<p>Bakgrund: Den första januari 1983 infördes revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige. Idag gör EGs fjärde bolagsdirektiv det möjligt att undanta mindre företag från kravet på revision och debatten kring revisionsplikt i små bolag i Sverige är nu intensiv. Sedan årsskiftet 2004 gäller även ett nytt regelverk, Revisionsstandard (RS) i Sverige och detta såväl som ökade krav på oberoende har ytterligare intensifierat debatten. Enligt flertalet studier är ett borttagande av revisionsplikten inte realistiskt, dock anses att små och medelstora företag är i behov av enkla och ändamålsenliga regler. Det är således relevant att undersöka hur en ändamålsenlig revision skulle kunna se ut i mindre aktiebolag.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att tydliggöra vad som kan avses när begreppet ”förenkling” används i debatten kring revision i mindre aktiebolag. Detta genom att undersöka vilka alternativ till förenkling av revisionen för mindre aktiebolag som kan finnas. Vidare är avsikten att, utifrån ett urval insatta personers åsikter kring revision, analysera styrkor och svagheter med dessa eventuella förenklingsmöjligheter.</p><p>Avgränsningar: Studien är avgränsad till att behandla vilka möjligheter som finns till att den lagstadgade externa revisionen skulle kunna förenklas förutsatt att den behålls. Vidare omfattas endast förenklingsmöjligheter i mindre aktiebolag. Mindre företag definieras i likhet med EGs fjärde direktiv som företag med färre än 50 anställda, en omsättning understigande 7,3 miljoner euro och en balansomslutning understigande 3,65 miljoner euro. Vidare är studien avgränsad geografiskt till att endast omfatta möjligheter till förenkling av revision i mindre aktiebolag i Sverige. Dock har en undersökning kring hur revisionen ser ut i England, Tyskland och USA gjorts för att se om Sverige möjligen skulle kunna använda någon strategi för förenkling som dessa länder använt sig av.</p><p>Genomförande: I denna studie har främst en kvalitativ metod använts, detta i form av såväl litteraturstudier som fem stycken semi-strukturerade intervjuer. De respondenter som intervjuades valdes ut på den grund att de ansågs vara väl insatta i det studerade området.</p><p>Resultat: Hur en förenkling skulle kunna se ut skiftar, men utgångspunkten ser ut att vara att minska omfattningen på revisionen och därmed hålla kostnader nere. Ett antal förslag på förenklingsmöjligheter framkom vid vår studie. Ett var det tyska alternativet där antingen revisorn eller en skatterådgivare skulle kunna lämna ett utlåtande om omfattningen på den bokföringskontroll som har skett. Ett annat var förslaget om revisorsintyg, vilket används i England och USA. Vidare gavs förslag om datorstödd revision, införande av ny bolagsform i form av AB-Light, ett slopande av förvaltningsrevisionen och förenkling av revision genom förenkling av redovisningen. Sammanfattningsvis var det i två av dessa förslag, slopad förvaltningsrevision och förenklad revision genom förenklad redovisning, som styrkorna såg ut att överväga svagheterna. I respondenternas diskussion kring de olika alternativen framkom även ett förslag om obligatorisk efterfrågestyrd revision, vilket framstod som det förslag som var mest motiverat att undersöka vidare.</p> / <p>Background: In January 1, 1983 mandatory audit was introduced for all companies in Sweden. It is today, through the fourth EC directive, possible to exempt small companies from the requirement on auditing, and the debate about mandatory auditing in small companies in Sweden is intense. Since the turn of year 2004 there is a new body of regulations in Sweden, Revisionsstandard (RS). This as well as increased requirements on independence has intensified the debate further. According to several papers a removal of the mandatory audit is not realistic. However small- and mediumsized companies are considered to be in need of simple and suitable rules. Thus, it is relevant to examine how a suitable audit could be designed in small companies.</p><p>Aim: The aim with this paper is to explain what can be considered when the concept ”simplification” is used in the debate about auditing in small companies. This is done through an investigation of which alternatives there are of simplification auditing of small companies. The intention is also to, on the basis of opinions from selected persons that is versed in the subject, analyse the strengths and the weaknesses with the possible simplification alternatives.