Syftet är att undersöka hur kunskapsintensiva enheter kan behålla personalen längre. Ju längre Försvarsmakten behåller en individ desto mer erfarenhet kommer denna individ att alstra. En erfarenhet som Försvarsmakten kan dra nytta av i utvecklingen av metoder, tekniker och materiel. Genom effektiv kompetensförsörjning minskar risken för reducerad operativ förmåga. Forskningsfrågan tar avstamp i egna observationer och erfarenheter vid de kunskapsintensiva förband där författarna tjänstgjort. Studien är genomförd vid ett av dessa – Röjdykardivisionen. Forskningsansatsen är induktiv och uppsatsen är skriven efter en kvalitativ fallstudie. Empirin i studien består av fyra semistrukturerade intervjuer samt sex mejlintervjuer. Empirin har analyserats mot referensramen som omfattar tidigare forskning inom främst Employer Branding (EB) men även personalförsörjning och generation Y & Z. Slutsatsen är att kunskapsintensiva enheter kan arbeta med EB i syfte att behålla rätt personal längre. Ur empirin framkommer kategorier specifika för vår fallstudie och som har en direkt koppling till varför individer söker, stannar eller slutar vid enheten. Det som fått respondenterna att Söka är kategorierna; Kamratskap, kvalitet på medarbetarna, upplevelser och Arbetsuppgifter. Det är således dessa egenskaper den här enheten kommunicerat ut som erbjudande till sin resurspool i marknadsföringen. Majoriteten av kategorierna som varit avgörande för respondenterna i att Söka är lika viktiga i att Stanna. Här handlar det om att tillfredsställa de anställdas “krav”. I Stanna fasen tillkommer kategorierna; Utveckling och-/eller Karriär, Livsbalans, Ekonomi samt Ledarskap som alla påverkar benägenheten att stanna. Analyserar enheten kategorierna under både Söka och Stanna skulle erbjudandet kunna bygga på fler kategorier i marknadsföringen framöver. Det är också möjligt för enheten att fortsätta att arbeta med EVP gentemot befintlig personal för att få dem at stanna längre. En arbetsmetod för detta presenteras i appendix 1, Processmodell, ATR.

No description available.

No description available.

I västerländska samhällen lyfts demokratiteorier som direkt deltagande, deliberativ och deltagardemokrati lyfts allt oftare fram som en möjlig åtgärd på problemet med medborgarnas minskade politiska deltagande. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om kommunernas satsningar på ökad medborgardemokrati leder till ett ökat medborgerligt deltagande i det politiska livet, samt om deltagandet påverkas av hur kommunerna valt att satsa på demokratiåtgär. Uppsatsen är en triangulering av kvalitativ och kvantitativ metod. Slutsatserna visar att fördelningen för antalet traditionella gentemot medborgardemokratiska åtgärder är relativt jämn, något högre andel medborgardemokratiska åtgärder. Vidare visade resultatet att vilka eller hur många demokratiåtgärder en kommun satsar på inte leder till ökat valdeltagande. Slutligen visade resultatet att vissa demokratiåtgärder är väl fungerande och genererar ett stort medborgerligt deltagande, medan andra inte lockar särskilt många medborgare att delta alls.

Uppsatsen behandlade frågan om varför nya lokala politiska partier uppstått i norrländska kommuner. Den teoretiska utgångspunkten var ett rationellt aktörshandlande och ett metodologiskt individualistiskt synsätt. Den politiske entreprenören bakom partiet stod i fokus, vilka drivkrafter denne haft, motivet bakom partibildningen samt vilken påverkansmöjlighet det lokala partiet har haft i den kommunala politiken. Representanter för fjorton lokala partier i Norrland intervjuades. Vidare undersöktes omgivningsfaktorer såsom arbetslöshet, valdeltagande och diffusionseffekter. Uppsatsens slutsats blev att dessa omgivningsfaktorer endast hade en begränsad förklaringskraft och att ett nybildande av partier främst kunde förklaras genom ett starkt missnöje i samhället och starka politiska entreprenörer.

The aim of this paper is to clarify the up till now somewhat shady definition of legitimacy, and to investigate what happens to this concept when it is transferred from the boundaries of the nation state to the realms of the international arena. By creating a model of legitimacy from which an institution can be evaluated, the purpose of this paper is to investigate what legitimacy is and how important it is for the actors within the international society. The next step involves evaluating what makes the UN a legitimate institution and how its foundation is affected by the blatant disregard of its authority by one of its’ most influential members. The theoretical framework consists of a summary of what contemporary analysts’ views of legitimacy are, which I have incorporated into my own institutional model of legitimacy. The role of institutions is central to all aspects of this study. The study has its point of departure in new institutionalism as a theoretical approach, which entails that I assume institutions to be a vital and necessary part of international relations. In my opinion they play a crucial role in shaping and constraining actors’ behaviour and actions. The paper has one theoretical and one empirical purpose; the theoretical is to analyse the meaning and importance of legitimacy while the empirical is to investigate how and if the foundation for legitimacy within the UN has been damaged by the event following the US decision to invade Iraq. The analysis of both the theoretical and the empirical part of this paper will rest upon a model of my own design, developed from first and foremost David Beethams conclusions about the concept of legitimacy. Like Beetham I initiate the study with the well known and largely accepted Weberian definition of legitimacy. The main conclusions from the study are that once an institution is established, it takes on a life of its own, and is very hard to discredit or undo. As in the case of the UN, even such prominent members as the USA and the UK have instead of damaged the foundations, of which the UN legitimacy rests, severely injured their own reputation and credibility on the international arena.

No description available.

No description available.

Denna studies syfte är att synliggöra vilket förändringsarbete som sker inom den kommunala verksamheten när organisationer går från en hieraktiskt organisationsstruktur till en processinriktidad organisation. Studien genomfördes i en svensk kommun och fallstudie användes som metod. Den data som samlades in bestod av intervjuer av individer involverade i projektet, dokumentation och egna observationer. Analysen som gjordes på fallstudien utgick från fyra olika förändringsperspektiv. Genom perspektiven kan djupare förståelse skapas för det som händer i en organisation i förändring. Enligt studien ses förändringen som någonting positivt, men nya organisatoriska hinder uppstod till följd av det nya samarbetet. Bland annat strukturella problem på hur de olika organisationerna ska vara fristående men ändå samarbetande. Studien visar på att betrakta orgranisationen ur flera perspektiv kan ge djupare förståelse av vilka effekter det får på organisationen. Bland annat kan samma situation uttrycka sig annorlunda beroende från vilket perspektiv som betraktras. Vår slutsats är att kommunal verksamhet är komplex och mycket svår att förstå. Avtal mellan kundtjänst och förvalting kan ses som enkla instruktioner till kundtjänstpersonalen. Genom flerperspektivanalys kan dessa instruktioner få en ny innebörd och visa på oförutsedda effekter för hela organisationen.

C-uppsats