Den här uppsatsen undersöker och analyserar AP-fondernas förvaltning av det svenska pensionskapitalet i relation till dess uppdrag utifrån finansiell teori och tidigare forskning. Halvårsdata och information om fondernas allokering har samlats in från AP-fondernas respektive webbplatser mellan åren 2001 och 2009. Studien har använt ett flertal modeller för att analysera AP-fondernas historiska utveckling. Treynorkvot, Sharpekvot, Informationskvot, Morningstar rating och Jensens alfa har använts för att undersöka fondernas riskjusterade avkastning. Treynor och Mazuys market timing modell har använts för att undersöka huruvida fonderna har förmågan att förutse större marknadsrörelser. Fonderna har utvärderats utifrån tre olika jämförelseindex: ett externt och två interna index. Individer i pensionssystemet får inte välja hur större delen av deras pensionsavsättningar ska förvaltas. Däremot påverkas pensionstagarna i allra högsta grad av hur fonderna utvecklas. AP-fondernas informationsgivning är inte förenlig med dess policy och det påverkar därför vad utomstående kan utvärdera. AP-fonderna har under den valda tidsperioden inte nått målen som är uppsatta för verksamheten. Vidare förefaller det sig som att AP-fonderna är överviktade mot aktier i allmänhet och mot svenska aktier i synnerhet. Det visar sig också att tillgångsallokeringen är den absolut viktigaste faktorn för fondernas utveckling och därmed viktigare än aktiv förvaltning. AP-fonderna uppvisar en positiv riskjusterad avkastning under perioden oberoende vilket mått som används, dock uppvisar inte alla statistisk signifikans. Beroende på vilket jämförelseindex som används skiljer sig resultaten åt. Tredje AP-fonden har dock högst riskjusterad avkastning oavsett vilket jämförelseindex som används. I Morningstar rating får fonderna i genomsnitt två stjärnor av fem möjliga vilket innebär att de presterat under genomsnittet bland internationella pensionsfonder. Argumentet att använda fyra buffertfonder till förvaltning av kapitalet från inkomstpensionen har inte uppfyllts. Studien menar vidare att det finns tecken på stordriftsfördelar och att en eventuell sammanslagning skulle kunna ge en effektivare förvaltning.

