Begreppet trovärdighet är framträdande och återkommande i Sveriges säkerhetsstrategiska styrdokument, samt i teori och praktik inom försvars- och avskräckningsstrategier. Paradoxalt nog, relativt förekomst och betydelse, är trovärdighet ett outforskat begrepp där ingen tidigare forskning placerar trovärdighet i fokus. Då småstater samtidigt har särskilda utmaningar att skapa trovärdiga strategier i relation till närliggande stormakter finns det teoretisk och praktisk nytta med att operationalisera och kontextualisera begreppet trovärdighet. Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för begreppet trovärdighet, undersöka hur trovärdigheten i Sveriges försvars- och avskräckningsstrategier har förändrats över tid och undersöka Sveriges förutsättningar till trovärdighet i försvars- och avskräckningsstrategier. Studien visar att begreppet trovärdighet kan operationaliseras för att göras koncist, konkret och mätbart, där en framgångsfaktor är att betrakta begreppet trovärdighet som en produkt. Därtill visar studien att trovärdighet i Sveriges försvars- och avskräckningsstrategier har eftersträvats med olika fokus och syften, vilket inneburit tyngdpunktsförskjutningar. Förutsättningarna till att skapa trovärdighet ökar ju färre motsägelsefullheter som framträder och motsägelsefullheter innebär en ökad risk för trovärdighetsgap. Trovärdighetsgap kan exempelvis framträda vid politiska viljeändringar och i de fördröjningseffekter som uppstår.