Syftet med studien var att ge kunskap om hur pedagoger i förskolan talar om begreppet inflytande och arbetet med barns inflytande över materialet i inomhusmiljön samt belysa maktförhållanden mellan pedagoger och barn i förskolan. Ett maktperspektiv har använts som teoretisk ram för att studera maktförhållanden och styrningar i förskolan. Synen på makt har handlat om hur makt skapas och används i förskolan. Sex pedagoger, både förskollärare och barnskötare har intervjuats till studien. Datamaterialet har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod för att hitta olika teman och mönster i materialet samt hitta underliggande uttryck som skulle kunna kopplas till ett maktperspektiv. Resultatet visar att pedagoger talar om barns inflytande över materialet som en möjlighet för barn att påverka, få en känsla av delaktighet, men att det också ska finnas ett begränsat inflytande för speciellt de yngre barnen. Det kan uppstå maktförhållanden mellan pedagoger och barn i förskolan genom att pedagoger använder tekniker, regler och rutiner i olika situationer som kan kopplas till barns inflytande. Den osäkerhet som tycks finnas hos pedagogerna kring de yngre barnens inflytande kan vara en orsak till att barns inflytande över materialet i miljön begränsas genom tekniker och styrning. Det behövs en tydlig balans mellan barns inflytande och pedagogers styrning för att kunna fullfölja förskolans uppdrag.

<p>Den debatt som har varit aktuell den senaste tiden i samhället, om jämställdhet mellan könen samt folkets ökande inaktivitet som leder till ohälsa och fetma, har väckt vårt intresse, då i synnerhet barnens situation. Med dessa indikationer i åtanke tyckte vi att det kändes angeläget att undersöka hur förskolepedagogerna arbetar inom dessa områden. Vi har valt att fokusera på rörelseleken i utemiljön och hur pedagogerna agerar och resonerar om sitt förhållningssätt till barnens lek. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur pedagogen sett ur ett genusperspektiv förhåller sig till barns rörelseaktiviteter på förskolan i utemiljön. Vår undersökning bygger på intervju- och observationsmaterial av tre förskolepedagoger. Observationerna genomförde vi för att få en övergripande bild av situationen i utemiljön och för att få en förklaring och bättre förståelse för pedagogens handlande utförde vi även intervjuer med de inblandade. Vårt material har vi bearbetat och analyserat genom en hermeneutisk tolkning, där vi har växlat mellan del och helhet. Analysen gjordes i syfte för att lyfta fram det centrala i pedagogernas handlande och resonemang. Vår avsikt var att få en bättre insikt i hur pedagoger förhåller sig och tänker kring barns rörelselek i utemiljön. Vad vår undersökning visat är att det fanns två sätt att förhålla sig till barns rörelselek i utomhusmiljön. Antingen gick pedagogen aktivt in i barnens lek eller så bedrev pedagogen "brandkårsutryckning", dvs. att pedagogen endast agerade vid behov, konflikt eller initierande från barnen. Genom våra observationer märkte vi en skillnad i barnens aktivitetsnivå beroende på pedagogens förhållningssätt. Vid vuxeninblandning blev barnen mer fysiskt aktiva. Intervjuernas resultat visade på att pedagogerna inte såg uteverksamheten som en pedagogisk arena. Detta visade sig genom att den inte planerades, de tog tillfället i aktatt prata med sina kollegor, fikade och att pedagogernas förhållningssätt till barns lek inte stämde överens med deras förhållningssätt till barn i övrigt. Om utomhusvistelse inte prioriteras lika högt som inomhusverksamheten samt om pedagogerna inte aktivt deltar i barnens aktiviteter kan det leda till att de traditionella könsmönstren stärks samt att folkhälsan kan fortsätta att bli sämre.</p>

No description available.