</p><p>Delimitations: This paper is delimited to consider which possibilities there are to simplify the statutory external auditing, provided that it will still be kept. Only possibilities to simplification of the auditing for small companies are considered. Small companies are defined in the fourth EC directive as companies with fewer than 50 employees, a turnover of less than 7,3 million euro and a total balance sheet of less than 3,65 euro. The paper has a geographic delimitation and does only consider the possibilities to simplification of auditing in small companies in Sweden. However there has been an investigation about how auditing is designed in England, Germany and the USA to see if Sweden possibly could use any of the strategies of simplification that these countries have used.</p><p>Realization: In this paper mainly the qualitative method has been used. This as well as in form of a investigation of literature as well as five semi-structured interviews. The respondents that have been interviewed were chosen on the basis that they were considered to be versed in the examined subject.</p><p>Conclusion: How a simplification could be designed is varying, but a reduction of the extent of the auditing seems to be a good start to keep the costs low. Several suggestions on how to simplify auditing were made in the paper. One of them was a German alternative where either the auditor or the tax advisor is supposed to leave an opinion about the extent of the control that has been made of the accounting. Another suggestion was a certificate of auditing, which is used in England and in the USA. Suggestions were also made about a new form of company - AB-Light, a removal of the management audit and a simplification of auditing through a simplification of accounting. In two of these suggestions, a removal of the management audit and a simplification of auditing though a simplification of accounting, were the advantages dominating the weaknesses. The respondents also came up with the proposal that the auditing should be controlled by demand but still mandatory, which appeared as the most motivated suggestion to investigate further.</p>

Bakgrund: Den första januari 1983 infördes revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige. Idag gör EGs fjärde bolagsdirektiv det möjligt att undanta mindre företag från kravet på revision och debatten kring revisionsplikt i små bolag i Sverige är nu intensiv. Sedan årsskiftet 2004 gäller även ett nytt regelverk, Revisionsstandard (RS) i Sverige och detta såväl som ökade krav på oberoende har ytterligare intensifierat debatten. Enligt flertalet studier är ett borttagande av revisionsplikten inte realistiskt, dock anses att små och medelstora företag är i behov av enkla och ändamålsenliga regler. Det är således relevant att undersöka hur en ändamålsenlig revision skulle kunna se ut i mindre aktiebolag. Syfte: Syftet med denna uppsats är att tydliggöra vad som kan avses när begreppet ”förenkling” används i debatten kring revision i mindre aktiebolag. Detta genom att undersöka vilka alternativ till förenkling av revisionen för mindre aktiebolag som kan finnas. Vidare är avsikten att, utifrån ett urval insatta personers åsikter kring revision, analysera styrkor och svagheter med dessa eventuella förenklingsmöjligheter. Avgränsningar: Studien är avgränsad till att behandla vilka möjligheter som finns till att den lagstadgade externa revisionen skulle kunna förenklas förutsatt att den behålls. Vidare omfattas endast förenklingsmöjligheter i mindre aktiebolag. Mindre företag definieras i likhet med EGs fjärde direktiv som företag med färre än 50 anställda, en omsättning understigande 7,3 miljoner euro och en balansomslutning understigande 3,65 miljoner euro. Vidare är studien avgränsad geografiskt till att endast omfatta möjligheter till förenkling av revision i mindre aktiebolag i Sverige. Dock har en undersökning kring hur revisionen ser ut i England, Tyskland och USA gjorts för att se om Sverige möjligen skulle kunna använda någon strategi för förenkling som dessa länder använt sig av. Genomförande: I denna studie har främst en kvalitativ metod använts, detta i form av såväl litteraturstudier som fem stycken semi-strukturerade intervjuer. De respondenter som intervjuades valdes ut på den grund att de ansågs vara väl insatta i det