The proliferation of social networking sites (SNS) over the last 20 years is a techno-social phenomenon of our age. Since it emerged in 2004, Facebook, the most popular social network in the world, steadily outcompeted its rivals in the overwhelming majority of countries. However, there are a few exceptions, Russia being one of them: Vkontakte, country’s local SNS, has remained the most popular site of this kind in Russia. The aim of this master thesis is to discover what motivates Russian SNS users to prefer a domestic networking site over its global rival Facebook. Uses and gratification theory and social network theory form a theoretical framework of this study and guide the choice of methodology, as well as the process of analysis and discussion. Qualitative methodological approach, and in particular interviews and comparative case study, was applied in this research. Thus, 14 interviewees were recruited and asked about their experiences of Vkontakte and Facebook usage. In addition, the comparative analysis of both sites was conducted in order to establish the differences in tools, features and services which potentially could influence the usage patterns of Russian SNS users. It was discovered that the difference in a number and quality of tools on Facebook and Vkontakte, primarily video and audio, significantly influence the frequency of usage and time spent on these sites. Moreover, it was established that the networks of Russian users on Vkontakte contain both weak and strong ties, while Facebook networks contain mostly weak ties, which makes global network less interesting and attractive for country’s users. And finally, the study suggests that although both sites have noticeable disadvantages, users tend to think of Vkontakte as a more favorable SNS even in this respect and highlight that their dissatisfaction with some aspects of Facebook usage was greater than that of Vkontakte. The study provides novel information regarding under-researched topic of SNS usage in Russia, and thus contributes to the existing academic works in the field.

I dagens allt mer virtuella samhälle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte längre kräver fysisk närvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan på ett enkelt tillvägagångssätt styra de intryck vi vill förmedla. Denna uppsats bygger på materialinsamling från en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer där fiktiva Facebook-profiler tillämpas som stimulusmaterial. De teoretiska utgångspunkterna är Erving Goffman och Anthony Giddens identitetsteorier. Uppsatsen har som syfte att undersöka hur respondenterna ser på de fiktiva individernas identitetsskapande på Facebook, samt att undersöka i vilken utsträckning respondenterna uppfattar skillnader i typ av informationsdelande mellan de olika fiktiva Facebook-profilerna. Detta syfte mynnar ut i följande frågeställningar: Vilken eller vilka funktioner på en användares personliga Facebook-profil anser respondenterna är som mest avgörande vid en identitetsbedömning? I vilken mån uppfattar respondenterna att individerna i de fiktiva profilerna är transparenta i sitt informationsdelande på Facebook? Hur stor roll spelar bekräftelse från omvärlden vid en bedömning av en Facebook- användares identitet enligt respondenterna? Resultaten visar att den funktion som är absolut mest tillämpad av respondenterna för att bedöma en Facebook-identitet är de bilder som finns på individens personliga sida. Resultaten tyder även på att det finns ett samband mellan uppfattad transparens, behov av bekräftelse för att se trovärdig ut, samt det som Goffman benämner ”idealtypen”. Resultaten verkar visa att ju närmre individens informationsdelande befinner sig ”idealtypen”, desto mindre bekräftelse krävs från omvärlden för att uppnå trovärdighet. Utöver detta verkar betraktarna dessutom bli mindre misstänksamma gällande individens transparens i sitt informationsdelande om individen befinner sig nära denna ”idealtyp”.

Det politiska landskapet har förändrats på senare år, och antalet personer som blir medlemmar i ett politiskt parti blir allt färre. Samtidigt så ökar antalet rörliga väljare och den tekniska utvecklingen har medfört nya kommunikationsmöjligheter som till exempel sociala medier. Forskare har under en tid förutspått att sociala medier kommer få en ökad inverkan på valresultatet, något som ännu inte inträffat fullt ut. Samtidigt som vikten av sociala medier och dialog är i fokus så har det visat sig att organisationer har svårt att veta hur de ska använda sociala medier på rätt sätt. Även vem som sätter dagordningen gällande samhällsfrågorna har kommit att ifrågasättas av forskarna på senare tid. I tidigare forskning menar man att massmedierna var de som bestämde dagordningen för såväl medborgare som för politiker. Idag ser vissa forskare däremot på skapandet av dagordningen som en gemensam process mellan politiker, medborgare och media, snarare än att det är en enda part som bestämmer. Detta beror återigen delvis på den nya tekniken och därigenom möjligheterna att selektera mellan nyheter i det stora utbudet på internet. Politikerna har som ett resultat av detta behövt professionalisera sig i sitt sätt att framföra sitt partis ståndpunkter, samt i sitt sätt att kommunicera med allmänheten.                       Syftet med denna uppsats var därför att undersöka hur politiska partier kommunicerar på sociala medier. Vi valde att ta reda på detta genom att undersöka Socialdemokraternas och Moderaternas kommunikation på Facebook under en bestämd tidsperiod. Detta har vi gjort genom kvantitativa innehållsanalyser och kvalitativa textanalyser. Vi kodade partiernas inlägg och tillhörande underkommentarer och analyserade därefter texten i inläggen. Resultatet redovisas i form av löpande text och diagram och vävs därefter ihop i analysen. Resultatet visade att både Socialdemokraterna och Moderaterna främst använder sig av envägskommunikation i sina inlägg och att de väldigt sällan går in och svarar på frågor från publiken i underkommentarerna. Vidare framkom det att även om partierna inte svarar på frågor så diskuterar publiken med varandra i kommentarsfältet ändå, samt lyfter också andra ämnen än de som tas upp i partiernas inlägg.

