit further in order to find out whether they have been effected by any form of path dependency.</p><p>In order to fulfil the purpose of the thesis I intend to formulate my main question as follows:</p><p>• Does path dependency effect the possibility for changes within public administration?</p><p>To be able to answer my main question and fulfil the purpose of the thesis I have chosen to study the county planning commission in Trollhättan. Here I have selected a few changes concerning the possibility to handle various permissions in an efficient way. To examine whether these changes have been effected by any path dependency, a number of interviews were undertaken with representatives from the administration of my case.</p><p>After analysing these interviews the answer to my main question is, yes. The change process has all together been effected by path dependency, which has delayed the implementation and in some sense also worsened the possibility of in an effective way handling various permissions in the county commission.</p>
|
9 |
Katrineholms kommun: Implementering av policy och strategi kring företagsklimat : En kvalitativ studie med fyra inblandade aktörer i näringslivspolitikenGàal, Ahmed January 2018 (has links)
Denna undersökning handlar om att belysa vilka policyer som implementerats för de uppnådda resultaten näringslivspolitiken i Katrineholms kommun. Det kommer undersökas enbart de bidragande faktorer ur kommunens politiska perspektiv. För att genomföra detta, har man applicerat en kvalitativ studie med fyra inblandade aktörer i näringslivspolitiken i Katrineholms kommun. Dessutom har man analyserat kommunens policydokument kring näringslivspolitiken för att stärka materialet. Studiens teoretiska utgångspunkter vilar på både implementering- och governance teorier för att kunna förklara bättre näringslivspolitiken i Katrineholms kommun. Både teorierna har fungerat och bidragit med att åstadkomma besvara syftet och frågeställningen. Undersökning avgränsas från 2010 till 2017. Resultat visar utifrån intervjupersonernas perspektiv att man har genomfört vissa beslut som påverkade det positiva näringslivet i Katrineholms kommun, detta har även förekommit bland de dokument som analyserats för att granska ytterligare vad som förekommit i intervjuerna. Både intervjuerna och dokument påvisas ett antal faktorer som bidrog denna utveckling. Bland annat innebär goda relationer mellan aktörerna och den politiska stabiliteten, S och M gjorde möjligt för att förbättra näringslivspolitiken i Katrineholms kommun. Den samlade informationen har granskats och bearbetats utifrån teorier till ett slutresultat. Eftersom studien behandlar en kommun och fyra aktörers perspektiv inom en kommun kan inte ge hög extern validitet. Däremot skulle det vara intressant att forska vidare ämnet, exempelvis genom att jämföra två kommuner som har likande utveckling. Det skulle även vara intressant att andra forskare studerar djupt ämnet, genom att undersöka vidare om andra faktorerna som kan ha bidragit till att en kommuns näringsliv utvecklats positivt, exempelvis sådana faktorer som inte är direkt kopplat till politiska faktorer såsom entreprenörerna eller företagarna. / <p>2018-08-24.</p>
|
10 |
Miljöteknikexport : förutsättningar för det lokala näringslivet i Norrköpings kommun / Export of environment technique : conditions by the local trade and industry´s in the municipality of NorrköpingRosenqvist, Helena January 2004 (has links)
Denna rapport undersöker hur förutsättningarna ser ut för att främja miljöteknikexporten i Norrköpings kommun, vilka hinder och möjligheter det finns. Rapporten undersöker även hur näringslivet arbetar med de interna miljöfrågorna inom företagen och hur näringslivet uppfattar företagsklimatet är i Norrköping. Undersökningen gjordes med en enkätundersökning som gick ut till 120 näringsutövare, dock var svarsfrekvensen så låg som 36 procent och denna rapport kan endast ses som ett vägledande dokument för vidare undersökningar. I den första delen undersöktes hur företagen arbetar internt med miljöfrågor. Enkäten tog upp frågeställningar såsom vilka eller vilket verktyg som företagen använde sig av i arbetet. 37 procent av de tillfrågade svarade att de använder sig av ett miljöledningssystem, ungefär lika många svarade att de arbetar med ett miljöarbete men använder sig inte av något särskilt verktyg för detta. Den starkaste drivkraften för miljöarbetet var kundkraven, 24 procent uppgav detta. 19 procent uppgav att lagkraven var den främsta drivkraften. 20 procent uppgav att det egna engagemanget varden största drivkraften. Det största hindret för ett fortsatt miljöarbete var tid- och resurs brist, men 37 procent av de tillfrågade uppgav att det inte fanns några hinder. Den främsta motiveringen till miljöarbetet var de miljömässiga fördelarna, 35 procent uppgav detta. 60 procent av de tillfrågade skulle vilja stärka sitt miljöarbete med någon form av samarbete med antingen andra företag, Norrköpings kommun eller Linköpings universitet. 36 procent svarade att de inte hade något behov av samarbete. I den andra delen av enkäten togs frågor som rör miljöteknikexport upp. Detta anses som en stark växande marknad där Sverige anses ha en god möjligheter på den internationella marknaden. Dock var svarsfrekvensen på dessa frågor mycket låg att det inte kan anses som vägledande. En orsak till den låga svarsfrekvensen kan vara att detta är ett ganska nytt begrepp och att företagarna inte visste hur de skulle förhålla sig till det. 9 procent av de tillfrågade företagarna visste inte om de hade en vara eller tjänst som föll inom ramen för det som kallas miljöteknik. Ändock var företagarna utvalda i enkäten efter om de har en vara eller tjänst som faller inom ramen för miljöteknik. Den tredje delen av enkäten upptog frågor som rör företagsklimatet i Norrköpings kommun. Näringslivskontoret har tagit fram olika faktorer som kan påverka näringslivet, såsom vilka hot det finns, möjligheter, styrkor och svagheter med Norrköping. Bland de styrkor som företagarna ansåg vara bra i Norrköping var bland annat det geografiska läget, tillgängligheten, stark storstadsregion och Linköpings universitet. De svagheter som nämndes var bland annat brist på kommunala visioner och målbilder. De möjligheter som företagarna ansåg att Norrköping har är bland annat lanseringen som landets 4:e storstadsregion, och en förstärkt och tydlig marknadsföring av Norrköping. Det största hotet mot kommunen ansåg företagarna vara nedläggning eller utflyttning av företag ochverksamheter.
|
Page generated in 0.1265 seconds