<p>Problemformulering: Företagsrekonstruktion har blivit mer och mer vanligt nuförtiden. Ett exempel på detta är Saabs företagsrekonstruktion. Denna rekonstruktion har blivit ifrågasatt av många, vilket väckte vårt intresse.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att se om rekonstruktionen av Saab föll ut på ett tillfredställande sätt, det vill säga kom Saab ut denna som ett starkare företag.</p><p>Metod: Under arbete har frågor tillämpbara för intervjuerna framställts, där frågor av öppen karaktär utformats. detta för att få ett underlag om tänkbara anledningar och kommentarer om rekonstruktionen föll ut på ett bra sätt.</p><p>Slutsats: Rekonstruktionens förfarande har genomförts på ett tillfredställande sätt, dock är Saabs fotlevnad ännu oviss på grund av hur samarbetet med Spyker kommer att fortlöpa.</p>

Problemformulering: Företagsrekonstruktion har blivit mer och mer vanligt nuförtiden. Ett exempel på detta är Saabs företagsrekonstruktion. Denna rekonstruktion har blivit ifrågasatt av många, vilket väckte vårt intresse. Syfte: Syftet med uppsatsen är att se om rekonstruktionen av Saab föll ut på ett tillfredställande sätt, det vill säga kom Saab ut denna som ett starkare företag. Metod: Under arbete har frågor tillämpbara för intervjuerna framställts, där frågor av öppen karaktär utformats. detta för att få ett underlag om tänkbara anledningar och kommentarer om rekonstruktionen föll ut på ett bra sätt. Slutsats: Rekonstruktionens förfarande har genomförts på ett tillfredställande sätt, dock är Saabs fotlevnad ännu oviss på grund av hur samarbetet med Spyker kommer att fortlöpa.

Konkurrensen mellan företag i Sverige är fortsatt hård, samtidigt som världen blir mer globaliserad och multinationella företag söker nya marknader. Mellan åren 2008 och 2013 försattes i snitt 6260 företag i konkurs per år. Konkurser påverkar företagsägare, leverantörer, anställda, staten och samhället negativt.   För företag nära konkurs finns möjlighet att försöka rädda företaget, genom företagsrekonstruktion. Det överordnade målet med företagsrekonstruktion är att rädda värdefulla affärsrörelser, undvika kapitalförstörelse samt att återställa livskraften i företag. Under perioden 2008-2013 genomförde 1045 företag rekonstruktion men endast 18 % överlevde. Därmed uppfattar författarna ett tydligt problem, att inte fler företag överlever efter företagsrekonstruktion. Författarna har funnit ett samband mellan de åtgärder som syftar till att skapa långsiktig överlevnad och organisationsdesign.  Den tidigare forskningen om företagsrekonstruktion har ett juridiskt perspektiv eller studerat det egna ägandet i företag. Utifrån det uppfattade problemet med få överlevande företag och det teoretiska gap författarna sett mellan företagsrekonstruktion och organisationsdesign, grundades en forskningsfråga: Hur har organisationsdesign beaktats av rekonstruktörer i fall med företag som är fortsatt verksamma efter avslutad företagsrekonstruktion?   Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för företagsrekonstruktion ur ett organisationsdesignsperspektiv, samt undersöka hur rekonstruktörer beaktat organisationsdesign för att uppnå långsiktig överlevnad. En kvalitativ studie utformades från en teoretisk referensram med utgångspunk i Star-modellen skapad av Jay R. Galbraith. Star-modellen är en organisationsdesign modell som är uppdelad i fem olika komponenter; strategi, struktur, process, belöning och kompetens, dessa fördjupades i den teoretiska referensramen med annan litteratur. Studien har undersökt rekonstruktörer i åtta rekonstruktionsfall och hur dessa rekonstruktörer beaktat organisationsdesign. Empirin samlades in genom åtta intervjuer med rekonstruktörer för de enskilda rekonstruktionsfallen, samt genom data från tillhörande rekonstruktionsplan.   Resultat av studien visade ett högt beaktande av organisationsdesign under företagsrekonstruktion, där företag är fortsatt verksam efter avslutad rekonstruktion. Komponenterna strategi, struktur, process och kompetens visades ha starkast koppling mot rekonstruktörens beaktande av organisationsdesign. Studien visade också att belöning inte beaktades i lika hög grad av rekonstruktören.   Författarna rekommenderar att rekonstruktörer bör inneha en särskild insikt och erfarenhet av organisationsdesign, samt ett förtydligande av rekonstruktörens roll. Författarna rekommenderar också att rekonstruktörer bör se organisationsdesign ur ett helhetsperspektiv, samt att rekonstruktören om denne genomför förändring i strategi, också bör beakta effekt på andra komponenter. Organisationens representanter rekommenderas att under rekonstruktion vara öppen för förändring, samt att det är fördelaktigt att det finns en bra dialog mellan rekonstruktör och organisationens representanter.

No description available.

HD har i ett antal domar under 2000-talet och framåt utvecklat systemet kring företagsrekonstruktion. Ett ledmotiv i förarbetena kring lagen om företagsrekontruktion är att skapa neutralitet mellan konkurs och företagsrekonstruktion. Lagstiftaren vill att en gäldenär med betalningssvårigheter ska få samma fördelar av att försätta bolaget i företagsrekonskruktion som i konkurs. Därför används konkurslagen i viss utsträckning som grund i bedömningar då HD avgör frågor som berör företagsrekonstruktion. Detta medför att fordrans uppkomst kan komma att behandlas annorlunda vid offentligt ackord under företagsrekonstruktion mot hur fordrans uppkomst normalt behandlas i den övriga civilrätten.