The main purpose of this Master Thesis has been to evaluate whether active fund management is profitable on Emerging Markets. The material used to examine this consists of 106 actively managed funds, with varying length during the period 1988-2006 and who uses MSCI Emerging Markets (MSCI EM) as benchmark index. The thesis has been written under the supervision of the Asset Management Department of Länsförsäkringar AB (LFAB) and the Department of Production Economics, Linköping Institute of Technology. Apart from the main purpose, the methodology used is also meant to form a template for in-depth or similar studies, preferably by the assigner of this survey, LFAB. The results shows that the median manager underperforms the MSCI EM throughout the whole period, which leads to the conclusion is that active management on Emerging Markets is not profitable. A grouping of the funds based on tracking error still shows that a majority of the managers in all of the groups underperforms against the benchmark. All in all, the relationship between tracking error and the profit of the fund is not significant and managers in groups with higher level of tracking error, most likely, does not outperform the rest of the managers. The material has also been divided into subperiods to assess overall market conditions influence on manager’s performance. The results are principally equivalent with the ones obtained for the period as a whole; however, a slight tendency of better performance in times of stationary rates compared to rising ones is observed. All results are based on NAV-rates of the fund and by the implicit assumption that passive management is free of charge. Naturally the results for the fund managers are improved if a cost of buying the index is considered. However, the median manager is still most likely to be underperforming against the MSCI EM, even when such a cost is taken into account. In every grouping of mangers there are, despite the negative performance of the median manager, still a number (15 - 25 %, depending on the level of tracking error and time period) that outperforms MSCI EM. The mangers performance is therefore studied under the hypothesis that it is the same mangers every year that beats the index. The results indicate persistence on a general level, that it mainly originates from the top rank of mangers and also that this persistence has strengthened during the last few years. This is an interesting result, especially from an investor’s point of view, and also the most remarkable positive result of this thesis. Further studies should therefore be carried out, primarily to examine the practical usefulness of this result. / Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att utreda om aktiv fondförvaltning kan anses vara lönsamt på emerging markets. Materialet som behandlats består av 106 aktivt förvaltade fonder med varierande längd under perioden 1988 – 2006, som alla kan anses ha MSCI EM som jämförelseindex. Studien har utförts på uppdrag av kapitalförvaltningen på Länsförsäkringar AB och är även tänkt att kunna fungera som metodbeskrivning för fördjupade eller liknande framtida studier. Handledning under arbetets gång har, förutom från företaget, även erhållits från Institutionen för produktionsekonomi vid Linköpings tekniska högskola. Då resultatet visar att medianförvaltaren underpresterar gentemot jämförelseindex MSCI EM är slutsatsen att aktiv förvaltning inte är lönsam på emerging markets. Även när förvaltarna grupperas efter aktivt risktagande har majoriteten av förvaltarna inom samtliga grupper en negativ överavkastning. Totalt sett är sambandet mellan aktiv risk och överavkastning mycket svagt, och medianförvaltaren i gruppen som tar högst aktiv risk klarar sig heller inte bättre än övriga grupper. För att undersöka marknadsklimatets påverkan på förvaltarnas prestationer har även delperioder studerats. Resultatet blir i stort sett likvärdigt med det för hela perioden, men vi noterar dock en tendens till att förvaltarna underpresterar mindre i en fas med stillastående kurser jämfört med en expansionsfas. Samtliga resultat har utvärderats utifrån NAV- kurser för fonderna och det implicita antagandet att indexförvaltning kan erhållas kostnadsfritt. Påförs en kostnad även för den passiva förvaltningen blir resultatet för medianförvaltaren något bättre, men fortfarande underpresterar medianförvaltaren i samtliga grupper. Inom varje gruppering av aktivt risktagande existerar ett antal förvaltare (mellan 15 och 25 % av totala antalet, beroende på graden av aktivt risktagande) som överpresterar gentemot index. Skulle det vara samma förvaltare som slår index varje år tyder det på att kategorin som helhet kan vara mer attraktiv än vad resultatet för medianförvaltarna visar. Resultaten från undersökningarna visar på en viss förekomst av persistens i materialet på en generell nivå. Denna persistens verkar framförallt härstamma från de högst rankade förvaltarna och verkar dessutom ha stärkts under senare år. Detta är ett mycket intressant resultat från en placerares synvinkel och är samtidigt det mest intressanta positiva resultatet från denna studie. Vidare studier bör dock företas inom området, framförallt för att utreda den praktiska tillämpbarheten av resultaten.

Föremål för denna magisteruppsats i offentlig rätt är det EG-rättsliga IPPC-direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. Syftet har varit att undersöka direktivets implikationer på den svenska rätten. Fokus har legat på direktivets processuella delar som anknyter till principerna om god förvaltning, samt den processuella och institutionella autonomin. Uppsatsen har visat på att direktivet innefattar flera aspekter av god förvaltning som inverkar på den svenska rätten, men även att många av dessa redan innan genomförandet varit en del av den svenska rättsordningen. Samtidigt har uppsatsen visat på att direktivet inte nämnvärt begränsar medlemsstaternas processuella eller institutionella autonomi. Inom ramen för miljörätten, som IPPC-direktivet är ett uttryck för, har det dessutom undersökts hur rätten till en god miljö erkänns inom olika rättsordningar, med betoning på EU och dess medlemsstater, och hur den är kopplad till god förvaltning. Likaså har en europeisering av förvaltningsrätten diskuterats i uppsatsen.