Den debatt som har varit aktuell den senaste tiden i samhället, om jämställdhet mellan könen samt folkets ökande inaktivitet som leder till ohälsa och fetma, har väckt vårt intresse, då i synnerhet barnens situation. Med dessa indikationer i åtanke tyckte vi att det kändes angeläget att undersöka hur förskolepedagogerna arbetar inom dessa områden. Vi har valt att fokusera på rörelseleken i utemiljön och hur pedagogerna agerar och resonerar om sitt förhållningssätt till barnens lek. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur pedagogen sett ur ett genusperspektiv förhåller sig till barns rörelseaktiviteter på förskolan i utemiljön. Vår undersökning bygger på intervju- och observationsmaterial av tre förskolepedagoger. Observationerna genomförde vi för att få en övergripande bild av situationen i utemiljön och för att få en förklaring och bättre förståelse för pedagogens handlande utförde vi även intervjuer med de inblandade. Vårt material har vi bearbetat och analyserat genom en hermeneutisk tolkning, där vi har växlat mellan del och helhet. Analysen gjordes i syfte för att lyfta fram det centrala i pedagogernas handlande och resonemang. Vår avsikt var att få en bättre insikt i hur pedagoger förhåller sig och tänker kring barns rörelselek i utemiljön. Vad vår undersökning visat är att det fanns två sätt att förhålla sig till barns rörelselek i utomhusmiljön. Antingen gick pedagogen aktivt in i barnens lek eller så bedrev pedagogen "brandkårsutryckning", dvs. att pedagogen endast agerade vid behov, konflikt eller initierande från barnen. Genom våra observationer märkte vi en skillnad i barnens aktivitetsnivå beroende på pedagogens förhållningssätt. Vid vuxeninblandning blev barnen mer fysiskt aktiva. Intervjuernas resultat visade på att pedagogerna inte såg uteverksamheten som en pedagogisk arena. Detta visade sig genom att den inte planerades, de tog tillfället i aktatt prata med sina kollegor, fikade och att pedagogernas förhållningssätt till barns lek inte stämde överens med deras förhållningssätt till barn i övrigt. Om utomhusvistelse inte prioriteras lika högt som inomhusverksamheten samt om pedagogerna inte aktivt deltar i barnens aktiviteter kan det leda till att de traditionella könsmönstren stärks samt att folkhälsan kan fortsätta att bli sämre.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på förskollärares syn på naturvetenskap, om deras arbetssätt kring naturvetenskap påverkas efter påbörjad implementering av läroplanen för förskolan, Lpfö 98 rev 2010, samt att tidigare forskning visar att intresset för naturvetenskap är lågt, hur ser detta ut bland förskollärarna i verksamheten? Studien är kvalitativ där förskollärarna får besvara skriftligt på ett frågeformulär med öppna frågor.     Revideringen av Lpfö 98 har gett förskollärarna ett större och tydligare uppdrag, de ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik.    Studien visar på att förskollärarna anser att deras eget intresse och engagemang är betydelsefullt för barns lärande. Samt att deras uppdrag numer är tydligare och att de har ett bättre stöd från läroplanen, de kommer arbeta mer och medvetet kring naturvetenskap. Det framgår även i studien att förskollärarna anser att naturvetenskap är ett svårt ämne och att de inte vet hur de ska besvara barns funderingar kring naturvetenskap då de har dåliga kunskaper kring ämnet. Men några förskollärare har en allmänt positiv inställning till att naturvetenskapen har fått en större del i förskolans läroplan.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Alla barn, oavsett ålder har rätt till inflytande och att bli lyssnade till. Denna studie riktar sig mot förskollärares resonemang om barns inflytande över placering och tillgänglighet av material i förskolans inomhusmiljö. Studien vilar mot Michel Foucaults maktstrategier, vilket genomsyrat hela arbetsprocessen. Studien är gjord med hjälp av kvalitativ intervjumetod där sex förskollärare bidragit till insamlad empiri. Ett omfattande analysarbete har genomförts och resultatet visar att det krävs en stor medvetenhet och ett reflekterande förhållningssätt hos förskollärare för att skapa en inflytelserik verksamhet. Resultatet visar även att förskollärare besitter ett stort ansvar, då deras maktposition ligger till grund för både uppmuntrande och hämmande av barns möjlighet till inflytande över verksamheten.

No description available.

Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det är en kvalitativ studie där författarna har observerat tre förskolors miljöer där det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas även det historiska perspektivet samt förändringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. Frågeställningarna som besvaras är hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas. Resultatet redovisas tillsammans med analys och delas upp i teman kring frågeställningarna. I resultatdelen framgår det att samtliga informanter anser att barn med rörelsehinder ska integreras i förskolans verksamhet. Svaren som gavs under intervjuerna liknar varandra till stor del när det gäller hur planeringen av verksamheten ser ut och vilka resurser som finns att erhålla. Slutdiskussionen jämför informanterna, tidigare forskning och författarnas synpunkter.