Global ETD Search

1	Förhörets psykologi- Förtroendebyggande förhörsmetodik genom PEACE-modellen / The Psychology of Investigative Interviews- Rapport-Building Techniques through the PEACE Model Nilsson, Tania January 2024 (has links) Förhörsprocessen är en central och kritisk del av polisens brottsutredningar med målet att inhämta relevant information för att lösa brott. Felaktiga förhörsmetoder kan leda till falska erkännanden och undergräva rättssäkerheten. För att motverka detta har mer strukturerade och mindre konfronterande tekniker utvecklats, exempelvis PEACE-modellen (Plan and Prepare, Engage and Explain, Account, Closure och Evaluate), som syftar till att främja en respektfull- och effektiv interaktion under polisiära förhör. Förtroendebyggande är essentiellt för att skapa en öppen och samarbetsvillig atmosfär under förhör och främjas genom respekt, vänlighet, empati och tydlig kommunikation. Denna studie undersöker hur svenska förhörsledare integrerar PEACE-modellens steg i sitt arbetssätt och hur dessa steg bidrar till förtroendebyggande och effektiv informationsinhämtning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex erfarna svenska förhörsledare vilka har analyserats genom tematisk analys. Studien visar att förtroendebyggande inte är isolerat till enskilda steg under förhöret utan det är en kontinuerlig process som löper genom hela PEACE-modellen. Resultaten visar att strategisk anpassning, planering och flexibilitet hos förhörsledaren är avgörande för att skapa en förhörsmiljö som är trygg och utan distraktioner. Förhörsledarens förmåga att vara lyhörd, ställa öppna frågor, och lyssna aktivt gynnar en detaljerad och pålitlig informationsinhämtning. Studien slutsats tyder på att svenska förhörsledares tillämpning av PEACE-modellen, genom sitt strukturerade och respektfulla tillvägagångssätt stödjer både förtroendebyggande och informationsinhämtning. PEACE förtroendebyggande utredning förhörsledare förhörsmetoder Psychology Psykologi
2	Frågor som bjuder in till fri återberättelse eller frågor med riktade svar? : en kvalitativ studie om förhörsledares sätt att nyttja olika kommunikativa strategier i förhör. / Questions that invite a free narrative or contain leading aspects? : a qualitative study about interrogators´ communication strategies during interrogation. Bygdén, Maria, Östman, Hannah January 2018 (has links) Det här examensarbetet genomfördes som en kvalitativ studie, vars syfte var att undersöka hur förhörsledare använde olika typer av frågor vid förhör med vittnen, målsägande samt misstänkta gärningspersoner. Resultatet baserades på 44 stycken dialogförhör som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys där resultatet visade att språket används taktiskt för att uppnå olika mål i olika kontexter. Generellt formulerade sig förhörsledarna i störst utsträckning med specifika- eller slutna ja- och nej frågor. Varav den förstnämnda användes för att utröna detaljer kring brottet och den sistnämnda för att verifiera olika faktorer. En slutsats var att det fanns olika mål med förhörssituationen som ledde till att förhörsledarens sätt att ställa frågor anpassades efter dessa. Var målet att införskaffa information, användes frågor som benämns som specifika och berättande för att samla in så mycket och viktig information som möjligt. Eftersträvades det att fråga ut en individ, präglades istället språket av mer styrda frågor. Förhörsledare förhör vittne målsägande misstänkt gärningsperson. Social Work Socialt arbete
3	Tala är silver, tiga är guld : Om målsägande flickors utrymme och möjlighet till fritt berättande i förhör om misstänkta sexuella brott. En jämförelsestudie av förhörsledares språk ur ett genusperspektiv. Hernell, Maria, Mettou, Lovisa, Olsson, Josefin January 2010 (has links) <p>The purpose of this study is to analyze the interrogation transcripts of interviews with girls between the age of 11 and 16 who are alleged victims of sexual crimes. The examination is done from a gender perspective, by comparing six interrogations by male interrogators and eight interrogations by female interrogators. The study has used linguistic indicators relating to the interrogation methodological guidelines, in order to highlight how the interrogators give girls the opportunity and space to share their experience of the alleged sexual offense. Text material is categorized based on themes and analyzed in detail to find any gender-specific patterns of hearing leaders and if the girls are given space and opportunity for a free storytelling. The results show that in several themes, differences between the male and the female interrogators can be discerned. It has emerged that male interrogators in this study have a greater use of social support, that there are various techniques used by men and women between how the names of sexual words are created and that the female interrogation leaders questioning on average are longer and have a higher frequency of issues. In other dimensions, that has been investigated the differences are not significant.</p> interrogation techniques sexual offenses language gender perspective girls förhörsteknik sexuella brott språk genusperspektiv flickor barnsamtal polisförhör fritt berättande förhörsledare socialt stöd multipelfrågor ledande yttranden sexuella ord ordmängd begriplighet Social work Socialt arbete
4	Tala är silver, tiga är guld : Om målsägande flickors utrymme och möjlighet till fritt berättande i förhör om misstänkta sexuella brott. En jämförelsestudie av förhörsledares språk ur ett genusperspektiv. Hernell, Maria, Mettou, Lovisa, Olsson, Josefin January 2010 (has links) The purpose of this study is to analyze the interrogation transcripts of interviews with girls between the age of 11 and 16 who are alleged victims of sexual crimes. The examination is done from a gender perspective, by comparing six interrogations by male interrogators and eight interrogations by female interrogators. The study has used linguistic indicators relating to the interrogation methodological guidelines, in order to highlight how the interrogators give girls the opportunity and space to share their experience of the alleged sexual offense. Text material is categorized based on themes and analyzed in detail to find any gender-specific patterns of hearing leaders and if the girls are given space and opportunity for a free storytelling. The results show that in several themes, differences between the male and the female interrogators can be discerned. It has emerged that male interrogators in this study have a greater use of social support, that there are various techniques used by men and women between how the names of sexual words are created and that the female interrogation leaders questioning on average are longer and have a higher frequency of issues. In other dimensions, that has been investigated the differences are not significant. interrogation techniques sexual offenses language gender perspective girls förhörsteknik sexuella brott språk genusperspektiv flickor barnsamtal polisförhör fritt berättande förhörsledare socialt stöd multipelfrågor ledande yttranden sexuella ord ordmängd begriplighet Social Work Socialt arbete

1

Page generated in 0.0324 seconds