studerade området. Resultat: Hur en förenkling skulle kunna se ut skiftar, men utgångspunkten ser ut att vara att minska omfattningen på revisionen och därmed hålla kostnader nere. Ett antal förslag på förenklingsmöjligheter framkom vid vår studie. Ett var det tyska alternativet där antingen revisorn eller en skatterådgivare skulle kunna lämna ett utlåtande om omfattningen på den bokföringskontroll som har skett. Ett annat var förslaget om revisorsintyg, vilket används i England och USA. Vidare gavs förslag om datorstödd revision, införande av ny bolagsform i form av AB-Light, ett slopande av förvaltningsrevisionen och förenkling av revision genom förenkling av redovisningen. Sammanfattningsvis var det i två av dessa förslag, slopad förvaltningsrevision och förenklad revision genom förenklad redovisning, som styrkorna såg ut att överväga svagheterna. I respondenternas diskussion kring de olika alternativen framkom även ett förslag om obligatorisk efterfrågestyrd revision, vilket framstod som det förslag som var mest motiverat att undersöka vidare. / Background: In January 1, 1983 mandatory audit was introduced for all companies in Sweden. It is today, through the fourth EC directive, possible to exempt small companies from the requirement on auditing, and the debate about mandatory auditing in small companies in Sweden is intense. Since the turn of year 2004 there is a new body of regulations in Sweden, Revisionsstandard (RS). This as well as increased requirements on independence has intensified the debate further. According to several papers a removal of the mandatory audit is not realistic. However small- and mediumsized companies are considered to be in need of simple and suitable rules. Thus, it is relevant to examine how a suitable audit could be designed in small companies. Aim: The aim with this paper is to explain what can be considered when the concept ”simplification” is used in the debate about auditing in small companies. This is done through an investigation of which alternatives there are of simplification auditing of small companies. The intention is also to, on the basis of opinions from selected persons that is versed in the subject, analyse the strengths and the weaknesses with the possible simplification alternatives. Delimitations: This paper is delimited to consider which possibilities there are to simplify the statutory external auditing, provided that it will still be kept. Only possibilities to simplification of the auditing for small companies are considered. Small companies are defined in the fourth EC directive as companies with fewer than 50 employees, a turnover of less than 7,3 million euro and a total balance sheet of less than 3,65 euro. The paper has a geographic delimitation and does only consider the possibilities to simplification of auditing in small companies in Sweden. However there has been an investigation about how auditing is designed in England, Germany and the USA to see if Sweden possibly could use any of the strategies of simplification that these countries have used. Realization: In this paper mainly the qualitative method has been used. This as well as in form of a investigation of literature as well as five semi-structured interviews. The respondents that have been interviewed were chosen on the basis that they were considered to be versed in the examined subject. Conclusion: How a simplification could be designed is varying, but a reduction of the extent of the auditing seems to be a good start to keep the costs low. Several suggestions on how to simplify auditing were made in the paper. One of them was a German alternative where either the auditor or the tax advisor is supposed to leave an opinion about the extent of the control that has been made of the accounting. Another suggestion was a certificate of auditing, which is used in England and in the USA. Suggestions were also made about a new form of company - AB-Light, a removal of the management audit and a simplification of auditing through a simplification of accounting. In two of these suggestions, a removal of the management audit and a simplification of auditing though a simplification of accounting, were the advantages dominating the weaknesses. The respondents also came up with the proposal that the auditing should be controlled by demand but still mandatory, which appeared as the most motivated suggestion to investigate further.

