Ett syfte med denna uppsats var att undersöka om det går att validera det för svenska förhållanden nya skattningsinstrumentet Score-15 (Stratton, P., Bland, J., Janes, E & Lask, J. 2010) i förhållande till skattningsinstrumentet Familjeklimat (Hansson, 1989). Ytterligare syften med uppsatsen var att söka svar på frågorna om det är möjligt att med Score-15 urskilja gruppen familjer som söker familjebehandling från en normalgrupp (Erneroth Hånell & Karhatsu, 2016), samt om det går att mäta förändring av familjefunktionen hos familjer genom skattningar före- och efter familjebehandlingen? Studien är kvantitativ utifrån ett material bestående av totalt 34 familjer som själva sökt familjebehandling hos en av två familjeenheter i Uppland. Familjemedlemmarna har var för sig fyllt i skattningsformulären Score-15 och Familjeklimat vid två tillfällen: innan familjebehandlingen inletts och efter avslutad behandling eller efter tre månader. Resultaten av studien visar att Score-15 och Familjeklimat är valida skattningsinstrument. Det är möjligt att med hjälp av Score-15 skilja ut de familjer som sökt familjebehandling från en normalgrupp samt att Score-15 även kan mäta en förändrad familjefunktion / This thesis has three aims. Firstly, to examine whether the assessment instrument Score-15 (Stratton, Bland, Janes, & Lask, 2010), hitherto unfamiliar in Sweden, can be validated in comparison with the Swedish assessment instrument Familjeklimat (Hansson, 1989). Secondly, to ascertain whether Score-15 can be used in order to distinguish families who seek family treatment from a normal group (Erneroth Hånell & Karhatsu, 2016). Thirdly, we have examined whether it is possible to measure changes in the ways families function by performing assessments with Score-15 before and after family treatment. We have performed a quantitative study based on material acquired through our work with 34 families who applied on their own initiative to two family treatment units in Uppland county, Sweden. Each family member completed the assessment questionnaires in Score-15 and Familjeklimat twice – once before initiation of family treatment, and once either after the completed course of treatment, or three months after treatment started. Our results demonstrate that both Score-15 and Familjeklimat are valid assessment instruments. We have also been able to show that Score-15 can be used to distinguish between families who seek treatment from a normal group, and that Score-15 is capable of measuring changes in family functioning.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om skattad familjefunktion påverkades av parsamtal på familjerådgivning och om det förelåg någon skillnad i behandlingsutfall mätt med SCORE-15 beroende på om deltagarna gått i sedvanlig familjerådgivning eller familjerådgivning med inkludering av Feedback Informerad Terapi (FIT). Åttiotvå deltagare skattade familjefunktion vid inledning av familjerådgivningen. Trettioåtta undersökningsdeltagare skattade sin familjefunktion med SCORE-15 både före och efter parsamtal vid familjerådgivning. Av de 38 fick 18 (47.4%) familjerådgivning med FIT och 20 (52.6%) sedvanlig familjerådgivning. Resultatet visade en statistisk signifikant förbättring avseende skattning av total familjefunktion mätt med SCORE-15 före och efter familjerådgivning och en signifikant större förändring i SCORE-15 före och efter familjerådgivningen för de deltagare som fick sedvanlig familjerådgivning jämfört med FIT. Deltagarna i sedvanlig familjerådgivning hade dock en sämre familjefunktion inledningsvis, vilket innebar en större möjlighet till förbättring. Därutöver undersöktes genom fyra kvalitativa intervjuer familjerådgivares upplevelser av huruvida familjefunktion påverkas av familjerådgivning, med eller utan inkludering av FIT och huruvida de upplevde någon skillnad i behandlingsutfall beroende på om FIT inkluderas i familjerådgivningen. Familjerådgivare upplevde att familjefunktionen förbättrades efter familjerådgivning. Däremot upplevde de inte någon skillnad i behandlingsutfallen beroende på om individer fått familjerådgivning med FIT eller inte. Studiens begränsningar och de kliniska implikationerna diskuteras.