<p>Sedan slutet på 1990-talet brukar begreppet 24-timmarsmyndigheten användas för att beteckna visionen och arbetet kring att modernisera den svenska förvaltningen. Mycket handlar om att införa elektroniska tjänster i syfte att möta medborgarnas krav och förväntningar på samhällsservice. I mötet mellan visioner och operativt arbete formas lösningar som syftar till att underlätta både samspelet med medborgarna och förvaltningens interna arbete. I den här studien ligger fokus på en e-tjänst som på den offentliga sektorns webbplatser ofta kallas för medborgarassistent. Det är en form av informationssystem som börjar synas på kommuners och myndigheters webbplatser för att i 24-timmarsvisionens anda hjälpa medborgare att hitta information och få svar på sina frågor.</p><p>Genom en instrumentell fallstudie kring utveckling och mplementering av en medborgarassistent på Enköpings kommuns webbplats belyser studien hur den svenska förvaltningens gemensamma visioner om 24-timmarsmyndigheten slår igenom i kommunens strategiska och operativa informationsarbete. I studien ställs frågor om vilka behov som ligger till grund för kommunens satsning och hur man resonerar kring tekniska möjligheter samt de visioner och förväntningar man har på medborgarassistenten.</p><p>I resultatet framstår medborgarassistenten som en del av en begynnande kanalstrategi där Internet är tänkt att bli den ominerande kanalen för kommunens informationsarbete. Medborgarassistenten ska kunna bemöta många av medborgarnas enkla och vanligt förekommande frågor och därmed ge kommunens medarbetare mer tid till kvalificerade frågor och handläggning. Även om kommunens visioner och strategier i stora drag överensstämmer med 24-timmarsmyndigheten finns ett glapp till det operativa arbetet med medborgarassistenten. Det visar sig i assistentens förmågor och organisationens anpassning till nya inslag i informationsarbetet. Studien visar på möjligheter att minska glappet och dess konsekvenser genom att grunda utvecklingsprocessen i tydliga behovsunderlag och målbilder som underlättar identifiering och prioritering av kritiska punkter hos medborgarassistenten.</p> / <p>In the late 1990s the Swedish government launched their ideas on strategic use of information and communication technology (ICT) to improve public administration. The ideas have come to revolve around the ability to meet the changing needs and demands of citizens by using electronic web based services.</p><p>In this context there is a growing interest in interactive web assistants, or FAQ robots among Swedish municipalities. The focal point of this instrumental case study is the introduction and use of an interactive web assistant that has been developed in order to improve the web services provided by the Swedish municipal government of Enköping. The purpose of this study is to gain knowledge of what kind of arguments and thoughts that took place, and issues that were involved in the developing process and preparation of the web assistant. This knowledge may be of interest in similar situations when developing public web based information systems.</p><p>The study portrays how the web assistant in Enköping has evolved from discussions about access to municipal information to become a part of a strategy to use the Internet as the main channel for municipal information and communication. The purpose of launching the assistant, as mentioned by interviewees in Enköping, was to guide citizens with common and frequently asked questions to information on the municipal website in order to answer their questions. This, when common questions are being solved with the use of web based information, is expected to free resources so more complex questions and cases can be handled effectively by the municipal staff. The visions and strategies underpinning the Enköping assistant are similar to national ideas of focusing on citizens’ needs and demands on access to public information. But the study also pin points a gap between the strategies and procedures in the development of the assistant. The study concludes that extended preparatory work may reduce the gap and allow the municipal government to identify reasonable goals and defining citizens’ needs in order to develop an assistant to meet the specific demands of their particular citizens.</p>

