• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Förhörets psykologi- Förtroendebyggande förhörsmetodik genom PEACE-modellen / The Psychology of Investigative Interviews- Rapport-Building Techniques through the PEACE Model

Nilsson, Tania January 2024 (has links)
Förhörsprocessen är en central och kritisk del av polisens brottsutredningar med målet att inhämta relevant information för att lösa brott. Felaktiga förhörsmetoder kan leda till falska erkännanden och undergräva rättssäkerheten. För att motverka detta har mer strukturerade och mindre konfronterande tekniker utvecklats, exempelvis PEACE-modellen (Plan and Prepare, Engage and Explain, Account, Closure och Evaluate), som syftar till att främja en respektfull- och effektiv interaktion under polisiära förhör. Förtroendebyggande är essentiellt för att skapa en öppen och samarbetsvillig atmosfär under förhör och främjas genom respekt, vänlighet, empati och tydlig kommunikation. Denna studie undersöker hur svenska förhörsledare integrerar PEACE-modellens steg i sitt arbetssätt och hur dessa steg bidrar till förtroendebyggande och effektiv informationsinhämtning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex erfarna svenska förhörsledare vilka har analyserats genom tematisk analys. Studien visar att förtroendebyggande inte är isolerat till enskilda steg under förhöret utan det är en kontinuerlig process som löper genom hela PEACE-modellen. Resultaten visar att strategisk anpassning, planering och flexibilitet hos förhörsledaren är avgörande för att skapa en förhörsmiljö som är trygg och utan distraktioner. Förhörsledarens förmåga att vara lyhörd, ställa öppna frågor, och lyssna aktivt gynnar en detaljerad och pålitlig informationsinhämtning. Studien slutsats tyder på att svenska förhörsledares tillämpning av PEACE-modellen, genom sitt strukturerade och respektfulla tillvägagångssätt stödjer både förtroendebyggande och informationsinhämtning.
2

Enhancing Care for Occupational Burnout : Leveraging Digital Humans by Exploring Trust-Building Communication / Stärkande vård för arbetsrelaterad utmattning : Utveckling av digital humans genom utforskning av förtroendeskapande kommunikation

Amel Sayyah, Tania January 2023 (has links)
Current research and the scarcity of mental health resources indicate that patients increasingly rely on internet-based health information. Occupational burnout and the associated stigma with the diagnosis often prevent people from seeking help for mental health issues. Digital health applications, including digital humans, have the potential to provide efficient and quality-focused healthcare while making health-related information more accessible. Digital humans can be described as digitally embodied conversational agents (ECA) and are becoming increasingly prevalent in healthcare, education, and retail. However, imitating a person in behavior remains one of the most challenging tasks. Building trust with patients is crucial for effective communication and decision-making. This thesis investigates how digital humans might leverage trust-building in a conversation to reduce the stigma associated with seeking help for occupational burnout. Expert interviews with psychologists, implementation of conversations with enhanced characteristics of benevolence, competence, and integrity, were conducted. Digital human interactions with six previous burnout patients were also interviewed and tested, where each interaction tested a digital human with enhanced characteristic of benevolence, competence and integrity. The study identified instrumental barriers as the primary obstacle, followed by attitudinal and stigma barriers. Qualitative analysis of the interviews revealed common themes that could hinder access to care such as not noticing the first symptoms of burnout due to being uninformed about the diagnosis and internal pressure to disappoint others. The interactions with various digital humans suggested a preference for those with similar conversational styles. Participants who identified themselves as action-driven exhibited a slight preference for competence in their interactions with digital humans. They believed that benevolence could be provided by their friends and family, highlighting the importance of competence in digital human support. Overall, the study revealed the importance of enhancing conversation competency and fostering a sense of security to build trust, especially for stigmatized patients. / Aktuell forskning och bristen på resurser för psykisk hälsa visar att patienter i allt högre grad förlitar sig på internet-baserad hälsoinformation. Utmattningssyndrom från arbetsplatsen och den stigmatisering förknippad med diagnosen hindrar ofta människor från att söka hjälp för psykiska problem. Digitala hälsotillämpningar, inklusive digital humans, har potential att tillhandahålla effektiv och kvalitetsfokuserad sjukvård vilket samtidigt möjliggör mer tillgänglig hälsorelaterad information. Digital humans kan beskrivas som digitalt förkroppsligade samtalsagenter och blir allt vanligare inom sjukvård, utbildning och detaljhandel. Att imitera en person i beteende är dock fortfarande en av de mest utmanande uppgifterna. Vidare är förtroendebyggande hos patienter avgörande för effektiv kommunikation och beslutsfattande. Denna avhandling undersöker hur digitala människor kan utnyttja förtroendeskapande i en konversation för att minska stigmat förknippat med att söka hjälp för yrkesmässig utmattning. Expertintervjuer med psykologer, implementerade konversationer med förbättrade egenskaper av välvilja, kompetens och integritet, genomfördes. Digital human interaktioner med sex tidigare utbrända patienter intervjuades och testades. Studien identifierade instrumentella barriärer som det främsta hindret, följt av attitydmässiga och stigmatiserande barriärer. Kvalitativ analys av intervjuerna avslöjade gemensamma teman som kan hindra tillgången till vård, t.ex. att inte lägga märke till de första symptomen på utbrändhet på grund av brist på tillgänglig information om diagnosen och inre press att göra andra besvikna. Interaktionerna med olika digitala människor tyder på en preferens för personer med liknande samtalsstil. Deltagare som identifierade sig som handlingsdrivna uppvisade en preferens för kompetens i sina interaktioner med digitala människor. De ansåg att välvilja kunde tillhandahållas av deras vänner och familj och belyste istället vikten av kompetens i digitalt mänskligt stöd. Sammantaget visade studien vikten av att förbättra visad kompetens i konversationer och främja en känsla av säkerhet för att bygga förtroende, särskilt för stigmatiserade patienter.

Page generated in 0.0462 seconds