<p>Redovisningsrätten är ett rättsområde som av tradition tillmäter sedvanerätten, där ibland branschspecifik praxis, stor betydelse som rättskälla. I takt med att redovisningen blivit mer detaljstyrd i lag, samtidigt som antalet redovisningsrekommendationer från normgivande organ som BFN och RR tenderar att tillmätas en allt större betydelse som rättskälla, råder dock osäkerhet om vilken betydelse branschspecifik praxis skall tillmätas som rättskälla. Detta är framförallt svårt att avgöra eftersom redovisningsrätten saknar någon utförligare rättskällelära som förmår klargöra vilken inbördes hierarki som skall gälla mellan olika rättskällor.</p><p>Uppsatsen har funnit att branschspecifik praxis bör tillmätas betydelse som rättskälla och god redovisningssed. Detta gäller under förutsättning att sedvanerätt föreligger, praxisen överensstämmer med lagstiftningen, är kvalitativt godtagbar, den aktuella branschen uppvisar särdrag som inte kan tillgodoses med hjälp av övriga rättskällor och slutligen att den aktuella praxisen anpassas efter och utvecklas i takt med övriga rättskällorna. Studien har vidare funnit att allmänt vedertagen rättskällelära kan fungera som lämplig utgångspunkt för att avgöra vilken inbördes dignitet en rättskälla skall tillmätas inom redovisningsrätten. Allmänt vedertagen rättskällelära förmår dock inte att närmare precisera de olika rättskällornas betydelse och vilken hierarki som skall gälla mellan dessa.</p> / <p>Within Swedish accounting law the non codified good accounting practise has long been an important source of justice as a complement to written law. As a result of the Swedish EC-membership as well as an increasing use of international accounting standards, Swedish accounting law has come to rely more upon a codified law, diminishing the need for and use of good accounting and customary law. Good accounting practise however still continues to serve as an important complement to codified law but its legal significance as source of justice compared to latter is uncertain to say the least. The matter is further complicated due to the fact that there is a close connection between taxation and accounting in Sweden, meaning that not only mere accountong issues have to be considered when trying to decide the importance of good accounting practise.</p><p>In this thesis the above mentioned issue of the importance of good accounting practise as a source of justice within specific branches is investigated on the basis of Swedish and international accounting law and related regulations. Empirical data have further been collected thru use of interviews with accounting professionals. Special consideration has been given to the close connection between accounting and taxation and its implications upon Swedish accounting law and the studied topic.</p><p>Based upon the collected data it has been found that good accounting practise and customary law formally still functions as as a important source of justice, only superseeded by written law. The use and development of customary law within specific branches however seems to be rather uncommon, mostly due to the fact most branches lack the economic incentives as well as the necessary knowledge to develop accounting practises of their own.</p>

<p>Bakgrund</p><p>Utvecklingen av revisionen har under historien styrts av olika nationella och internationella institutioner som genom attityder, normer och lagar utvecklat revisionen till vad den är idag. Detta, i kombination med stora skillnader mellan olika länders kultur världen över, är tänkbara förklaringar till att skillnader finns inom revisionsområdet. Internationellt sett säger de lagstadgade revisionskraven ofta att granskning och liknande ska ske av företagets räkenskaper, men i Sverige omfattar kraven även förvaltningen. Detta är inte någon ny företeelse utan har förekommit lika länge som räkenskapsrevisionen och har varit lagstadgad sedan 1895. I dag är Sverige och Finland de enda länderna där det juridiska revisionskravet omfattar både räkenskaps- och förvaltningsrevision, detta trots ett internationellt arbete för att harmonisera revisionen bland annat genom EU.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utsträckning det i Spanien existerar någon motsvarighet till vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision. Syftet var också att utreda varför det i Spanien inte finns en centralt reglerad förvaltningsrevision.</p><p>Tillvägagångssätt</p><p>Metoderna som använts i uppsatsen var litteraturstudier samt fyra öppna, ostrukturerade intervjuer och en intervju via e-post med spanska respondenter med kunskap om revisorsyrket.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet av studien visar att den spanska revisionen har drag av vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision, även om begreppet inte existerar med samma innebörd på spanska. Kopplingarna till förvaltningsrevision finns främst inom begreppen going concern och internkontroll men de är dock inte så starka att det kan talas om att förvaltningsrevision är något vedertaget i Spanien. Att skillnaderna uppkom kan ha historiska orsaker och det faktum att skillnaderna består kan bero på att ingen svensk institution har den internationella status som krävs för att vara normbildare i området samt på kulturella olikheter.</p>

