<p>Syftet med studien har varit att undersöka om laborativt arbete ökar elevernas förståelse för syror och baser jämfört med endast teoretiskt arbete. En kvalitativ analysmetod användes där tester bestående av frågor samt ljudinspelningar med lärare och elever låg till grund. Resultatet visade på divergerande svar. Laborationen ökade endast i enstaka fall förståelsen hos eleverna. Slutsatsen av denna studie är att det är viktigt som lärare, att efter laborationer, koppla samman det praktiska med det teoretiska arbetet. Läraren måste också vägleda och handleda eleverna med hjälp av relevanta, reflekterande, utmanande och motiverande frågor för att främja förståelsen under laborationer.</p>

<p>Tanken till arbetet väcktes efter samtal med människor i min omgivning i allmänhet, och i synnerhet med elever under mina perioder av verksamhetsförlagd utbildningen, då det framkommit att matematiken upplevs intressant och motiverande när en förståelse infinner sig. Syftet med undersökningen har varit att få en bild av den syn matematiklärare på gymnasiet har på matematikkunskaper med fokus på förståelse och framför allt deras syn på hur man skapar förståelse i undervisningssituationen inom Gymnasieskolans A-kurs i matematik och området algebra. Metoden som använts är en kvalitativ metod och sex lärare verksamma på Gymnasieskolor har intervjuats. Utifrån den teoretiska bakgrunden och de resultat intervjuerna inbringat har följande slutsats dragits, för att öka möjligheter till att en förståelse ska skapas i lärandet hos eleven inom matematiken så är en undervisning som är variationsrik och karakteriserad av mycket verbal kommunikationen, såväl mellan lärare och elev som av elever emellan gynnsam för lärandet och förståelseutvecklingen.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka och granska om och i så fall hur pedagogerna i förskolan arbetar med kulturell mångfald och interkulturell förståelse och belysa på vilket eller vilka sätt de gör det. Vi vill även granska och kartlägga hur pedagogerna använder sig av den fysiska miljön och språket på förskolorna för att gynna interkulturell förståelse. Planerar pedagogerna miljön efter perspektivet interkulturell förståelse? Vi kommer också att undersöka hur pedagogerna förhåller sig till olika kulturmöten. Med hjälp av intervjuer söker vi svar på våra problemformuleringar. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att pedagogerna arbetar med kulturell mångfald, dock inte medvetet med interkulturell förståelse. Resultaten visar även att pedagogerna inte har hört begreppet interkulturell förståelse och att det av studien framgår att det behövs mer kunskap och kompetensutveckling inom detta område.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka och granska om och i så fall hur pedagogerna i förskolan arbetar med kulturell mångfald och interkulturell förståelse och belysa på vilket eller vilka sätt de gör det. Vi vill även granska och kartlägga hur pedagogerna använder sig av den fysiska miljön och språket på förskolorna för att gynna interkulturell förståelse. Planerar pedagogerna miljön efter perspektivet interkulturell förståelse? Vi kommer också att undersöka hur pedagogerna förhåller sig till olika kulturmöten. Med hjälp av intervjuer söker vi svar på våra problemformuleringar. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att pedagogerna arbetar med kulturell mångfald, dock inte medvetet med interkulturell förståelse. Resultaten visar även att pedagogerna inte har hört begreppet interkulturell förståelse och att det av studien framgår att det behövs mer kunskap och kompetensutveckling inom detta område.

Tanken till arbetet väcktes efter samtal med människor i min omgivning i allmänhet, och i synnerhet med elever under mina perioder av verksamhetsförlagd utbildningen, då det framkommit att matematiken upplevs intressant och motiverande när en förståelse infinner sig. Syftet med undersökningen har varit att få en bild av den syn matematiklärare på gymnasiet har på matematikkunskaper med fokus på förståelse och framför allt deras syn på hur man skapar förståelse i undervisningssituationen inom Gymnasieskolans A-kurs i matematik och området algebra. Metoden som använts är en kvalitativ metod och sex lärare verksamma på Gymnasieskolor har intervjuats. Utifrån den teoretiska bakgrunden och de resultat intervjuerna inbringat har följande slutsats dragits, för att öka möjligheter till att en förståelse ska skapas i lärandet hos eleven inom matematiken så är en undervisning som är variationsrik och karakteriserad av mycket verbal kommunikationen, såväl mellan lärare och elev som av elever emellan gynnsam för lärandet och förståelseutvecklingen.

