Syftet med denna studie är att belysa och undersöka hur individer med diagnosen ADHD upplever att det är att leva med ADHD och hur de upplever att deras funktionsnedsättning har påverkat deras identitet och tillhörighet till omgivningen och om tidpunkten för diagnostiseringen har påverkat deras identitet och upplevelser av tillhörighet. Jag vill även undersöka hur vanligt förekommande det är att dessa individer med ADHD någonsin har upplevt sig bli stigmatiserade av samhället på grund av sin diagnos. Jag har genom att utföra halvstrukturerade livsvärldsintervjuer försökt att få svar på dessa frågor och med hjälp av socialpsykologiska teorier så som Vanessa Mays teori om tillhörighet, Erving Goffmans teori om Stigma och Jonas Stiers och Anthony Giddens perspektiv på identitetsteorin och även med hjälp av ett antal vetenskapliga artiklar analyserat mitt insamlade empiriska material. De individer som jag har intervjuat bor i olika delar av Sverige utan någon relation till varandra, varav två av dessa intervjuer utfördes genom video-chattprogrammet Skype på grund av avståndet mellan oss. Alla respondenter är vuxna individer i åldrarna 24-60 och de hade många erfarenheter av att leva med funktionsnedsättningen ADHD. I resultatet av arbetet kan jag urskilja tydliga tecken av att dessa respondenter har upplevt att deras diagnos har påverkat deras identitet och tillhörighet till omgivningen och att på grund av att de fick sina diagnoser i vuxen ålder kan ha påverkats både negativt och positivt av dessa erfarenheter. De har även alla upplevt ett utanförskap på grund av sin funktionsnedsättning och sin diagnos, vilket kan tolkas som att de har varit stigmatiserade.

No description available.

No description available.

Laborationer utgör ett centralt innehåll inom den svenska biologiundervisningen. Elever måste lära sig arbeta laborativt för att uppnå kunskapsmålen. Att arbeta praktiskt medför flera fördelar för eleverna men det kan vara svårt att som lärare förmedla dessa på ett meningsfullt sätt. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur biologilärare tänker och resonerar kring skolans laborativa arbete. Det är ett brett arbetsområde och målen i styrdokumenten kan uppfyllas med stor variation. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av fem biologilärare, yrkesaktiva på högstadie- och gymnasieskolor. De gav en nyanserad bild av hur laborationer kan tillämpas i undervisningen samt vilka hinder och möjligheter detta arbetssätt genererar. Laborationer anses som något positivt som ökar elevernas möjlighet till en djupare förståelse för ämnet. De bedöms även vara av stort värde för att väcka intresse hos eleverna. Arbetet med den naturvetenskapliga metoden löper som en röd tråd genom nästan allt laborativt arbete som utförs. De hinder som främst ses i samband med laborationer är av praktisk karaktär, såsom brist på material och tid. Dock bedöms det mesta vara anpassningsbart efter de förutsättningar skolan erbjuder. Genom att ha helheten i fokus vid det laborativa arbetet tros det ge ett betydelsefullt lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka om och hur elevernas sätt att resonera kringbiologiska fenomen förändras under den tid de genomför sin gymnasieutbildning inaturvetenskap. Hur förklaras dessa fenomen av eleverna och hur har elevernas sätt attresonera kring biologiska fenomen förändrats under tiden de går på gymnasietsnaturvetenskapliga program? Största delen av forskningen på området undersöker hursättet att resonera förändras för barn mellan 1 och 12 år.Denna studie använder en kombination av två tidigare väl verifierade metoder för atttydliggöra hur elevernas resonerande förändras. Frågeformuläret BCI och de treresonerandekategorierna antropocentriskt-, teleologiskt- och essentielltresonemang. Tvågrupper av elever deltog i studien, en från årskurs 1 och en från årskurs 3 pånaturvetenskapliga programmet. Båda elevgrupperna svarade på ett frågeformulär ochslumpade elever deltog i semistrukturerade intervjuer.Studien visar på en tydlig förändring av sättet att resonera mellan årskurs 1 och årskurs3. Det essentiella sättet att resonera är dock lika vanligt i båda grupperna. Kunskap omhur eleverna resonerar kring naturvetenskapliga begrepp kan hjälpa läraren attsynliggöra sambanden mellan till synes orelaterade missuppfattningar. Läraren har dåstörre möjlighet att hjälpa eleverna till bättre förståelse.