À mesure que s’accroissent le temps passé en ligne et la richesse phénoménale des environnements web, ces « médias » doivent de moins en moins être pensés comme des canaux de communication et de plus en plus comme des espaces, voire des lieux d’habitation. Au même moment, les dispositifs de communications numériques, au premier chef www.facebook.com, sont constamment accusés d’être des espaces « irréels », de rendre les relations « superficielles », etc. Cette thèse cherche à qualifier l’être-au-monde lorsqu’il prend la forme de l’être-sur-facebook en mettant en relation les questions de l’habitation, de la technique et du numérique. De façon surprenante, bien que ceux-ci n’aient jamais écrit sur le web, les pensées de Martin Heidegger et de Peter Sloterdijk fournissent d’excellentes bases théoriques à partir desquelles penser l’habitation numérique. D’une part, Heidegger ne fait pas dériver la réalité d’une ontologie matérialiste, mais existentielle, ce qui correspond bien à la praxis numérique. D’autre part, il a cherché à établir des relations entre l’habitation et la technique, ainsi qu’entre l’authenticité et la publicité, ce qui se révèle fort utile pour penser ce que peut vouloir dire le fait d’habiter un environnement technique semi-public. Quant à Sloterdijk, ses notions de sphère et d’immunité sont intéressantes pour penser le nouveau genre d’espace créé par Facebook où l’usager contrôle lui-même l’accès à son réseau. Pensé avec les catégories de Sloterdijk, Facebook.com apparait comme un milieu s’acquittant de la double exigence d’immunité et de mobilisation où l’usager fait de son propre reflet sa « maison web ». Le projet guidant la trilogie « Sphères » – penser l’existence humaine à partir de ces lieux de production et d’installation – est ainsi poussé, par-delà son attachement à la concrétude, vers le web.

This study examines the relationship between insecure attachment styles and relationship status on Facebook use. Participants consisted of 43 college students between the ages of 18-25. Fifty-three percent of the participants were currently in committed romantic relationships with a mean duration of 25.22 months (ranging from 2-60 months). Participants filled out an online survey consisting of the Facebook Intensity scale, questions regarding general Facebook use, the Experiences in Close Relationships scale and demographic information. Results were only partially supportive of previous research. Future research should find ways to decrease limitations experienced in this study.

Researchers points out that social media has become a powerful venue to spread news, both for the news business and the users. Although the news diffusion has become a phenomenon to be reckoned with, we have found no research in Sweden about what motivate users of social media to share news. This thesis work therefore investigates news sharing on the social network Facebook by examining user motives in the light of the media theory uses and gratifications. A web survey was conducted and distributed to students at a Swedish university. The result showed that expression was the strongest motive to share news on Facebook, and the item that was highly valued by the students was to give other valuable information. The result also showed that other motives for sharing news was socialization, information, status and entertainment.

Author: Jonathan Wanér Hedberg Title: Angående Individualismen – Facebook: Individualistens Kollektiv Year: 2014/2015 Abstract: This essay seeks to understand how the expression of individualism can be seen in different ways in people’s use of the social network Facebook. Ten interviews with Facebook users have been performed. The analysis of these has been able to illustrate how Facebook users through Erving Goffman´s impression management prepares and presents their individualism to a collective, i. e. the users Facebook friends. The Informants' had a common view of how social ideals are published on Facebook by the users. The informants' description of ideals was in terms of individualistic performances; such as their own physical workout, bread making, or similar self-performed activities. Analysis also demonstrates that the Facebook feature the “like button” can be used as the collective confirmation of the Facebook users presented individualism. This essay is also an attempt to explain how Facebook users enters their own individualized time zones on Facebook; being able to control the lives of friends on Facebook via a time that suits the users themselves; i. e. their own individualized time. Finally this essay tries to argue how people use Facebook to identify specific material, published by friends, which they use as a reflexivity of the self, as Anthony Giddens calls it. The informants describe how they use material, published by others, on Facebook to reflect on their own lives and identities; sometimes this resulted in a related action by those who performed the reflection.

No description available.

