No description available.

This study aimed to investigate whether there was a correlation between an individual’s selfesteem and search for confirmation on social media. The study also sought to answer whether there were differences in self-esteem and search for confirmation from a gender perspective. In this study social media was defined as Instagram. The choice was founded on the basis that Instagram in the current situation is one of the world's largest social media that allows users to share their everydaylife in pictures, which are commented and ”liked” by other users. Data were collected through a quantitative survey. The study's 94 participants were students at Karlstad University who responded to an anonymous electronic survey via the learning platform It's Learning. Self-esteem was measured by the Rosenberg Self-Esteem Scale (RSES). The search for confirmation on Instagram was measured by eight claims which were answered on a five-point Likert scale, and together created a confirmation-index. Collected data was processed in SPSS and analyzed by the Pearson correlation test and two independent t-tests. The study adopted a deductive approach.There was no significant correlation between self-esteem and search for confirmation on Instagram. An independent t-test showed that there were no significant differences between men and women regarding self-esteem. Nor was there any significant differences between men and women regarding the search for confirmation on Instagram. / Studien har syftat till att undersöka om det fanns ett samband mellan en individs självkänsla och sökande av bekräftelse på sociala medier. Studien sökte även besvara om det fanns skillnader i självkänsla och bekräftelsesökande utifrån ett könsperspektiv. Sociala medier definierades i samband med denna studie till Instagram. Valet grundades utifrån att Instagram i dagsläget är ett av världens största sociala medier och tillåter användare att dela sin vardag i form av bilder, som kommenteras och gillas av andra användare. Data samlades in genom en kvantitativ enkätundersökning. Studiens 94 deltagare var studerande vid Karlstads Universitet som besvarade en anonym elektronisk enkät via lärplattformen It’s Learning. Självkänsla mättes genom Rosenberg Self-Esteem Scale (RSES). Bekräftelsesökande på Instagram mättes genom åtta påståenden som besvarades på en femgradig likertskala, och tillsammans skapade ett bekräftelse-index. Insamlad data hanterades i SPSS och analyserades genom Pearsons korrelationstest samt två oberoende t-tester. Studien antog en deduktiv ansats. Det förelåg inget signifikant samband mellan självkänsla och bekräftelsesökande på Instagram. Ett oberoende t-test visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan män och kvinnor gällande självkänsla. Det framkom heller inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor gällande bekräftelsesökande på Instagram.

I detta arbete undersöks gymnasieelevers fysiska självuppfattning med instrumentet Children and Youth Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) för att reda ut om det finns samband mellan fysisk självkänsla och subdomäner till den fysiska självkänslan och betyg i kursen idrott och hälsa A. Hur förhållandena ser ut mellan dessa variabler är också centralt. Resultaten som analyseras har samlats in från tre gymnasieskolor i Mellansverige. 184 elever, 79 flickor och 106 pojkar, har fyllt i enkäten. Statistisk analys med chi-tvåtest visar samband mellan betyg i kursen idrott och hälsa A och pojkarnas varseblivning av fysisk självkänsla, fysisk kondition, fysisk styrka och idrottslig kompetens där pojkar som avslutat kursen med höga betyg har höga värden och det motsatta förhållandet gäller för elever i den lägre delen av betygskalan. För flickorna finns det samband mellan betyg i idrott och hälsa A och fysisk självkänsla samt betyg och fysisk kondition där samma trend som hos pojkarna visats. Däremot finns det hos flickorna inget samband mellan variablerna betyg i kursen idrott och hälsa A och fysisk styrka. Det finns heller inget samband mellan betyg och andelen flickor som angett låga värden för idrottslig kompetens.