Multiplikation ingår i många delar av matematiken, vilket gör att goda kunskaper och förståelse för multiplikation ses vara av betydelse för eleverna. Samtidigt ses det inte helt oproblematiskt att lära in dessa kunskaper. Syftet med denna studie är att undersöka vad matematiklärare i årskurs 4–6 anser är svårt för elever att lära in vid undervisning av multiplikation samt vilka metoder och resurser dessa lärare använder för att utveckla elevernas multiplikativa tänkande. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med matematiklärare, där insamlad data sedan analyserades utifrån Lithners (2008) ramverk. Resultatet visar att det finns flera svårigheter som kan uppstå vid lärande av multiplikation, men där den främsta svårigheten för eleverna är att lära sig multiplikationstabellens utantill. Vidare visar resultatet att lärarna aktivt arbetar med att eleverna ska förstå och kunna omsätta sina kunskaper i olika sammanhang, där samtidigt vissa metoder och resurser ses vara mindre gynnsamma för utveckling av det multiplikativa tänkandet. Denna studie visar att multiplikation innefattar olika typ av kunskap, vilka är viktiga för att eleverna ska kunna utvecklas inom skolans matematik. Studien ses även bidra till kunskaper om hur undervisningen i multiplikation kan utvecklas vidare. / Multiplication is included in many parts of mathematics, which means that good knowledge and understanding of multiplication is important for students. At the same time, learning multiplication is not unproblematic. The purpose of this study is to investigate what mathematics teachers in grade 4–6 consider difficult for students to learn in the teaching of multiplication, and what methods and resources these teachers use to develop students` multiplicative thinking. The survey was conducted through qualitative interviews with mathematics teachers, where collected data was analyzed based on Lithner’s (2008) framework. The results show several difficulties that can arise when learning multiplication, but where the main difficulty for the students consists of learning the multiplication tables by rote. The results also show that the teachers actively work with the students to understand and be able to transform their knowledge into different contexts. At the same time, certain methods and resources considered to be less favorable for the development of multiplicative thinking. This study shows that multiplication involves different types of knowledge, which are important for students to be able to develop within school mathematics. The study also contributes with knowledge about how teaching in multiplication can be further developed.

Den här uppsatsen behandlar arbetet med läroplanens värdegrund inom svenskämnet. Mer specifikt berör uppsatsen de frågor i värdegrunden som har att göra med empati, inlevelse och mellanmänsklig förståelse inom den delen av svenskämnet som handlar om undervisning i skönlitteratur. För att undersöka detta söker uppsatsen svara på frågan:   Hur kan undervisning i skönlitteratur aktualisera de förmågor hos elever som påbjuds i läroplanens värdegrund och som har att göra med inlevelse, mellanmänsklig förståelse och empati?   För att besvara denna fråga har en studie gjorts i en gymnasieklass i årskurs ett på det yrkesförberedande vård- och omsorgsprogrammet. Elva elever och deras svensklärare har deltagit i en observationsstudie som genomförts under fyra veckor. Utöver detta har läraren och fem av eleverna deltagit i en intervjuundersökning. Läraren intervjudes enskilt vid tre tillfällen medan eleverna intervjuades enskilt vid det första och tredje tillfället och i grupp vid det andra. För studien genomfördes ett litteraturprojekt där eleverna läste ungdomsromanen Pojken i randig pyjamas av John Boyne (2010). Boken handlar om nioåriga Bruno som är son till en tysk militär som är lägerkommendant i Auschwitz. Inom projektet har eleverna läst boken, skrivit om den i läsloggar vid fyra tillfällen och diskuterat den vid ytterligare fyra tillfällen. Inför varje skrivtillfälle har eleverna fått diskussionsfrågor att fundera över. Uppsatsen bygger på en sociokulturell teoribakgrund som förespråkar språklig interaktion som den bästa vägen till inlärning (Vygotskij 1999, Säljö 2000). Elevernas loggböcker, diskussionsinlägg och intervjusvar har analyserats med hjälp av Kathleen McCormicks repertoarteori (1994) och Hans-Georg Gadamers hermeneutiska teori om förståelsehorisonter (2004).