<p>The main purpose of this Master Thesis has been to evaluate whether active fund management is profitable on Emerging Markets. The material used to examine this consists of 106 actively managed funds, with varying length during the period 1988-2006 and who uses MSCI Emerging Markets (MSCI EM) as benchmark index. The thesis has been written under the supervision of the Asset Management Department of Länsförsäkringar AB (LFAB) and the Department of Production Economics, Linköping Institute of Technology. Apart from the main purpose, the methodology used is also meant to form a template for in-depth or similar studies, preferably by the assigner of this survey, LFAB.</p><p>The results shows that the median manager underperforms the MSCI EM throughout the whole period, which leads to the conclusion is that active management on Emerging Markets is not profitable. A grouping of the funds based on tracking error still shows that a majority of the managers in all of the groups underperforms against the benchmark. All in all, the relationship between tracking error and the profit of the fund is not significant and managers in groups with higher level of tracking error, most likely, does not outperform the rest of the managers. The material has also been divided into subperiods to assess overall market conditions influence on manager’s performance. The results are principally equivalent with the ones obtained for the period as a whole; however, a slight tendency of better performance in times of stationary rates compared to rising ones is observed. All results are based on NAV-rates of the fund and by the implicit assumption that passive management is free of charge. Naturally the results for the fund managers are improved if a cost of buying the index is considered. However, the median manager is still most likely to be underperforming against the MSCI EM, even when such a cost is taken into account.</p><p>In every grouping of mangers there are, despite the negative performance of the median manager, still a number (15 - 25 %, depending on the level of tracking error and time period) that outperforms MSCI EM. The mangers performance is therefore studied under the hypothesis that it is the same mangers every year that beats the index. The results indicate persistence on a general level, that it mainly originates from the top rank of mangers and also that this persistence has strengthened during the last few years. This is an interesting result, especially from an investor’s point of view, and also the most remarkable positive result of this thesis. Further studies should therefore be carried out, primarily to examine the practical usefulness of this result.</p> / <p>Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att utreda om aktiv fondförvaltning kan anses vara lönsamt på emerging markets. Materialet som behandlats består av 106 aktivt förvaltade fonder med varierande längd under perioden 1988 – 2006, som alla kan anses ha MSCI EM som jämförelseindex. Studien har utförts på uppdrag av kapitalförvaltningen på Länsförsäkringar AB och är även tänkt att kunna fungera som metodbeskrivning för fördjupade eller liknande framtida studier. Handledning under arbetets gång har, förutom från företaget, även erhållits från Institutionen för produktionsekonomi vid Linköpings tekniska högskola.</p><p>Då resultatet visar att medianförvaltaren underpresterar gentemot jämförelseindex MSCI EM är slutsatsen att aktiv förvaltning inte är lönsam på emerging markets. Även när förvaltarna grupperas efter aktivt risktagande har majoriteten av förvaltarna inom samtliga grupper en negativ överavkastning. Totalt sett är sambandet mellan aktiv risk och överavkastning mycket svagt, och medianförvaltaren i gruppen som tar högst aktiv risk klarar sig heller inte bättre än övriga grupper. För att undersöka marknadsklimatets påverkan på förvaltarnas prestationer har även delperioder studerats. Resultatet blir i stort sett likvärdigt med det för hela perioden, men vi noterar dock en tendens till att förvaltarna underpresterar mindre i en fas med stillastående kurser jämfört med en expansionsfas. Samtliga resultat har utvärderats utifrån NAV- kurser för fonderna och det implicita antagandet att indexförvaltning kan erhållas kostnadsfritt. Påförs en kostnad även för den passiva förvaltningen blir resultatet för medianförvaltaren något bättre, men fortfarande underpresterar medianförvaltaren i samtliga grupper.</p><p>Inom varje gruppering av aktivt risktagande existerar ett antal förvaltare (mellan 15 och 25 % av totala antalet, beroende på graden av aktivt risktagande) som överpresterar gentemot index. Skulle det vara samma förvaltare som slår index varje år tyder det på att kategorin som helhet kan vara mer attraktiv än vad resultatet för medianförvaltarna visar. Resultaten från undersökningarna visar på en viss förekomst av persistens i materialet på en generell nivå. Denna persistens verkar framförallt härstamma från de högst rankade förvaltarna och verkar dessutom ha stärkts under senare år. Detta är ett mycket intressant resultat från en placerares synvinkel och är samtidigt det mest intressanta positiva resultatet från denna studie. Vidare studier bör dock företas inom området, framförallt för att utreda den praktiska tillämpbarheten av resultaten.</p>

<p> </p><p>Föremål för denna magisteruppsats i offentlig rätt är det EG-rättsliga IPPC-direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. Syftet har varit att undersöka direktivets implikationer på den svenska rätten. Fokus har legat på direktivets processuella delar som anknyter till principerna om god förvaltning, samt den processuella och institutionella autonomin. Uppsatsen har visat på att direktivet innefattar flera aspekter av god förvaltning som inverkar på den svenska rätten, men även att många av dessa redan innan genomförandet varit en del av den svenska rättsordningen. Samtidigt har uppsatsen visat på att direktivet inte nämnvärt begränsar medlemsstaternas processuella eller institutionella autonomi. Inom ramen för miljörätten, som IPPC-direktivet är ett uttryck för, har det dessutom undersökts hur rätten till en god miljö erkänns inom olika rättsordningar, med betoning på EU och dess medlemsstater, och hur den är kopplad till god förvaltning. Likaså har en europeisering av förvaltningsrätten diskuterats i uppsatsen.</p><p> </p>

