Denna studie syftar till att bidra till en fördjupad förståelse kring samhällskunskapselevers syn på läromedel och syn på kunskap kopplat till olika läromedel. För att nå syftet ställdes frågeställningarna “Vad kännetecknar elevernas syn på, val och användning av läromedel i deras samhällskunskapsstudier?” och “Hur kan vi förstå sambandet mellan elevers val av läromedel och deras lärande med betoning på första och andra ordningens kunskaper?”. För att besvara dessa frågeställningar användes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med 10 elever i parintervjuer. Sedan har en tematisk analys genomförts där elevernas svar kodats och tematiseras. Resultatet har därefter analyserats med Sandahls (2011) första och andra ordningens kunskaper som teoretisk grund där första ordningens kunskaper  är faktakunskaper och begrepp medan andra ordningens är mer djupgående förståelse och förmågor, såsom slutledning, finna belägg och kritiskt tänkande. Studiens resultat visar att elever är delade i sina preferenser av läromedel, men att det finns några återkommande aspekter. Eleverna uttrycker att uppgiftens utformning är den viktigaste faktorn i deras val av läromedel då lärare ofta har valt ut vart de ska vända sig för att genomföra uppgiften. Vidare är språk en viktig aspekt då många elever upplever att läroböcker innehåller ett äldre språk och svårförstådda formuleringar vilket gör att de hellre vänder sig till sökmotorer. Detta trots att flera av eleverna uttrycker att de föredrar tryckta läromedel. Att elever vänder sig till videor och videotjänster så som Youtube för att hitta förklaringar till områden de inte riktigt förstår är även vanligt förekommande. Gällande första och andra ordningens kunskaper kopplat till läromedel uttrycker eleverna att första ordningens kunskaper, begrepp mm, lättast fångas av kortare sammanfattningar och hemsidor, såsom SO-rummet, Wikipedia och NE. Andra ordningens kunskaper, och djupare förståelse, upplever sig eleverna fångas bättre från böcker och avancerade texter. Samtidigt uttrycker de att källkritik och kritiskt tänkande mer är kopplat till deras användande av diverse digitala läromedel och internetbaserade källor. Eleverna uttrycker även en form av andra ordningens kunskap kopplat till att konkretisera första ordningens kunskaper då de menar sig kunna applicera sina kunskaper i vardagen. / This study aims to gain an understanding of the perspectives social science students' have on learning materials, such as textbooks, digital textbooks and internet sources, as well as their views on knowledge associated with different learning materials. In order to achieve this, the research questions asked are "What characterizes students' perspectives on, choices of, and their use of learning materials in their social science studies?" and "How can we understand the relationship between the  choices students' in their learning materials and their learning, with an emphasis on the concept of first and second-order knowledge?". To answer these questions, a qualitative method is employed, with semi-structured interviews conducted with 10 students in paired interviews. A thematic analysis is then conducted, coding and thematizing the students' responses. The results are subsequently analyzed using Sandahl's (2011) first and second-order concept of knowledge as a theoretical framework. First-order knowledge refers to factual knowledge and concepts, while second-order knowledge involves deeper understanding and abilities such as coming to conclusions, finding evidence, and critical thinking. This study finds that students are divided in their preferences of learning materials, but there are some recurring aspects. Students express that the tasks that their teachers assign them is the most significant factor in their choice of learning materials, as teachers often dictate where they should turn to complete the task. Furthermore, language is an important factor, as many students find textbooks to contain older language and difficult-to-understand formulations, leading them to prefer search engines instead. This is despite several students expressing a preference for printed textbooks. It is also common for students to turn to videos and video services like YouTube to find explanations for areas they don't fully understand. Regarding first and second-order knowledge associated with learning materials, students express that first-order knowledge, such as concepts, is most easily captured by shorter summaries and websites like SO-rummet, Wikipedia, and NE. They perceive that they gain deeper understanding and second-order knowledge from books and more advanced texts. At the same time, they express an understanding of source criticism and critical thinking more associated with their use of various digital textbooks and internet-based sources. Students also express a form of second-order knowledge associated with concretizing first-order knowledge, as they believe they can apply their knowledge to everyday life

The purpose of this qualitative study is to investigate how social science teachers perceive and express the concept of society in social studies. The study consists of focus group interviews with nine social science teachers at two upper secondary schools and its results are analyzed against the theoretical backdrop of Odenstad's orientation topics, analytical subjects and discussion topics and Sandahl’s first-order and second-order concepts. In short, the two different conceptual devices can be described as the skills and abilities that are most important for the students to master in order to develop advanced thinking skills in social science. Particular emphasis is put on critical thinking, that is, the ability to seek, structure and evaluate information from different sources and to draw conclusions from this process. The emerging results show a certain consensus on the concept of society among social science teachers as the potential subject of study and analysis that would simplify and clarify the analyses of the different levels in society which, in turn, would contribute to adding significance and bringing cohesion to the subject as a whole. As for the skills and abilities that stem from Odenstad's orientation topics and Sandahl’s first-order concepts, the interviewed teachers all emphasize conceptual ability as well as good external knowledge to have knowledge of how society is made up. With reference to Odenstad's analytical subject and discussion topics and Sandahl's second-order concepts, it would seem that it is not only important but a prerequisite that students develop an analytical ability and critical thinking as well as the ability to sift through and process large amounts of information and assume different perspectives on the topic or issue at hand.

This master thesis’ purpose is to examine how high school students comprehends of news. This will be done by conducting group interviews. By using theories regarding “first and second order concepts”, that originates from history teaching didactics, but using them in a social science context to separate substantive concepts from compound concepts. Furthermore, the study provides insight on how twelve high school students comprehension of three specific news items. Finally, the thesis examines what makes the students’ motivated to follow the news. The results show that the level of comprehension varies depending on which of the three news items the students discuss during the interviews. This might depend on the level of relevance the news has towards the students’ own interests, background or where the news originates from. In summary, this thesis gives a snapshot image of students comprehension and reactions to the news items and what motivates them to stay updated with the news. This result can be useful for any teacher using news as an instrument for achieving the knowledge requirements in the syllabus for social sciences in Swedish high-schools. / Denna studie ska undersöka hur gymnasielever förstår nyheter. Undersökningen kommer utföras genom fokusgruppsintervjuer. Vidare används teorier rörande första och andra gradens kunskaper ”first and second order concepts” hämtade från historiedidaktiken men applicerade i en samhällskunskapskontext, undersöka vilka kunskapsuttryck som eleverna visar i genom sina uttalanden. Vidare har även elevernas motivation till att följa nyheter undersökts. Resultatet visar att elevernas förståelse skilt sig beroende på vilka nyheter som har diskuterats. Med detta har även tecknen på första ordningens såväl andra ordningens kunskaper varierat. Detta kan bero på nyheternas relevans och närhet till eleverna. Avslutningsvis ger denna studie en ögonblicks bild av hur elever förstår sig på och talar om nyheter. Detta kan vara användbart för samhällskunskapslärare som i sin lärargärning vill använda nyheter som ett instrument för att uppnå målen i samhällskunskap.