Bakgrunden till vår uppsats var de tankar som vi hade kring tillgängligheten till nationalparker och skyddade områden. Nationalparker och skyddade områden ligger ofta på platser som inte är lättillgängliga. Som besökare till dessa områden behövs ofta egen bil eller båt för att ta sig dit. En del av planeringen vid upprättelserna av parkerna består av att säkra att de är tillgängliga.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de svenska nationalparkerna har gjorts tillgängliga för offentligheten, sedan upprättelsen av de första nationalparkerna i Sverige i 1909 och till Hamra Nationalpark utvidgades kraftigt i 2011. Vidare är syftet att belysa de olika etableringsdiskurserna.För att kunna undersöka detta har vi använt oss av litteraturstudier för att samla information om historiken kring nationalparkerna samt vad som tas upp i Sveriges nationalparksplan. Vi genomförde två intervjuer med informanter från Hamra Nationalpark och Fulufjället Nationalpark. Vi har använt dessa två nationalparker som fallstudier.Denna studie har visat att en stor utveckling har skett från hur man etablerade de första nationalparkerna i Sverige och hur framgångsmetoden är idag. Förr togs inte hänsyn till lokalbefolkningen, företagare med mera vid etableringen av en nationalpark. Idag ser det annorlunda ut, där en nationalpark inte etableras om majoriteten inte samtycker till det. Skyltningar, vandringsstigar med mera anpassas allt mer och mer efter besökarna. Det har skett en kraftig attitydförändring om hur det ses på användandet av parkerna och gränserna för detta ändras fortfarande. Idag arbetas det med nya föreskrifter för nationalparkerna i Sverige, där man vill tillåta kommersiell turism inne i parkerna, detta beräknas vara fastställt år 2014. / The background for this essay was the thoughts we had about the accessibility of national parks and protected areas. National parks and protected areas are often located in places that are not easy accessible. Visitors to these areas often need a car or even boat to get to them. Part of the planning process with the construction of the national parks consists of ensuring that they are accessible.The purpose of this essay is to investigate how the Swedish national parks have been made accessible to the public, since the construction of the first national parks in Sweden in 1909 and up to Hamra National Park was expanded significantly in 2011. Furthermore it aims to highlight the various establishment discourses.To investigate this we used the literature to gather information about the history of the national parks and also what is included in the plans for the national parks of Sweden. We conducted two interviews with key persons from Hamra National Park and Fulufjället National Park. We have used these two national parks as case studies.This study has shown that a significant development has taken place from how the first national parks in Sweden were established and how the method is today. Previously the opinion of local people, entrepreneurs and others was not taken in consideration in the establishment of a national park. Today things are different, where a national park will not established if the majority does not agree to it. Signboards, hiking trails and more are adapted even more to the different kind of visitors. There has been a significant change in attitude about how the use of the parks is possible and the limits of this are still changing. Today the national park government works with new regulations for national parks in Sweden, which will allow commercial tourism inside the parks. This is expected to be established during 2014.

No description available.

Informationssäkerhet är ett begrepp som blir allt mer aktuellt inom organisationer idag. Hotnivån som dagens allt mer ihopkopplade system ställs införär hög. Detta ställer krav på att organisationer och myndigheter skall kunna hantera störningar som orsakas av sådana attacker. Målet är att verksamheten skall påverkas så lite som möjligt eller att eventuella effekter skall vara kortlivade, verksamheten skall kunna hållas kontinuerlig eller oavbruten. Detta mål kräver att avbrotts- och katastrofscenarion förutses och planläggs innan de inträffar. Syftet med denna uppsats är att ge kunskap om hur kontinuitet för IT-stödet inom Landstinget i Östergötland säkerställs. Arbetet med att förutse och planera för störningar har på senare tid blivit allt vanligare och kallas vanligen för kontinuitetsplanering. Vi ser kontinuitetsplaneringen som en process som producerar en kontinuitetsplan. Delar som termer och definitioner, säkerhetspolicy, informationssäkerhet och förvaltning utgör råvarorna i planeringen och kontinuitetsplanen är produkten. I denna uppsats har vi kommit fram till att ett system eller en verksamhet kan befinna sig i ett av två tillstånd, normalfas och insatsfas. I insatsfasen har en planerad eller oplanerad störning inträffat som kan göra att vardagliga rutiner inte räcker till för att klara av situationen. Arbetet med att upprätthålla kontinuitet går ut på att planera för- och minimera tiden som verksamheten befinner sig i insatsfasen.