<p>Bakgrund: Svenska kyrkan har under de senaste åren varit med om ett flertal förändringar. En stor förändring ägde rum den 1 januari 2001, vilken kom att påverka Svenska kyrkans redovisning. Från och med detta datum kom nämligen de flesta trossamfund att omfattas av Bokföringslagen (1999:1078) och Årsredovisningslagen (1995:1554), vilket har medfört att kraven på Svenska kyrkans redovisning ökat. Detta i kombination med att trossamfund skiljer sig från de flesta andra organisationer som omfattas av dessa lagar kan tänkas leda till en del problem.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka redovisningsproblematiken i Svenska kyrkan, för att därefter ta fram en redovisningsmodell som bättre kan tänkas lösa de för Svenska kyrkan specifika redovisningsproblematiken.</p><p>Genomförande: En studie av samtliga stifts årsredovisningar samt tre samfälligheter har utförts. Dessutom har sju intervjuer genomförts på samfällighets- och stifts nivå. En alternativ redovisningsmodell har utvecklats utifrån teorin, vilken innehåller tre förändringar jämfört med dagens redovisning. Restriktioner, i form av öronmärkta pengar, resultat byts ut mot ordet saldo samt att det ges förslag på icke-ekonomiska nyckeltal, vilka visas i en flerårsöversikt och måluppfyllelseräkning.</p><p>Slutsatser: Svenska kyrkans enheter har årsredovisningar som i stor utsträckning liknar vinstdrivande företags. Detta kan förklaras med att kyrkan måste följa Bokföringslag (1999:1078) och Årsredovisningslag (1995:1554). Inom Svenska kyrkan finns ytterligare regleringar i form av Kyrkoordningen och branschanpassning. Dessa lagar och regleringar uppges leda till att redovisningen blir för detaljrik. Svenska kyrkan har även en del poster som är specifika för Svenska kyrkan.</p><p>Svenska kyrkans övergripande mål är att likställa med vad som står föreskrivet i Kyrkoordningen, det vill säga fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. På stiftsnivå verkar intentionerna finnas att mäta de fyra målen i årsredovisningen. Detsamma kan inte sägas om samfälligheterna. Svenska kyrkan som helhet verkar således inte sträva efter att mäta de övergripande målen i årsredovisningen.</p><p>Utav de tre förändringar som ingick i den ursprungliga modellen, så tas endast saldobegreppet bort. Den slutliga redovisningsmodellen inkluderar även ytterligare fyra nyckeltal, dessa förslag har dock inte testats.</p>

Bakgrund: Svenska kyrkan har under de senaste åren varit med om ett flertal förändringar. En stor förändring ägde rum den 1 januari 2001, vilken kom att påverka Svenska kyrkans redovisning. Från och med detta datum kom nämligen de flesta trossamfund att omfattas av Bokföringslagen (1999:1078) och Årsredovisningslagen (1995:1554), vilket har medfört att kraven på Svenska kyrkans redovisning ökat. Detta i kombination med att trossamfund skiljer sig från de flesta andra organisationer som omfattas av dessa lagar kan tänkas leda till en del problem. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka redovisningsproblematiken i Svenska kyrkan, för att därefter ta fram en redovisningsmodell som bättre kan tänkas lösa de för Svenska kyrkan specifika redovisningsproblematiken. Genomförande: En studie av samtliga stifts årsredovisningar samt tre samfälligheter har utförts. Dessutom har sju intervjuer genomförts på samfällighets- och stifts nivå. En alternativ redovisningsmodell har utvecklats utifrån teorin, vilken innehåller tre förändringar jämfört med dagens redovisning. Restriktioner, i form av öronmärkta pengar, resultat byts ut mot ordet saldo samt att det ges förslag på icke-ekonomiska nyckeltal, vilka visas i en flerårsöversikt och måluppfyllelseräkning. Slutsatser: Svenska kyrkans enheter har årsredovisningar som i stor utsträckning liknar vinstdrivande företags. Detta kan förklaras med att kyrkan måste följa Bokföringslag (1999:1078) och Årsredovisningslag (1995:1554). Inom Svenska kyrkan finns ytterligare regleringar i form av Kyrkoordningen och branschanpassning. Dessa lagar och regleringar uppges leda till att redovisningen blir för detaljrik. Svenska kyrkan har även en del poster som är specifika för Svenska kyrkan. Svenska kyrkans övergripande mål är att likställa med vad som står föreskrivet i Kyrkoordningen, det vill säga fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. På stiftsnivå verkar intentionerna finnas att mäta de fyra målen i årsredovisningen. Detsamma kan inte sägas om samfälligheterna. Svenska kyrkan som helhet verkar således inte sträva efter att mäta de övergripande målen i årsredovisningen. Utav de tre förändringar som ingick i den ursprungliga modellen, så tas endast saldobegreppet bort. Den slutliga redovisningsmodellen inkluderar även ytterligare fyra nyckeltal, dessa förslag har dock inte testats.