Syftet med studien har varit att undersöka om laborativt arbete ökar elevernas förståelse för syror och baser jämfört med endast teoretiskt arbete. En kvalitativ analysmetod användes där tester bestående av frågor samt ljudinspelningar med lärare och elever låg till grund. Resultatet visade på divergerande svar. Laborationen ökade endast i enstaka fall förståelsen hos eleverna. Slutsatsen av denna studie är att det är viktigt som lärare, att efter laborationer, koppla samman det praktiska med det teoretiska arbetet. Läraren måste också vägleda och handleda eleverna med hjälp av relevanta, reflekterande, utmanande och motiverande frågor för att främja förståelsen under laborationer.

No description available.

ABSTRAKT Matematiken bör väcka lust och nyfikenhet. Skolverket menar att elevers lust att lära i de tidiga skolåren fortfarande är stor, innehållet i matematikundervisningen är omväxlande och eleven får aktivera alla sina sinnen. Dock visar undersökningar att den laborativa matematiken i undervisningen snabbt minskar i omfattning upp i skolåren. Syftet med arbetet är att undersöka hur och varför lärare använder laborativ matematik i skolans tidiga år. Resultatet av studien grundar sig på intervjuer och observationer av tre lärare som undervisar elever i år 1-3. Samtliga lärare i studien arbetar laborativt i någon omfattning. Undersökningen visar att lärarna arbetar för att matematikundervisningen ska ge eleven förståelse för matematiken och möjlighet till kreativitet och variation. Lärarna använder ett brett spektrum av laborativt material. Undersökningen visar vidare att laborativ matematik ger möjligheter som väger tyngre än de upplevda hindren med arbetssättet. Hinder för undervisningen som framkommer i intervjuerna är tids- och materialbrist. Lärarna är eniga om att arbetssättet gynnar alla elever. Tankesätt synliggörs på ett sätt som gör att eventuella missuppfattningar kan klargöras. Kommunikationen har stor betydelse i det laborativa arbetet. Störst möjlighet till utveckling finns i par- eller grupparbetet.

Titel: Bonussystem – I ett mindre verkstadsföretag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jens Jämtberg &amp; Jonas Källänge-Nilsson Handledare: Ann Wetterlind-Dörner Datum: 2011 – Maj Syfte: Syftet med vår uppsats är att analysera GF Ytbehandlings gamla bonussystem och det nuvarande. Vi ska lägga fram två förslag på nya bonussystem, som bygger på våra teorier, analyser och intervjuer med de anställda. Metod: Vi har i vårt arbete använt oss av en kvalitativ metod, genomfört intervjuer för att få en djupare förståelse för bonussystemen på GF ytbehandling. Vi har arbetat efter en deduktiv ansats för att vårt arbete bygger på flera teorier. Sedan jämfört teori med empiri för att kunna utveckla bonussystem som passar GF Ytbehandling. Slutsatser: Efter att analyserat GF Ytbehandlings tidigare bonussystem så hittade vi tydliga brister. De tydligaste bristerna var att de tidigare systemen inte var kostnadseffektivt för företaget och att de anställda inte förstod hur bonussystemet var uppbyggt. Därför utvecklade vi två nya system som baseras empiri och teori. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara väldigt intressant att se hur andra företag inom samma bransch har löst problemet med bonussystem. Ifall det finns några likheter eller rödtråd mellan företagen i branschen. Uppsatsen bidrag: Vi hoppas att GF Ytbehandling kan få användning av vår uppsats i sitt arbete med att utveckla nya bonussystem. Nyckelord: Bonussystem, incitamentsproblem, motivation samt förståelse

No description available.