<p>I pensionssparandet har individen möjlighet att välja mellan två olika sparformer, traditionellt eller fondsparande. Traditionellt är ett riskfritt sparande som man inte behöver vara aktiv i medan ett fondsparande är riskfullt och kräver att man ska vara aktiv vid val av fonder. Det har lett till att förvaltarna har utvecklat olika typer av fonder med olika risker och avgifter.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka skillnaden av pensionsfonders avgifter, risk samt avkastning hos AMF respektive SEB Trygg Liv.</p><p>Studien använder sig av olika teorier så som sharpekvot, standardavvikelsen samt hypotesprövningar för att ta reda på skillnaden mellan de olika fonders avkastning och risk. Kostnaderna och skillnaderna för de olika fonderna hittar vi genom företagens hemsidor på Internet.</p><p>Undersökningen har kommit fram till att<strong> </strong>AMF:s pensionsfonder har lägre risk och lägre avgifter i jämförelse med SEB fonder men avkastning är större hos SEB Trygg Liv.</p>

I pensionssparandet har individen möjlighet att välja mellan två olika sparformer, traditionellt eller fondsparande. Traditionellt är ett riskfritt sparande som man inte behöver vara aktiv i medan ett fondsparande är riskfullt och kräver att man ska vara aktiv vid val av fonder. Det har lett till att förvaltarna har utvecklat olika typer av fonder med olika risker och avgifter. Syftet med uppsatsen är att undersöka skillnaden av pensionsfonders avgifter, risk samt avkastning hos AMF respektive SEB Trygg Liv. Studien använder sig av olika teorier så som sharpekvot, standardavvikelsen samt hypotesprövningar för att ta reda på skillnaden mellan de olika fonders avkastning och risk. Kostnaderna och skillnaderna för de olika fonderna hittar vi genom företagens hemsidor på Internet. Undersökningen har kommit fram till att AMF:s pensionsfonder har lägre risk och lägre avgifter i jämförelse med SEB fonder men avkastning är större hos SEB Trygg Liv.

No description available.

Problembakgrund: På grund av ett ökat intresse för hållbarhet blir det allt viktigare för organisationer att beakta dessa aspekter. Fler och fler ansluter sig frivilligt till olika ramverk som kräver upprättande av hållbarhetsredovisning, för att kommunicera det arbete företaget gör för att agera ansvarsfullt. Flertalet av dessa ramverk innefattar kriterium om att transparent redovisa för verksamhetens olika delar. Hur detta kriterium efterlevs bör kunna påverkas av den verksamhet som bedrivs, och vilka intressenter som förekommer. Organisationer bör därför också möta olika utmaningar utifrån denna aspekt. Centrala frågeställningar: • Vilka teoretiska egenskaper finns i begreppet transparens? • Hur påverkas transparens i de olika AP-fondernas rapportering utifrån vilken investeringsstrategi som används? • Vilka egenskaper för transparens är relevanta för AP-fondernas rapportering? Syfte: Studiens syfte är dels att undersöka vilka olika egenskaper som begreppet transparens kan sägas bestå av. Ytterligare ett syfte är att undersöka om transparens inom rapporteringen påverkas utifrån att de svenska AP-fonderna använder sig av olika investeringsstrategier. Alla sex statliga pensionsfonder kommer analyseras. Vi ämnar även undersöka vilka transparens-egenskaper som kan vara av särskild betydelse för APfondernas rapportering. Teori: Den teoretiska referensramen konstrueras främst utifrån tidigare forskning om begreppet transparens. Här klarläggs egenskaper inom begreppet som sedan står som grund inom den fortsatta analysen av AP-fonderna. Metod: Denna studie bygger på ett abduktivt angreppssätt i kombination med en konstruktionistisk verklighetssyn. Studien är konstruerad utifrån tre steg. En inledande innehållsanalys av tidigare forskning skapar ett teoretisk ramverk utifrån begreppet transparens. Inom det andra steget upprättas tre propositioner med antaganden om effekten av investeringsstrategier på transparens. Det tredje steget utvärderar slutligen riktigheten i dessa propositioner. Slutsats: Resultatet av denna studie identifierar nio aspekter som tidigare forskning hävdar beskriver begreppet transparens. Dessa är jämförbarhet, pålitlighet, tillgänglighet, relevans, precision, frekvens, ansvar, begriplighet samt helhet. Studien visar även på att valet av investeringsstrategi kan påverka möjligheten att upprätta en redovisning som av intressenter uppfattas som transparent. Utifrån hur strategin är utformad kan effekten på transparens bli både positiv och negativ. Transparens inom urvalsbaserade strategier verkar generellt vara svårare att upprätta. Att skapa en transparent redovisning utifrån uteslutningsstrategin verkar i regel enklare.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om en högre risk ger en fondsparare i PPM högre avkastning vid ett långsiktigt fondsparande och om den avkastningen speglar den risk spararen tar. Metod: En kvantitativ studie som är baserad på sekundärdata, som är inhämtad från Morningstar. 60 pensionsfonder analyseras från tre olika riskkategorier, med en mätperiod på 10 år. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av relevanta teorier, hypotesprövning och korrelationsanalys. Slutsats: Efter att ha undersökt dessa PPM-fonder så kan man väl konstatera att en högre risk ger en högre avkastning. Däremot speglar inte avkastningen ökningen i risk, förvisso har högriskfonderna bäst sharpkvot men lågrisk fonderna har bättre än medelriskfonderna, vilket betyder att vi inte kan säga att avkastningen i förhållande till risken blir lika bra eller bättre för att du ökar ditt risktagande.