Redovisningsrätten är ett rättsområde som av tradition tillmäter sedvanerätten, där ibland branschspecifik praxis, stor betydelse som rättskälla. I takt med att redovisningen blivit mer detaljstyrd i lag, samtidigt som antalet redovisningsrekommendationer från normgivande organ som BFN och RR tenderar att tillmätas en allt större betydelse som rättskälla, råder dock osäkerhet om vilken betydelse branschspecifik praxis skall tillmätas som rättskälla. Detta är framförallt svårt att avgöra eftersom redovisningsrätten saknar någon utförligare rättskällelära som förmår klargöra vilken inbördes hierarki som skall gälla mellan olika rättskällor. Uppsatsen har funnit att branschspecifik praxis bör tillmätas betydelse som rättskälla och god redovisningssed. Detta gäller under förutsättning att sedvanerätt föreligger, praxisen överensstämmer med lagstiftningen, är kvalitativt godtagbar, den aktuella branschen uppvisar särdrag som inte kan tillgodoses med hjälp av övriga rättskällor och slutligen att den aktuella praxisen anpassas efter och utvecklas i takt med övriga rättskällorna. Studien har vidare funnit att allmänt vedertagen rättskällelära kan fungera som lämplig utgångspunkt för att avgöra vilken inbördes dignitet en rättskälla skall tillmätas inom redovisningsrätten. Allmänt vedertagen rättskällelära förmår dock inte att närmare precisera de olika rättskällornas betydelse och vilken hierarki som skall gälla mellan dessa. / Within Swedish accounting law the non codified good accounting practise has long been an important source of justice as a complement to written law. As a result of the Swedish EC-membership as well as an increasing use of international accounting standards, Swedish accounting law has come to rely more upon a codified law, diminishing the need for and use of good accounting and customary law. Good accounting practise however still continues to serve as an important complement to codified law but its legal significance as source of justice compared to latter is uncertain to say the least. The matter is further complicated due to the fact that there is a close connection between taxation and accounting in Sweden, meaning that not only mere accountong issues have to be considered when trying to decide the importance of good accounting practise. In this thesis the above mentioned issue of the importance of good accounting practise as a source of justice within specific branches is investigated on the basis of Swedish and international accounting law and related regulations. Empirical data have further been collected thru use of interviews with accounting professionals. Special consideration has been given to the close connection between accounting and taxation and its implications upon Swedish accounting law and the studied topic. Based upon the collected data it has been found that good accounting practise and customary law formally still functions as as a important source of justice, only superseeded by written law. The use and development of customary law within specific branches however seems to be rather uncommon, mostly due to the fact most branches lack the economic incentives as well as the necessary knowledge to develop accounting practises of their own.