<p>Ekosystembaserad förvaltning bygger på en helhetlig syn på ekosystemen och dess förhållande till mänsklig aktivitet. Förvaltningsplanen för Barents hav utanför Norge är ett de längst framskridna försöken till implementering av denna förvaltningsmodell. Lång väg återstår dock för att uppnå de målsättningar som satts och särskilt gäller detta miljömålet för biologisk mångfald. Trots att fiskeri utpekats som den största påverkningsfaktorn på biologisk mångfald har det varit lite fokus på fiskeriernas negativa konsekvenser i arbetet med förvaltningsplanen. Den här uppsatsen försöker ge en bild av hur personer som jobbar inom förvaltningen ser på värdet med förvaltningsplanen, hur de uppfattar dess brister, och just varför de tror att fiskeriet negativa konsekvenser fått liten uppmärksamhet.</p><p>Helhetlighet och tvärsektoriellt samarbete kunde konkluderas som de främsta värdena med förvaltningsplanen. Organisationsproblem, konservatism och maktkamper ansågs dock skapa problem för implementering och samarbete över sektorerna, bland annat genom genom dålig kommunikation mellan utredningsgrupper och den implementerande organisationen. Konservatism och maktkamp uttrycktes i form av en ovillighet från andra att samarbeta över sektorerna, att bryta det sektoriella tankesättet, och en vilja att värna om sin maktsfär.  Strukturella problem lyftes även fram som en av de bakomliggande anledninganar till att fiskeriernas negativa effekter inte fått mer fokus. Starkt kulturellt fäste, fokus på petroleumsverksamhet och dålig kunskapsförmedling var andra faktorer som togs upp. </p> / <p>Ecosystem based management is a management approach that seeks to integrate ecological, social and economic goals. The Norwegian management plan for the Barents Sea is one of the most advanced attempts to ecosystem based management. There is, however, still a long way to go to achieve the goals that have been set. This is especially true for the environmental objective of biodiversity. Even though fishing activity has been pointed out as one of the main reasons for biodiversity loss, little attention has been drawn to this fact. This paper therefore tries to give the answer to the questions of how people working within the management perceive the plan; the core values of it, its flaws, and why they beleave that the negative consequenses of fisheries have been out of focus.</p><p> </p><p>The holistic viewpoint and the cooperation between the various sectors were the most emphazised values of the management plan. Organizational problems, conservatism, and power struggles were regarded as the main problems in trying to reach these goals. Lack of communication between  implementing bodies and investigating bodies was one example of this. Conservatism and power struggles were described as unwillingnes among individuals to adopt to the new intersectoral structures, and a wish to safeguard ones own power. The reason why the negative consequenses of fisheries have been out of focus, was also blamed on structural problems to a large extent. Other contributing factors were also the strong cultural role fisheries play in the norweigan society, the political focus on petroleum activity, and an insufficient spread of knowledge.</p>

No description available.

No description available.

<p>This thesis is a case study of changes within public administration. The purpose is to describe and discuss changes inspired by New Public Management within public administration. These changes will also be studied a bit further in order to find out whether they have been effected by any form of path dependency.</p><p>In order to fulfil the purpose of the thesis I intend to formulate my main question as follows:</p><p>• Does path dependency effect the possibility for changes within public administration?</p><p>To be able to answer my main question and fulfil the purpose of the thesis I have chosen to study the county planning commission in Trollhättan. Here I have selected a few changes concerning the possibility to handle various permissions in an efficient way. To examine whether these changes have been effected by any path dependency, a number of interviews were undertaken with representatives from the administration of my case.</p><p>After analysing these interviews the answer to my main question is, yes. The change process has all together been effected by path dependency, which has delayed the implementation and in some sense also worsened the possibility of in an effective way handling various permissions in the county commission.</p>

Globally, species are being eradicated at an accelerated rate, up to 1000 times faster than the rate of natural species loss. This is primarily due to the reduction and degradation of species habitats. As biodiversity decreases, ecosystems risk losing significant ecological processes and functions, such as natural water purification. As a response to this pressing environmental problem, the international community has set a goal of halting the loss of biological diversity by 2020. The objective of this thesis is to analyze the current legal protection for biological diversity in forests and demonstrate how the goal of halting the loss of biodiversity can be implemented through law.   In order to identify where legal measures might fall short of their goal or protecting biodiversity, the point of departure for this study has been to identify certain ecological structures of forest ecosystems that can be said to be of major importance for the conservation of biological diversity. The chosen structures represent not only levels on a spatial scale, but also reflect the need for separate regulatory techniques, if protection of biological diversity is to be formulated appropriately. One important legal issue addressed in this dissertation is how the legal protection of these ecological structures can be strengthened in relation to property rights. Furthermore, management of natural resources must address the complexity and uncertainties of ecosystems. How the legal system can meet such uncertainties, while ensuring legal certainty, is one of the topics addressed in this thesis. Adaptive management has been said to be a necessary tool for handling the complex and dynamic nature of ecosystems in the absence of complete knowledge or understanding of their functioning. Such management is also essential to handle the conflict of preserving biological diversity while meeting increasing demands on forest resources. By introducing legal requirements for adaptive environmental planning, I believe, the sustainable use of forest resources can more likely be ensured.

