Studien syftade till att undersöka skillnaden mellan individer som studerar vid likvärdiga universitetsprogram och således med en mindre tydlig anknytning till arbetsmarknaden i förväntningar på den framtida karriären. Den homogena urvalsgruppen valdes med anledning av att lättare kunna undersöka de anledningar som låg till grund för skillnader i studenternas förväntningar på karriären mellan män och kvinnor. För att kunna besvara de valda frågeställningarna valdes sociokognitiva karriärteorin som ett ramverk med kompletterande teorier för ytterligare perspektiv. Urvalsgruppen redovisade för liknande erfarenheter, bakgrund och stöd vilket betraktades som bidragande faktorer till individernas förväntan på den framtida karriären. Markanta skillnader uppvisades i relationen mellan självtillit och kön där analysen visade på en direkt länk mellan dessa.

Denna studie är en undersökning av vad studenterna på universitetet får ut av vägledningen samt vilka önskemål de har om vägledning. Studien önskar bidra till ökad kunskap om studenters nytta av och syn på vägledning på universitetet då den tidigare forskningen identifierat att få kvalitativa studier utförts på området samt att studenternas utvärdering av vägledningen sällan efterfrågas av forskarna. Kvalitativ metod med en strukturerad intervjuguide har använts i studien. Intervjuer med sex informanter ligger till grund för det empiriska materialet. Materialet har analyserats med hjälp av begrep och modeller ur Social cognitive career theory (SCCT). Studien visar att informanterna verkar uppleva ett professionellt och vänligt bemötande från vägledarna. Informanternas självförmåga, engagemang och uthållighet att uppnå mål och övervinna svårigheter verkar ha stärkts under vägledningsprocessen vilket ligger i linje med den tidigare forskningen. Vägledningen kan därmed sägas vara ett viktigt stöd för att informanterna genomför hela utbildningen och att den kan vara ett avgörande stöd då informanten står inför en val och beslutssituation.