Bakgrund Utvecklingen av revisionen har under historien styrts av olika nationella och internationella institutioner som genom attityder, normer och lagar utvecklat revisionen till vad den är idag. Detta, i kombination med stora skillnader mellan olika länders kultur världen över, är tänkbara förklaringar till att skillnader finns inom revisionsområdet. Internationellt sett säger de lagstadgade revisionskraven ofta att granskning och liknande ska ske av företagets räkenskaper, men i Sverige omfattar kraven även förvaltningen. Detta är inte någon ny företeelse utan har förekommit lika länge som räkenskapsrevisionen och har varit lagstadgad sedan 1895. I dag är Sverige och Finland de enda länderna där det juridiska revisionskravet omfattar både räkenskaps- och förvaltningsrevision, detta trots ett internationellt arbete för att harmonisera revisionen bland annat genom EU. Syfte Syftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utsträckning det i Spanien existerar någon motsvarighet till vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision. Syftet var också att utreda varför det i Spanien inte finns en centralt reglerad förvaltningsrevision. Tillvägagångssätt Metoderna som använts i uppsatsen var litteraturstudier samt fyra öppna, ostrukturerade intervjuer och en intervju via e-post med spanska respondenter med kunskap om revisorsyrket. Resultat Resultatet av studien visar att den spanska revisionen har drag av vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision, även om begreppet inte existerar med samma innebörd på spanska. Kopplingarna till förvaltningsrevision finns främst inom begreppen going concern och internkontroll men de är dock inte så starka att det kan talas om att förvaltningsrevision är något vedertaget i Spanien. Att skillnaderna uppkom kan ha historiska orsaker och det faktum att skillnaderna består kan bero på att ingen svensk institution har den internationella status som krävs för att vara normbildare i området samt på kulturella olikheter.

<p>Bakgrund</p><p>Från och med den 1:a januari 2005 ska alla börsnoterade bolag inom EU tillämpa IFRS. I de flesta länder råder valfrihet för onoterade bolag att tillämpa IFRS eller nationella redovisningsstandards. Det har dock visat sig att SMEs främst väljer att tillämpa de nationella reglerna, då IFRS anses för omfattande och kostsamma att tillämpa. Mot denna bakgrund tog IASB initiativet till ett förslag om ett införande av internationella enhetliga redovisningsstandards för små- och medelstora företag.</p><p>Syfte</p><p>Denna uppsats avser att undersöka hur redovisningsstandards som idéer sprids, vilka bärarna av idéerna är samt hur idéerna blir starka och uppnår legitimitet. Vidare avses att utreda vilka institutionella faktorer som kan förklara inställningen till införandet av internationella enhetliga redovisningsstandards för SMEs i olika länder.</p><p>Avgränsningar</p><p>Uppsatsen avgränsas till att omfatta länder som tillhör den anglosaxiska och kontinentaleuropeiska redovisningstraditionen samt ingår i EU eller EEA.</p><p>Metod</p><p>Syftet besvaras genom att analysera hur IASB gått tillväga avseende SME-projektet samt genom att tolka de yttranden som inkommit till IASB avseende diskussionsunderlaget ”Preliminary Views on Accounting Standards for Small and Medium-sized Entities”.</p><p>Resultat</p><p>Redovisningsidéer sprids genom idébärare samt genom tolkningsprocessen där de även blir starka och vinner legitimitet. Vilken redovisningstradition ett land tillhör är avgörande för inställningen till IFRS för SMEs. Beskattningssystemet är av stor betydelse, profession och normgivande organ har också inverkan, medan kapitalmarknadsstrukturen i landet är av underordnad betydelse.</p> / <p>Background</p><p>All listed companies within the EU are obligated to apply IFRS in their accounting from January the 1st 2005. In most countries, companies are allowed to choose between applying the IFRS or their national regulations. It has shown that SMEs primarly choose to apply the national rules, since IFRS appears to be to complex and expensive. From this background IASB initiated a proposal regarding an implementation of international accountingstandards for small and medium-sized entities.