Syftet med studien var att studera relationen mellan motionoch global självkänslaoch undersöka om relationen medierasav fysisk förmåga och fysiskt självvärde.Frågeställningen som skapades var följande:Visar relationen mellan motion och global självkänsla på indirekta effekter genom fysisk förmåga och fysiskt självvärde?Frågeställningenundersöktes genomentillämpning av detteoretiska ramverketThe Exercise and Self-esteem model(EXSEM). De två primära mediatorerna i genomförandet av testet var fysisk förmåga (M1)och fysiskt självvärde (M2). Syftet i detta varatt få inblickom mediatorernavisarpåindirekta effekter i relationenmellan motion och global självkänsla bland individer som motionerar.Genom att använda EXSEM som teoretiskt ramverk skapades en medieringsmodell(figur2).I studien deltog 104 individerdär antalet kvinnor var46och antalet män var58.Deltagarna var bosatta i Sverige, där50 styckenav deltagarnarekryterades på tre olika motionsinstitut varav tvåbelägna i Göteborg och ett i Borås. Resterande deltagarerekryterades online viatvå Facebook-grupper. Data för undersökningen samlades invia enkäter därdeltagarna fick skatta sig självaisinrelation till deras motionsutövande. Varje individs motionsutövandemättes genom ett frågeformulär som strukturerades i enlighet med Godin Leisure-Time exercise questionnaire. Global självkänsla mättes genom självrapporteringsinstrumentet Rosenberg Self-esteem Scale. Slutligen mättes fysiskt självvärde och fysisk förmåga genomsjälvbegrepps-instrumentet Physical Self-Perception Profile.Resultatetvisadeattmotion hade enpositiv statistisksignifikant indirekt effekt på global självkänsla genom mediatorerna fysisk förmåga tillsammans med fysiskt självvärde. / The purpose of the study wastoinvestigate the relation between exercise and global self-esteemand examine whether the relationship is mediated by physical ability and physical self-worth.The hypothesis that was created was the following: Does the relationship between exercise and global self-esteem show indirect effects through physical ability and physical self-worth?.This was implemented bytestingthe Exercise and Self-esteem model (EXSEM). The implementation of the test was to examine the following mediators: Physical ability (M1) and Physical self-esteem (M2), with the aim of finding if the mediators show indirect effects in the relationship between exercise and global self-esteem among individuals who exercise. Using EXSEM as a theoretical framework, a mediation model was created (Figure 2). The study involved 104 individuals where the number of women consisted of 46 and the number of men consisted of 58where all the participants lived in Sweden.There were 50 participants recruited at three different gyms, two of which were located in Gothenburg and one in Borås. The remaining participants were recruited online via two Facebookgroups. The data ofthe survey were collected via questionnaires that the participants had to rate themselves in their relation to their exercise.Each individual's exercise was measured through a questionnaire that was structured in accordance with the Godin Leisure-Time exercise questionnaire. Global self-esteem was measured through the Rosenberg Self-esteem Scale. Finally, physical self-valueand physical ability were measured through the self-concept instrument Physical Self-Perception Profile. The results showed that exercise had a positive statistic significantindirect effect on global self-esteem through the mediators physical abilityalong with physical self-value.

Låg självkänsla och hög maladaptiv perfektionism har visat sig öka risken för tidig debut och vidare utveckling av ångest- och depressionssyndrom hos studenter. Studien syftade till att undersöka relationen mellan faktorerna självkänsla, perfektionism och kognitiv ångest, fysiologisk ångest och ångestreglering hos studenter. Detta genomfördes genom tre frågeställningar med tillhörande hypoteser. Studiens enkät besvarades av 141 deltagare; 89 kvinnor och 52 män, med varierande huvudämnen. Resultatet visade att kvinnor uppgav högre grad av kognitiv- och fysiologisk ångest än män, medan män erhöll högre grad av ångestreglering än kvinnor. Vidare påvisades en negativ korrelation mellan självkänsla och kognitiv- och fysiologisk ångest. Dessutom erhölls positiva korrelationer mellan rigid- och självkritisk perfektionism och kognitiv- och fysiologisk ångest. Självkritisk perfektionism kunde förklara störst varians hos både kognitiv- och fysiologisk ångest, medan självkänsla förklarade störst varians hos ångestreglering. Ett intressant resultat var att inneha hög självkänsla bidrar till en ökad upplevd förmåga att hantera prestationsångest.