Diss. (Sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Den här uppsatsen undersöker och analyserar AP-fondernas förvaltning av det svenska pensionskapitalet i relation till dess uppdrag utifrån finansiell teori och tidigare forskning. Halvårsdata och information om fondernas allokering har samlats in från AP-fondernas respektive webbplatser mellan åren 2001 och 2009. Studien har använt ett flertal modeller för att analysera AP-fondernas historiska utveckling. Treynorkvot, Sharpekvot, Informationskvot, Morningstar rating och Jensens alfa har använts för att undersöka fondernas riskjusterade avkastning. Treynor och Mazuys market timing modell har använts för att undersöka huruvida fonderna har förmågan att förutse större marknadsrörelser. Fonderna har utvärderats utifrån tre olika jämförelseindex: ett externt och två interna index. Individer i pensionssystemet får inte välja hur större delen av deras pensionsavsättningar ska förvaltas. Däremot påverkas pensionstagarna i allra högsta grad av hur fonderna utvecklas. AP-fondernas informationsgivning är inte förenlig med dess policy och det påverkar därför vad utomstående kan utvärdera. AP-fonderna har under den valda tidsperioden inte nått målen som är uppsatta för verksamheten. Vidare förefaller det sig som att AP-fonderna är överviktade mot aktier i allmänhet och mot svenska aktier i synnerhet. Det visar sig också att tillgångsallokeringen är den absolut viktigaste faktorn för fondernas utveckling och därmed viktigare än aktiv förvaltning. AP-fonderna uppvisar en positiv riskjusterad avkastning under perioden oberoende vilket mått som används, dock uppvisar inte alla statistisk signifikans. Beroende på vilket jämförelseindex som används skiljer sig resultaten åt. Tredje AP-fonden har dock högst riskjusterad avkastning oavsett vilket jämförelseindex som används. I Morningstar rating får fonderna i genomsnitt två stjärnor av fem möjliga vilket innebär att de presterat under genomsnittet bland internationella pensionsfonder. Argumentet att använda fyra buffertfonder till förvaltning av kapitalet från inkomstpensionen har inte uppfyllts. Studien menar vidare att det finns tecken på stordriftsfördelar och att en eventuell sammanslagning skulle kunna ge en effektivare förvaltning.

No description available.

