Studiens syfte är att genom förskollärares beskrivna erfarenheter undersöka hur de med hjälp av olika tillvägagångssätt arbetar med likvärdighetsuppdraget. Denna kvalitativa intervjustudie har genomförts med åtta förskollärare i tre områden med höga respektive låga socioekonomiska förutsättningar. För att tolka vår insamlade data har vi i analysen använt oss av en kvalitativ innehållsanalys och ett hermeneutiskt förhållningssätt. I vårt resultat blir det tydligt att förskollärarnas erfarenheter av att arbeta med likvärdighet ser olika ut beroende på de utmaningar som de möter i verksamheten. Några av de faktorer som förskollärarna menar påverkar arbetet med förskolans likvärdighet är kompensatoriskt arbete, arbetslagets utbildningsnivå, personalbrist, kompetensutveckling, barns vistelsetid och barngruppens storlek, samverkan med vårdnadshavare, barns språk och språk i relation till lek samt tid. De faktorer som blir av extra vikt i området med lägre socioekonomiska förutsättningar är insatser för att hjälpa barnen i deras språkutveckling, längre vistelsetider och samverkan med vårdnadshavare. Vi ser utifrån vårt resultat ett behov av ytterligare forskning kring hur förskollärare kan motverka social ojämlikhet och arbeta för en likvärdig utbildning av hög kvalitet.

The purpose of this study is to investigate and report preschool teachers’ views on the quality assignment and what the preschool teachers consider to be high and low quality in preschool. The study was conducted with two group interviews at two different preschools where three preschool teachers participated in each group interview. The study used a phenomenographic analysis model to shed light on the preschool teachers’ view on the quality assignment and the preschool teachers’ opinion as to whether attachment had an impact on the quality of the preschool and childrens’ learning and devel- opment. In this study I based my theory of high and low quality based on the National Agency for Education’s quality definitions of Structure quality, Process qual- ity and Result quality. The qualities include various aspects such as preschool management, educators’ competencies, the size and composition of the chil- drens’ group, the educators’ interactions with the children and learning ful- fillment according to the education plan. Results and conclusions in this study report that preschool teachers think that all the quality definitions mentioned above affect the quality of the preschool, but it is the role of the educators as a substitute attachment person that is es- sential for childrens’ development and learning in preschool. / Denna studies ändamål är att undersöka och redovisa pedagogers perspektiv på kvalitetsuppdraget samt vad pedagoger anser utmärker hög och låg kvali- tet i förskolan. Studien är genomförd med två gruppintervjuer på två olika förskolor då tre pedagoger deltog i vardera gruppintervjun. I studien använ- des en fenomenografisk analysmodell för att belysa pedagogernas perspektiv på kvalitetsuppdraget och pedagogernas åsikt huruvida anknytning hade på- verkan på kvaliteten i förskolan och barns lärande och utveckling. I denna studie utgick jag från hög och låg kvalitet utifrån Skolverkets kvali- tetsdefinitioner Strukturkvalitet, Processkvalitet samt Resultatkvalitet. Inom dessa kvalitéer ingår olika aspekter såsom förskolans ledning, pedagogers kompetenser, barngruppens storlek och sammansättningar, personalens sam- spel med barnen samt läromålsuppfyllelser. Resultat och slutsats i denna studie redovisar att pedagoger anser att samtliga ovanstående kvalitetsdefinitionerna påverkar kvaliteten i förskolan men det är pedagogers roll som vikarierande anknytningsperson som är essentiell för barns utveckling och lärande i förskolans verksamhet.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns några mönster och samband i hur förskolepedagoger upplever förutsättningar för barns lärande beroende på ålderssammansättningen i gruppen. Studien är kvantitativ med webbenkät som metod för insamling av data från pedagoger. Undersökningen omfattar alla förskolor inom en kommun i Värmland, totalt 55 kommunala avdelningar och 144 pedagoger. Följande ålderssammansättningar ingår i studien: åldersindelade grupper, småbarnsavdelningar (1-3), avdelningar för äldre barn (3-5) och syskonavdelningar (1-5). Studien har sin utgångspunkt i interaktionistiska teorier, vilket innebär att förskolans verksamhet studeras utifrån olika samspelade aspekter, faktorer och nivåer. I studien ses förutsättningar för barns lärande i förhållande till förskolans kvalitet, vilken i sin tur tolkas som ett komplext fenomen som skapas i samspel mellan olika faktorer på struktur-, process- och resultatnivåer. Studien fokuserar på samband mellan ålderssammansättning som en faktor för förskolans strukturkvalitet och flera aspekter av processkvalitet, nämligen utformning av pedagogiska miljön, pedagogernas sätt att organisera och genomföra verksamheten och pedagogernas samspel med barnen. Undersökningen visade att det finns betydelsefulla skillnader mellan grupperna med olika ålderssammansättningar i utformning av den pedagogiska miljön och även i pedagogernas samspel med barnen. Däremot är denna påverkan inte entydig och kan även förklaras med andra orsaker och faktorer, så som gruppens storlek, barnens ålder och pedagogiskt arbetssätt. Gruppens ålderssammansättning i sig är således inte avgörande för verksamhetens kvalitet, utan behöver ses i relation till andra påverkande faktorer. / The purpose of this study is to investigate whether there are some patterns and connections between the teachers’ experiences of the conditions for children’s learning and age settings at preschool groups. The study is quantitative, and a web survey is used to collect the data from the teachers. The study includes all preschools in a municipality in Värmland, Sweden. 144 preschool teachers from 55 municipal preschool groups participated in the study. Following age settings are represented in the study: same-age preschool groups, groups with children between 1-3 years old, groups with children between 3-5 years old and groups with children between 1-5 years old. The study is based on interactionistic theories, which means that the preschool is examined from various interacting aspects and dimensions. Conditions for children’s learning are seen in the study in relation to preschool quality, which is a complex phenomenon constituted in the interaction between dimensions of structure, process, and outcome. The study focuses on age setting as a structural aspect of preschool quality and following aspects of process quality: organizing of the pedagogical environment, teachers’ approach to organizing of daily activities and teachers’ interplay with children.  The results of the study show that there are important differences between groups with different age settings regarding organizing of the pedagogical environment and interplay between teachers and children. However, these differences are rather ambiguous and can be explained by other aspects and factors such as group’size, children’s age, and pedagogical approach. Therefore, age setting as such is not the key to preschool quality but must be seen in relation to other aspects and dimensions.