Sedan Max Weber har många forskare påvisat tendenser till ett samband mellan svaga regeringar och starka byråkratier. Man har i sammanhanget lyft fram två faktorer som gör att en byråkrati kan komma att dominera över sina politiska principaler: Å ena sidan har man menat att eftersom politikerna omöjligen kan ha egen expertis på alla områden och kunna sköta allt vardagligt behöver de delegera uppgifter till en förvaltning. Med tiden, och om principaler byts ut ofta, leder detta till att det till sist är förvaltningen som med sin expertis tenderar att bestämma över sina politiska huvudmän. Å andra sidan har man även påpekat att eftersom staten intervenerat i allt fler samhällsområden har detta gett förvaltningen möjligheter att där etablera olika allianser som i sin tur kan användas som källa till expertis och som en påtryckargrupp för att främja förvaltningens egna syften och planer. I denna studie försöker jag med hjälp av processer i den estniska statsförvaltningen under huvudsakligen 1990−talet visa att det inte med nödvändighet existerar ett kontinuum där man å ena sidan skulle hitta starka och aktiva regeringar med rationella, neutrala och lydiga kanslier till sitt förfogande och å andra sidan svaga regeringar som domineras av kansliet. Eftersom staten snarare är en social relation än ett givet subjekt utgår jag ifrån att de politiska ledaraktörerna och förvaltningen likt en ekologisk enhet ingår i en levande kontext som också påverkar dess interna processer och flöden. Därmed kan mycket av förvaltningens interna liv förstås om man relaterar det till händelser och beroendeskap i en organisk kontext. Jag kommer således att betrakta staten som en social relation. En viktig aspekt i resonemanget i detta avsnitt blir alltså dragkampen på scenen och dess omgivning. Tanken är att denna dragkamp bestämmer statens kapacitet, aktörernas relationer på scenen och på vilket sätt dessa aktörer kan få fotfäste i det omgivande samhället. Därför väljer jag att till beskrivningen av statens position i sin omgivning även lägga massorganisationernas och folkrörelsernas roll, vilka med sin utbreddhet i samhället kan lägga en bred grund för att bära upp de aktörer som intar staten alternativt omöjliggöra för staten att i politikskapande manövrera förbi dem. I detta ligger också att staten med hjälp av sin uppburenhet eller samarbete med stora medborgerliga sammanslutningar blir djupt inbäddad i samhället. Dock har massorganisationerna och folkrörelserna under de senaste decennierna förlorat sin förmåga att samla och organisera människor. I denna avhandling kommer jag att redogöra för de faktorer som medför att medborgarsammanslutningarnas förmåga att sammanfläta staten med medborgarna försvinner. Resultatet av denna process har blivit att de politiska organisationer som intog statsarenan saknar en bred och djup inbäddning bland befolkningen. När partierna därefter tvingas att garantera sin fortsatta delaktighet i utformandet av regeringsmaskineriet måste de vända sig till väljarkåren som de saknar all organisationell samhörighet med. Detta, menar jag, har fått vidare konsekvenser för politikskapandet och statens roll i samhället, samt i förlängningen även medfört konsekvenser för statsapparatens funktioner.

Several scenarios point toward a future where we are far more people on Earth than today, where most of those people will live in cities and where oil no longer dominates in the transport systems and in agriculture as an energy source and where less energy will be available to us. The report investigates what areas in traditional ecological knowledge that can contribute to the transition that follows a future with less energy and establishes three areas with the potential of becoming important:   areaspecific biological knowledge in societies that are more dependent upon its surrounding environment and its natural prerequisites the local management of these biological resources, which often means a fair sharing and sustainable handling of the resources and which has been observed in Nobel price awarded Elinor Ostrom’s research the world views that lie behind how the environment is considered and managed, world views that can inspire and point toward how we in the future should formulate world views that do not give the destructive modern management of the environment   It is also noted that the magnitude of the city living in the future is a historical news and that very little research has been done in how traditional knowledge can be transferred into this kind of living.