No description available.

Bakgrund: Personer med förvärvad hjärnskada är mindre fysiskt aktiva och skattar sin livskvalitet lägre än personer som inte drabbats av en förvärvad hjärnskada. Trots liten eller ingen fysisk påverkan kan kognitiva nedsättningar vara bestående, vilket ofta påverkar initiativtagningsförmågan till fysisk aktivitet. Det leder till en låg aktivitetsnivå som i sin tur leder till ökad risk för ohälsa. Syfte: Syftet var att undersöka effekter av aerob träning i kombination med mindfulness avseende upplevd hälsa, hälsorelaterad livskvalitet och aerob kapacitet för personer med kognitiva nedsättningar efter förvärvad hjärnskada. Metod: Studien var en multicenterstudie med kvasiexperimentell före-och efterdesign. Tjugoen personer, 11 män och 10 kvinnor (m = 57, SD ± 11), med kognitiva nedsättningar efter förvärvad hjärnskada deltog. Orsak till deltagarnas förvärvade hjärnskada var infarkt (38 %), traumatisk hjärnskada (29 %), encefalit/meningit (19 %), abscess (10 %) och blödning (5 %). Aerob träning och mindfulness utfördes i grupp tre dagar/vecka under 12 veckor. Mindfulness utövades ytterligare tre dagar/vecka i hemmet med stöd av ljudfiler och träningsdagbok. Jämförelser av resultat mellan start och avslut (efter 12 v) från Åstrands cykelergometertest (aerob kapacitet) och EQ5D (upplevelse av hälsa och livskvalitet) användes för utvärdering. Resultat: Signifikant förbättring sågs avseende deltagarnas upplevda hälsa (p = 0,003)och aeroba kapacitet (p = 0,001), liksom deras upplevelse av oro/nedstämdhet (p = 0,03). Övriga hälsodimensioner i EQ5D förändrades inte över tid. Konklusion: Resultatet styrker hypotesen att aerob träning i kombination med mindfulness skulle kunna främja upplevd hälsa, hälsorelaterad livskvalitet och aerob kapacitet hos personer med kognitiva nedsättningar efter förvärvad hjärnskada. Resultatet är dock baserat på ett litet urval utan kontrollgrupp. Större studier behövs för att säkerställa resultatet.

I detta arbete undersöks gymnasieelevers fysiska självuppfattning med instrumentet Children and Youth Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) för att reda ut om det finns samband mellan fysisk självkänsla och subdomäner till den fysiska självkänslan och betyg i kursen idrott och hälsa A. Hur förhållandena ser ut mellan dessa variabler är också centralt. Resultaten som analyseras har samlats in från tre gymnasieskolor i Mellansverige. 184 elever, 79 flickor och 106 pojkar, har fyllt i enkäten. Statistisk analys med chi-tvåtest visar samband mellan betyg i kursen idrott och hälsa A och pojkarnas varseblivning av fysisk självkänsla, fysisk kondition, fysisk styrka och idrottslig kompetens där pojkar som avslutat kursen med höga betyg har höga värden och det motsatta förhållandet gäller för elever i den lägre delen av betygskalan. För flickorna finns det samband mellan betyg i idrott och hälsa A och fysisk självkänsla samt betyg och fysisk kondition där samma trend som hos pojkarna visats. Däremot finns det hos flickorna inget samband mellan variablerna betyg i kursen idrott och hälsa A och fysisk styrka. Det finns heller inget samband mellan betyg och andelen flickor som angett låga värden för idrottslig kompetens.