A company reconstruction is an alternative procedure, for companies in payment difficulty, to receivership. Those in any kind of relationship with the ailing company ends up in a dif- ficult situation at a company reconstruction, as in any case when someone is in financial difficulties. Not only is there a risk for the providers not to get paid, the costumers are also at risk if the reconstruction company does not fulfil their agreement. These kinds of rela- tionships are controlled by a contractual relationship. Therefore the regulation has to con- tain how to deal with these contracts when the ailing company no longer can fulfil its obli- gations of the contract. In combination with this, the number of franchise companies is growing in Sweden. Franchise is where a franchisor grants a franchisee intellectual property rights for a fee. In a company reconstruction the franchise relationship becomes another important aspect to take into account because of the degree of dependence between the franchisor and the franchisee. Further the obligations are more comprehensive in the fran- chise agreement than in many other agreements. The question here is how a franchise rela- tionship is affected by a company reconstruction of the other party. This has two perspec- tives; first the contractual relationship between the parties, and second how their coopera- tion affects the end of the reconstruction. The contractual matter in this case is not statutory in Sweden. Therefore analogies are used in these kind of situations. The conclusion of this thesis is that problems occurs and for that reason an extended statutory regarding franchise relationships would be beneficial. On the other hand, the franchise relationship can be beneficial when one of the parties is in a company reconstruction. The close cooperation and support between the parties weighs out the disadvantages in this case.

Uppsatsen undersöker vad som sker med företag som kommer på obestånd och där lagarna tar vid där företagaren inte själv kan lösa problemen. Enligt den undersökning som genomförts visas att borgenärerna får mycket liten utdelning, kostnaderna är för höga och att hanteringen tar för lång tid.

No description available.

I svensk rätt finns det i huvudsak två alternativa förfaranden när ett företag befinner sig i ekonomisk kris: konkurs och företagsrekonstruktion. Företagsrekonstruktionsförfarandet regleras i lag (1996:764) om företagsrekonstruktion (LFR) och förfarandet innebär att företaget i fråga kan vidta åtgärder för att förbättra företagets resultat samt en möjlighet att förhandla med sina borgenärer om ett ackord.  LFR infördes år 1996 och lagstiftarens mål var att antalet ansökningar om att inleda rekonstruktion skulle uppgå till 500 per år. I Sverige genomförs dock cirka 200 rekonstruktioner per år och i uppsatsen presenteras problematik som kan uppstå i samband med rekonstruktionsförfarandet. Bland annat att konkursmässiga företag beviljas att inleda företagsrekonstruktion, att det finns en okunskap om förfarande hos såväl gäldenärerna som borgenärerna, att företag ofta ansöker för sent om att inleda rekonstruktion samt att det är väldigt kostsamt att rekonstruera. År 2019 antogs direktiv (EU) 2019/1023 som bland annat innehåller bestämmelser som syftar till att göra rekonstruktionsförfarandet mer effektivt. I uppsatsen analyseras det nya direktivet och syftet är att besvara om bestämmelserna i direktivet kan motverka den problematik som idag finns med rekonstruktionsförfarandet. I och med att direktivet inte är implementerat i svensk rätt samt att problematiken med rekonstruktionsförfarandet är komplex, är det svårt att på förhand besvara om det nya direktivet kan motverka problematiken. I vissa fall, finns det dock goda skäl att tro att viss problematik med rekonstruktionsförfarande kan motverkas med hjälp av direktivet. I andra fall finns det dock goda skäl att tro att problematiken inte kan motverkas med hjälp av direktivet.

<p><strong>Bakgrund och problem: </strong>Efter att i flera år diskuterat behovet av företagsrekonstruktion lades det slutliga förslaget fram år 1992, se SOU1992:113, som ledde fram till ett införande av lagen om företagsrekonstruktion i svensk rätt år 1996. Bakgrunden till lagförslaget var att konkurs leder till kapitalförstöring och att företag som i grunden är livskraftiga men som genomgår en ekonomisk kris inte ska behöva gå i konkurs. Efter införandet av lagen har den kritiserats bland annat för att företag med likviditetsproblem ansöker om rekonstruktion för sent vilket ofta får konsekvensen att företaget går i konkurs. En annan anledning är att den sällan använts och att rekonstruktören inte har någon bestämmanderätt till skillnad från konkursförvaltaren som har auktoriteten att genomdriva det han/hon vill. I den rådande finanskrisen har rekonstruktion blivit vanligare. Avsikten med rekonstruktion är att företag ska få en bättre ekonomi genom att likvida medel frigörs genom verksamhetsförändringar samt att den kan vara räddningen för företag som genomgår en ekonomisk kris.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att beskriva och undersöka hur företagets ekonomi har förändrats genom en rekonstruktion.</p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsens syfte bestämmer metodvalet vilket är att nyckeltal och årsredovisningar samt offentliga handlingar från Tingsrätten i Eskilstuna analyseras av ett specifikt företag som genomgår rekonstruktion samt att jämföra företaget mot branschgenomsnitt i form av nyckeltal.</p><p><strong>Resultat och slutsatser:</strong> Resultatet visar för perioden före rekonstruktion på ett undermåligt utfall av företagets nyckeltal med en viss förbättring året före rekonstruktionen vid jämförelse med branschnyckeltalen. Under rekonstruktionen visar analyseringen av företaget på tydliga tecken hur företaget försöker förbättra sin ekonomi men fortfarande är under branschgenomsnittet. Efter rekonstruktionen får åtgärderna som gjordes under rekonstruktionen en viss effekt men inte tillräckligt för att företaget ska bli lönsamt vilket leder till att företaget får ansöka om konkurs. Slutsatsen av detta är bland annat att företaget ansökte för sent om företagsrekonstruktion vilket ledde till att kostnaderna blev för stora i förhållande till intäkterna.</p>