</p><p>Purpose</p><p>This paper intends to examine how accounting standards as ideas are spread, who the carriers of the idea are and how the ideas become strong and gain legitimacy. Further, the intention is to examine what institutional factors, which can explain the attitude towards the implementation of international accounting standards for SMEs in different countries.</p><p>Demarcation</p><p>This study considers countries that belong to the anglosaxon or continentaleuropean accounting traditions and is a part of the EU or EEA.</p><p>Realization</p><p>The purpose is filled through analyzing IASBs line of action regarding the SME-project and through interpretation of the comments received by IASB, regarding the discussionpaper ”Preliminary Views on Accounting Standards for Small and Medium-sized Entities”.</p><p>Results</p><p>Accountingideas are spread through bearers of the ideas and by the interpretationprocess, where they get strong and also gains legitimacy. What accountingtradition a country belongs to is crucial in the regards to the attitude towards IFRS for SMEs. Taxsystem is of great importance, profession and standardsetters as well, whereas the structure of the capitalmarket is less important.</p>

Bakgrund Från och med den 1:a januari 2005 ska alla börsnoterade bolag inom EU tillämpa IFRS. I de flesta länder råder valfrihet för onoterade bolag att tillämpa IFRS eller nationella redovisningsstandards. Det har dock visat sig att SMEs främst väljer att tillämpa de nationella reglerna, då IFRS anses för omfattande och kostsamma att tillämpa. Mot denna bakgrund tog IASB initiativet till ett förslag om ett införande av internationella enhetliga redovisningsstandards för små- och medelstora företag. Syfte Denna uppsats avser att undersöka hur redovisningsstandards som idéer sprids, vilka bärarna av idéerna är samt hur idéerna blir starka och uppnår legitimitet. Vidare avses att utreda vilka institutionella faktorer som kan förklara inställningen till införandet av internationella enhetliga redovisningsstandards för SMEs i olika länder. Avgränsningar Uppsatsen avgränsas till att omfatta länder som tillhör den anglosaxiska och kontinentaleuropeiska redovisningstraditionen samt ingår i EU eller EEA. Metod Syftet besvaras genom att analysera hur IASB gått tillväga avseende SME-projektet samt genom att tolka de yttranden som inkommit till IASB avseende diskussionsunderlaget ”Preliminary Views on Accounting Standards for Small and Medium-sized Entities”. Resultat Redovisningsidéer sprids genom idébärare samt genom tolkningsprocessen där de även blir starka och vinner legitimitet. Vilken redovisningstradition ett land tillhör är avgörande för inställningen till IFRS för SMEs. Beskattningssystemet är av stor betydelse, profession och normgivande organ har också inverkan, medan kapitalmarknadsstrukturen i landet är av underordnad betydelse. / Background All listed companies within the EU are obligated to apply IFRS in their accounting from January the 1st 2005. In most countries, companies are allowed to choose between applying the IFRS or their national regulations. It has shown that SMEs primarly choose to apply the national rules, since IFRS appears to be to complex and expensive. From this background IASB initiated a proposal regarding an implementation of international accountingstandards for small and medium-sized entities. Purpose This paper intends to examine how accounting standards as ideas are spread, who the carriers of the idea are and how the ideas become strong and gain legitimacy. Further, the intention is to examine what institutional factors, which can explain the attitude towards the implementation of international accounting standards for SMEs in different countries. Demarcation This study considers countries that belong to the anglosaxon or continentaleuropean accounting traditions and is a part of the EU or EEA. Realization The purpose is filled through analyzing IASBs line of action regarding the SME-project and through interpretation of the comments received by IASB, regarding the discussionpaper ”Preliminary Views on Accounting Standards for Small and Medium-sized Entities”. Results Accountingideas are spread through bearers of the ideas and by the interpretationprocess, where they get strong and also gains legitimacy. What accountingtradition a country belongs to is crucial in the regards to the attitude towards IFRS for SMEs. Taxsystem is of great importance, profession and standardsetters as well, whereas the structure of the capitalmarket is less important.