Kunskapsöversikten är en litteraturstudie och berör frågor gällande instrumentell och relationell förståelse i matematikundervisningen. Studiens syften är att undersöka karaktäristiska drag för undervisning som resulterar i relationell förståelse samt hur elevperspektivet ser ut i förhållande till det relationella lärandet. Det är framförallt den relationella förståelsen som skildras men den sätts även i kontrast med den instrumentella förståelsen i matematikundervisningen. Resultatet visar att undervisning som resulterar i relationell förståelse består av sociala interaktioner, diskussioner, presentation av lösningar, olika representationsformer, kreativa uppgifter med tillåtelse till utforskande genom att experimentera, digitala verktyg, varierande undervisning samt hänsyn till elevens egna reflektioner om matematiken. I matematikundervisningen visar det sig att relationellt lärande är mer optimalt än att kombinera detta med instrumentell lärande i undervisningssekvenser. Det visar sig att elever har positiv inställning inför relationell undervisning, även om undervisningsnormen är instrumentell förståelse. Elever menar att de får bättre självförtroende av experimentering med egna lösningar istället för att härma lärarens lösningar.

Syftet med denna undersökning var att undersöka elevers förståelse för likhetstecknetsbetydelse i skolår 3. I undersökningen använder vi oss utav ett test för att se hur elevernauppfattar likhetstecknet när de löser matematiska utsagor skriftligt som involverarlikhetstecknet. Vidare kategoriserades eleverna utifrån deras förståelse för likhetstecknetför att sedan se om de intervjuade eleverna bearbetar och angriper en matematisk utsagasom involverar likhetstecknet på ett sätt som stämde överens med vad det skriftligaresultatet visade. Vår undersökning visar att majoriteten av elever i denna klass har enoperationell förståelse för likhetstecknet vid skriftlig behandling men beskriver det muntligtsom om de hade en relationell förståelse. Det kan bero på att pedagogers framställningbeskriver symbolen som en relation mellan tal ”det skall vara lika mycket på varje sida”men använder likhetstecknet operativt t.ex. 4 + 6 = 10 utan variation på placeringen avlikhetstecknet t.ex. 4 + 6 = 5 + 5. Som bakgrund för undersökningen använder vi tidigareinternationell forskning vilken behandlar elevers förståelse för likhetstecknet. Dennainformation har berikat oss och detta är vad vi som blivande matematiklärare kommer att tamed oss ut i verksamheten.

Forskning visar att lärare till stor del använder läromedel i matematikundervisningen, och att dessa läromedel till stor del bara använder uppgifter som gör att elever förstår likhetstecknet som ett resultattecken snarare än ett relationellt tecken. Denna studie är en läromedelsanalys som undersöker om läromedel i årskurs 1–3 innehåller uppgifter som tränar elevernas förståelse av likhetstecknet som en relationell symbol. Analysen görs genom att alla uppgifter som behandlar likhetstecknet analyseras och sammanställs som uppgifter som tränar elevers operationella förståelse av likhetstecknet eller uppgifter som tränar elevers relationella förståelse av likhetstecknet. Resultatet visar att vissa av de granskade läromedlen använder uppgifter där likhetstecknet används som en relationell symbol betydligt mer än andra av de granskade läromedlen. Läromedelsanalysen gjordes med hjälp av variationsteorin som grund. / <p>Pedagogiskt arbete med inriktning matematik</p>