Vikten av en väl fungerande systemförvaltning har länge försummats hos många företag då devarit tillfredställda med att IT-systemen endast fungerar. På senare tid har det fokuserats alltmer på systemförvaltningens roll i företagen, mycket på grund av kostnaden och insikten i vadsom går att uppnå med en aktiv förvaltning av sina IT-system. IT-konsultföretaget CSC driverför närvarande ett projekt på Saab Aerosystems där de försöker visa för kunden vilkenaffärsnytta de kan uppnå med en aktiv och mätbar systemförvaltning.Syftet med den här studien är att utvärdera det aktuella projektet och försöka identifieratänkbara framgångsfaktorer och hinder i deras arbete med att skapa en aktiv och mätbarsystemförvaltning. Studiens empiri är baserad på fem intervjuer som genomförts för att kunnabesvara studiens frågeställningar vilka är, ”hur kan man, om möjligt, mäta och bedöma denaffärsnytta som systemförvaltningen tillför?” samt ”hur bör den kompetens som redan finnstillgänglig fördelas för att tillföra maximal nytta för verksamheten”.Projektet bygger på införandet av en mätbarhet i ärendehanteringen, vilket resulterade iskapandet av en gemensam support för tre förvaltningsområden där alla inkomna ärendenregistrerades. Det gick relativt fort att se trender i de ärenden som fanns och planer sattes uppför att åtgärda de vanligast förekommande ärendena. Studien visar att CSC och Saab harlyckats bra med att skapa en mätbarhet som ligger till grund för de förändringar som skagenomföras härnäst. Den affärsnytta de vill uppnå är av lite olika karaktär men överlag vill deatt förvaltningen ska bidra med ett bättre IT-stöd till verksamheten. Förhoppningen är att deska uppnå det med en proaktiv systemförvaltning som leder till färre problem för användarna.Om så har skett är för tidigt att säga då de förändringar som baseras på den insamladestatistiken inte kommit i drift än. De har dock skapat sig en möjlighet att mäta det resultat enförändring leder till, det vill säga om den har bidragit med en ökad eller minskad affärsnytta.

Bakgrund: Målstyrning är ett styrsätt som används i nittio procent av Sveriges kommuner. Enligt forskare i ämnet målstyrning inom offentliga verksamheter har det emellertid ofta påpekats en rad problem som att mål ofta är vaga och att det råder brist på dialog mellan politiker och tjänstemän. Tidigare undersökningar har främst fokuserat på målformulering och befunnit sig på en övergripande nivå. Detta arbete studerar hur chefer inom bildnings- och socialförvaltning upplever målstyrning inom en svensk kommun. Detta på grund av att det inte har gjorts i samma utsträckning samt för att se hur styrsättet fungerar för de som använder målstyrning i verkligheten. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur målstyrning upplevs som styrmetod av förvaltningschefer och verksamhetschefer inom en svensk kommun. Metod: För att kunna besvara syftet har en deduktiv fallstudie gjorts på två förvaltningar, bildnings- och socialförvaltningen, inom en kommun i Östergötland. Den empiri som studien grundar sig på har främst insamlats via semistrukturerade intervjuer med två förvaltningschefer, en ekonomichef, en controller och tre verksamhetschefer inom tidigare nämnda förvaltningar och på kommunledningsförvaltningen. Resultat: Målstyrning inom bildnings- och socialförvaltningen upplevs av cheferna i stort fungera tillfredställande och den sammanlagda upplevelsen av styrmetoden är positiv vilket går emot tidigare forskning. Studien har funnit tydliga brister vad gäller uppföljning, återkoppling och dialog mellan verksamheterna och politikerna. Detta har skapat problem vid prioritering av mål och bidragit till att mål som fastslås lokalt ibland tappat verklighetsanknytning och gått emot vad verksamheter är ålagda av staten att utföra. / Background: Ninety percent of the Swedish municipalities use Management by Objectives (MBO) as their principal control system. According to scientist in the management by objectives area the control system is flawed. The objectives that are set up are often seen as vague and there is a lack of dialog and feedback between politicians and officials. Earlier research has primarily been focused on goal formulation and how the optimal MBO would look like. This study examines managers’ perceptions within a Swedish municipality. Aim: The purpose of this thesis is to examine how Management by Objectives is perceived by managers in a Swedish municipality Completion: In order to answer the purpose a deductive case study has been made on two administrations, educational and social service administration, within a municipality in Östergötland, Sweden. The empirical material that this thesis is based on is mainly collected through semi-structured interviews with two chief administrative officers, a chief accountant, a controller and three managers in the aforementioned departments and the municipal government administration. Results: MBO is perceived by the managers as functioning satisfyingly within the two administration centers. The general perception of MBO is, contrary to science, positive. This thesis has found shortcomings in areas such as feedback, dialog and follow-up. These shortcomings has created problems when prioritizing objectives and sometimes contributed to objectives that are set up locally, has lost its connection with reality and has gone against what the organization is bound to do by the law.