Författarna har identifierat ett forskningsgap inom personlig varumärkeshantering ur individens perspektiv. Det finns dock ett begränsat antal studier kring individerna bakom och hur de använder sig av personlig varumärkeshantering. Det behövs fler studier som antar individens, användarens, perspektiv vid studerandet av personlig varumärkeshantering. Idag är varumärkeshantering ett välkänt begrepp och en inriktining inom varumärkeshantering är personlig varumärkeshantering. Personlig varumärkeshantering syftar till att individer marknadsför sig själv genom att lyfta egenskaper och karaktärsdrag som gör dem unika. Studien syftar till att undersöka hur studenters och yrkesverksammas personliga varumärkeshantering på sociala medier ser ut och vilka skillnader det finns mellan dessa gruppers användande. Studien undersöker även hur sociala mediers karaktär påverkar användandet av personlig varumärkeshantering. Därför studeras Facebook vars huvudsakliga användningsområde är att behålla kontakten med vänner och familj samt LinkedIn vars huvudsakliga syfte är professionellt nätverksskapande. Författarna har använt sig av en kvantitativ undersökning där webb- och pappersenkäter har delats ut till studenter och yrkesverksamma i Norrland. I den teoretiska referensramen redovisas relevanta teorier om personlig varumärkeshantering samt den teknologiska utvecklingen. I och med att personlig varumärkeshantering studeras med sociala medier som kontext är det viktigt att även bygga en teoretisk grund för sociala medier. Tidigare studier har påvisat att ålder och livsfaser kan påverka användandet av personliga varumärkeshantering i sociala medier, därför har även teorier om generationer och deras vanor kring teknologi använts. Resultatet visade att studenter överlag var mer aktiva att publicera innehåll till fördel för karriären än yrkesverksamma. Båda grupperna var medvetna om det personliga varumärket och att deras information på sociala medier kan komma att användas när de söker jobb. Dock var det ingen av urvalsgrupperna som aktivt jobbade konsekvent med personlig varumärkeshantering genom sociala medier. Vilket innebär att trots en medvetenhet om vikten av det personliga varumärket användes inte sociala medier i större utsträckning för detta ändamål. Studien visade även att det fanns signifikanta skillnader mellan generationernas användande av sociala medier, där de yngre använde det i högre utsträckning. Detta kan ha påverkat skillnaderna mellan studenter och yrkesverksamma eftersom de äldre generationerna respresenterades av yrkesverksamma och de yngre representerades av studenterna. Studien visade även att det fanns skillnader mellan de olika medierna Facebook och LinkedIn. Facebook användes mest privat och var det medium där flest valde att vara restriktiva med hur de delade informationen samt mindre noggranna med vilken information de publicerade. LinkedIn å andra sidan användes för karriärsmässiga ändmål och informationen publicerades öppet i mycket större utsträckning samt att informationen ansågs i högre grad spegla verkligheten. Sammanfattningsvis behöver studenter och yrkesverksamma i högre grad uppmärksamma potentialen i att konsekvent arbeta med sitt personliga varumärke för att stärka sin position på arbetsmarknaden.

BACKGROUND: Diabetic retinopathy (DR) is the leading cause of vision loss in the world. The Center for Disease Control and Prevention categorizes those with diabetes into three age groups, including a young adult group, ages 18-44. In the Boston metropolitan area, around 4.6% of this age population has diabetes. EYESPOT is a private eye care practice in Boston. Of the few diabetic patients seen, most do not fall within the young adult age range. Several studies have demonstrated the effectiveness of social media to promote awareness of healthy behaviors. OBJECTIVE: The goal of this study is to utilize social media in order to raise awareness of DR in the young adult population and encourage preventative behavior. METHODS: A Facebook page for EYESPOT Diabetes was created to engage the young adult patient population and was monitored over a four-month period. Four categories of Facebook posts, differentiated by type, were disseminated. Posts were targeted to different audiences during each month, creating three unique time blocks. Posts were analyzed for their Engagement (total number of people who interacted with the post via a “like”, click, or “share”) and their Reach (total number of people that saw the post). Preliminary Engagement measures of each post were standardized to account for measures of Reach, creating an additional measure of standardized engagement scores (SES). A 4x3 ANOVA was conducted using SPSS to evaluate the effects of post type and time block on SES. RESULTS: Main effects were found for both post type and time block. Posts of the “Advertising” type had a significantly lower SES than all other posts (p<.01). Posts in the “Promotional College Student” time block had a significantly higher SES (p<.01) than posts in other blocks. There was a significant type-by-block interaction for SES (p<.01). Post hoc analysis revealed that posts of the “Technological” type had higher SES when posted in the block aimed at College Students (p<.01). Of note, 96% of the Facebook users who saw our posts (n = 4050) fell in the young adult bracket. After the conclusion of the study, two new patients in the young adult range contacted EYESPOT with intent to make future appointments, citing our Facebook page as reference. CONCLUSION: Our study suggests that Facebook may be an effective tool to encourage the young adult population to be aware of and engage in beneficial health behaviors. Future studies will investigate how to utilize social media further to increase physical appointments and patient-clinician interactions.