The financial crisis in 2008 was a source for asset managers to find new, different assets to optimize their portfolios. During the last couple of years the pension funds have slowly started to further invest in alternative assets, such as real estate assets. Still, these investments in alternative assets only represent a small part of the total capital of the pension funds. This study examines the investment strategies that the Swedish National pension funds are using. The purpose is to find out why they don’t invest more in real estate. The Swedish National pension funds are regulated through Swedish law with investment rules that regulate the allocation of capital. However there is no specific investment rule regarding real estate investments. The other investment rules limits the Swedish National pension funds to invest more in real estate. Nevertheless the result of this study shows how the Swedish National pension funds are positive to increase investments in real estate. The conclusion of this study pinpoints that the Swedish National pension funds investment rules should be investigated and changed. Done correctly, this change could lead to more investment in real estate in the future by the Swedish National pension funds. / Finanskrisen 2008 gav upphov till fondförvaltare att hitta nya tillgångar att investera i för att optimera sina portföljer. Pensionsfonder har i och med detta långsamt börjat öka sina investeringar i alternativa tillgångar som till exempel fastigheter under de senaste åren. Fortfarande utgör dessa investeringar i fastigheter en liten procentandel av pensionsfondernas totala kapital. Denna studie undersöker investeringsstrategierna som de svenska allmänna pensionsfonderna använder sig av och syftet med studien är att ta reda på de bakomliggande faktorerna till varför de inte investerar mer i fastigheter. Eftersom AP-fonderna är statligt ägda har de placeringsregler som reglerar hur AP-fonderna ska allokera sitt kapital. Dock finns det ingen specifik regel gällande fastighetsinvesteringar men de andra reglerna medför att AP-fonderna inte kan investera så mycket i fastigheter. Resultatet från denna studie visar ändå tydligt att AP-fonderna ser positivt på ökad allokering i fastigheter. Slutsatsen med studien är att placeringsreglerna borde kollas över och att vissa av reglerna borde ändras då det skulle kunna leda att AP-fonderna i framtiden skulle kunna investera mer i fastigheter.

Retirement is one part of life that everybody will sooner or later come too. It is very important to prepare and plan for it by looking for the best possible alternative(s) to save and invest money in order to get enough capital to live on when it is time to retire. In Sweden like in many other countries women tend to have lower wages than men and the maternity leave is a life event that can affect the income of women during their labour time. This can then result in women having less disposable income during the retirement period. In general, women are living longer than men therefore they should get more money to live on but this is not the case in most of the time. In finance taking high risk can be rewarded by high return. Several researches that have been conducted in different fields came to the same conclusion that women are more risk averse than men. This risk averse can be explained by physiological, psychological, social and intellectual aspects. In this thesis I study the investment behaviour of both genders in Premium Pension Funds managed by the Swedish Pension Authority (PPM). In contrary to what many researches in several fields have come to, I found that men tend to invest less than women when the risk level involved in investing in Premium Pension Funds increases. This observation can be seen as an attempt of the women to increase their pension capital in a shorter of time by investing in riskier pension funds. A further study on this subject will be suitable in order to confirm if the women’s attempt to increase their pension capital by engaging in riskier pension funds is rewarded by a higher return by including annually returns as an additional independent variable / Pensionering är en del av livet som alla förr eller senare kommer också. Det är mycket viktigt att förbereda och planera för det genom att leta efter bästa möjliga alternativ (s) för att spara och investera pengar i för att få tillräckligt med kapital för att leva på när det är dags att gå i pension. I Sverige liksom i många andra länder kvinnor tenderar att ha lägre löner än män och moderskapsledigheten är en händelse i livet som kan påverka inkomster kvinnor under sin arbetstid. Detta kan sedan leda till att kvinnor har mindre disponibel inkomst under pensionstiden. I allmänhet, kvinnor lever längre än män och därför bör de få mer pengar att leva på, men detta är inte fallet i större delen av tiden. I finans ta hög risk kan belönas med hög avkastning. Flera undersökningar som har genomförts inom olika områden kom till samma slutsats att kvinnor är mindre riskbenägna än män. Denna riskaversion kan förklaras av fysiologiska, psykologiska, sociala och intellektuella aspekter. I denna avhandling studerar jag investeringsbeteende båda könen i Premiepensionsfonder som förvaltas av Svenska Pensionsmyndigheten (PPM). I motsats till vad många forskare inom flera områden har kommit till, fann jag att män tenderar att investera mindre än kvinnor när risknivån med att investera i Premiepensionsfonderna ökar. Denna observation kan ses som ett försök av kvinnor att öka sitt pensionskapital i en kortare tid genom att investera i mer riskfyllda pensionsfonder. En påbyggande studie i detta ämne kommer att vara lämplig för att bekräfta om kvinnornas försök att öka sitt pensionskapital genom att delta i riskfyllda pensionsfonder belönas med en högre avkastning genom att inkludera avkastning som en ytterligare oberoende variabel.