Denna studie undersöker hur digitaliseringen påverkar relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande sett ur myndighetens perspektiv. Problemställningen angrips utifrån fyra teman; Utmaning, Ansvar, Valfri­het och Ojämlikhet. Som en röd tråd genom studien löper ny­lib­e­ra­lis­men som ett övergripande teoretiskt perspektiv. Syftet med studien är att problema­ti­sera och nyansera digitaliseringens på­verkan på relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande. Forskningen om e-förvaltning utgår i allt väsentligt från implementeringen av e-förvaltning sett ur ett tekniskt perspektiv. Det finns också, om än i mindre utsträckning, studier som intresserar sig för användarna. Inom forskningsfältet finns framför allt brist på studier ur samhälls- och komm­u­nikationsvetenskapliga perspektiv. Målet med denna studie är att bidra med ny kunskap till forsk­ningsfältet genom att anamma just dessa två perspektiv. Studiens material utgörs av sex intervjuer med medarbetare på Arbetsförmedlingen, tre på natio­n­ell nivå och tre på lokal nivå, samt kvalitativ textanalys av sex strategidokument. Empirin vi själva samlat in utgår alltså ifrån myndighetens perspektiv på relationen till de arbetssökande. Denna kompletteras med sekundär empiri för att också belysa relationen ur de arbetssökandes pers­pektiv. Resultaten från studien visar att medarbetare på nationell och lokal nivå inte är riktigt överens be­träffande huruvida digitalise­ringen leder till att de arbetssökande ställer större krav på Arbetsför­medlingen. Men vad man dock är överens om är att digi­taliseringen är ett verktyg som skapar möjligheter som underlättar för de arbetssökande att ställa större krav. Vi kan också konstatera att det inom Arbetsförmedlingen i stort råder en gemensam syn på att mer ansvar förskjuts till de arbets­sökande. Nyliberalismen driver på såväl ett ökat kravställande som en ökad ansvars­förskjutning, vil­ket för­utsätter nya, företrädesvis digitala, sätt att kommuni­cera. Vidare leder digitaliseringen till en ökad till­gänglighet och valfri­het för de arbetssökande när det gäller såväl servicens innehåll som val av serviceleverantör och kommu­ni­kationskanal. Arbetsförmedlingens ambition är att styra sina kun­der till webben. Det blir därför allt viktigare att behärska de digitala verktygen för att kunna utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter. När de digitala ser­vicevägarna prioriteras på bekostnad av den fysiska Arbets­förmedlingen riskerar de digitalt resurssvaga att miss­gynnas och marginaliseras. Genom resultaten kan vi sluta oss till att digitaliseringen blir ett effektivt verktyg för att tillgodose de nya kommu­nikativa preferenser som följer med den nyliber­alistiska ideologins strävan mot ökad individ- och marknadsorientering. I vår studie har vi visat att det finns en viss övertro på digitaliseringen från Arbetsförmedlingens sida. Ofta ser man till teknikens fördelar, men glömmer att ta hänsyn till den samhälleliga och sociala kontexten. Vi kan även konstatera att Arbetsför­medlingen till viss del saknar kunskaper om den digitala klyftans dimensioner och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska exklusionen av digitalt resurssvaga arbetssökande.

Detta arbete utgör en sammanhållen bild av den elektroniska legitimationens (e-legitimationens) framväxt i Sverige, vilket är en viktig förutsättning för utvecklingen av säkra offentliga elektroniska tjänster inom den elektroniska förvaltningen. Eftersom statsförvaltningens styrning historiskt uppfattats som relativt otydlig har området med tiden kommit att präglas av olika enskilda aktörers egna insatser, intressen och föreställningar. Studiens bidrag är att beskriva och analysera framväxten av den svenska e-legitimationen med hjälp av de tre analysperspektiven deltagande, föreställningar samt legitimitet. Jag har i studien intresserat mig för vad som skett historiskt och hur detta kan kopplas till det som sker i nutid kring e-legitimationer. Särskild vikt har lagts vid aspekter av icketeknisk natur varvid studien kan ses som en motvikt till den tydligt teknikfokuserade utredning kring den framtida e-legitimationen som genomfördes under hösten 2010. Resultatet av arbetet visar bland annat på att praktisk erfarenhet är en nyckelaspekt för deltagandet och formandet av föreställningar kring e-legitimationen. Statens bristande intresse för området har även tydligt påverkat utrymmet för eget meningsskapande samt e-legitimationens erhållna legitimitet. När staten under 2010/2011 fått ökat intresse för området och identifierat ett tydligt samordningsbehov står det därmed klart att dessa ansatser inte kommer att vara av helt oproblematisk natur.