<p>Meningen med denna studie var att låta de biologiska barnen i familjehemmet komma till tals om hur de upplevde uppväxten i ett familjehem och hur uppväxtförhållanden har påverkat dem som vuxna. För att besvara studiens syfte har vi använt oss av tidigare forskning inom det valda ämnesområdet. Vi valde en halvstrukturerad intervjumetod med öppna underfrågor där intervjuguiden var vårt underlag för våra samtal. Respondenterna inledde med en liten berättelse av sin uppväxt. Därefter övergick intervjun till att vara strukturerad med en öppen rörlighet i både frågor och svar. Analysmetoden vi valde var tematisk där ämnes områden skrevs ner och underfrågor sorterades in under rätt ämnesområde, för att få struktur i arbetet och kunna sammanställa analysen. Undersökningen gjordes ur ett vuxenperspektiv och vi intervjuade två kvinnor och två män med olika familjehemsbakgrund. Männen var uppvuxna med ett familjehemssyskon och kvinnorna med flera familjehemssyskon samtidigt. I studien framkom att flickorna hade fått ta ett större ansvar om sig själv och hade haft förväntningar på sig att vara förstående i många situationer vilket inte pojkarna upplevde att det förväntats av dem. Flickorna hade känt sig i skymundan och känt av rivalitet till sina familjehemssyskon medan pojkarna tog den plats de behövde och hade alltid känt sig delaktig i familjen. Flickorna hade önskat mer tid och uppmärksamhet av sina föräldrar medan pojkarna upplevde att de fått den tid och uppmärksamhet de behövde av sina föräldrar.  Vi kom fram till att det inte går finna någon generell förklaring till hur uppväxten i ett familjehem upplevs, men att de biologiska barnen har det gemensamt att de hjälper familjen genom stöttning och kan många gånger känna oro för sina föräldrar. De problem och svårigheter som uppkommer i ett familjehem får de biologiska barnen många gånger ta del av, vilket kan vara en förklaring på en tidig intellektuell åldersutveckling. De biologiska barnens uppväxtförhållanden påverkar dem till att bli omsorgsgivande med en empatisk förmåga för andra människor i vuxen ålder.</p>

Meningen med denna studie var att låta de biologiska barnen i familjehemmet komma till tals om hur de upplevde uppväxten i ett familjehem och hur uppväxtförhållanden har påverkat dem som vuxna. För att besvara studiens syfte har vi använt oss av tidigare forskning inom det valda ämnesområdet. Vi valde en halvstrukturerad intervjumetod med öppna underfrågor där intervjuguiden var vårt underlag för våra samtal. Respondenterna inledde med en liten berättelse av sin uppväxt. Därefter övergick intervjun till att vara strukturerad med en öppen rörlighet i både frågor och svar. Analysmetoden vi valde var tematisk där ämnes områden skrevs ner och underfrågor sorterades in under rätt ämnesområde, för att få struktur i arbetet och kunna sammanställa analysen. Undersökningen gjordes ur ett vuxenperspektiv och vi intervjuade två kvinnor och två män med olika familjehemsbakgrund. Männen var uppvuxna med ett familjehemssyskon och kvinnorna med flera familjehemssyskon samtidigt. I studien framkom att flickorna hade fått ta ett större ansvar om sig själv och hade haft förväntningar på sig att vara förstående i många situationer vilket inte pojkarna upplevde att det förväntats av dem. Flickorna hade känt sig i skymundan och känt av rivalitet till sina familjehemssyskon medan pojkarna tog den plats de behövde och hade alltid känt sig delaktig i familjen. Flickorna hade önskat mer tid och uppmärksamhet av sina föräldrar medan pojkarna upplevde att de fått den tid och uppmärksamhet de behövde av sina föräldrar.  Vi kom fram till att det inte går finna någon generell förklaring till hur uppväxten i ett familjehem upplevs, men att de biologiska barnen har det gemensamt att de hjälper familjen genom stöttning och kan många gånger känna oro för sina föräldrar. De problem och svårigheter som uppkommer i ett familjehem får de biologiska barnen många gånger ta del av, vilket kan vara en förklaring på en tidig intellektuell åldersutveckling. De biologiska barnens uppväxtförhållanden påverkar dem till att bli omsorgsgivande med en empatisk förmåga för andra människor i vuxen ålder.

The purpose with this study is to find out the experience of growing up in a family where the biological parents, has taken the assignment as family child caregiver’s. We have taken the help from the following question formulations to immerse ourselves in the subject. How do the biological children experience their relationship to their parents? How do the biological children experience their relationship to the children who are placed in their home? How do the biological children experience their participation in the family home? How do the biological children experience the need for support from outside the family? We have used a qualitative research method and interviewed six respondents with help from a semi-structured interview guide to get the respondents unique experiences told. In this way the respondents own perspective is presented in a phenomenological way, without coloring their stories with our own naive theories. We have processed the material with help from topics that affect our question formulation. Sibling relationship, relations to parents, participation and support from social welfare and also the family home assignment. The results from the interviews are introduced with help from the Attachment theory, KASAM, Systems theory, literature and research in the subject. Our conclusions are that the biological children have had a participation in the decisions concerning the family home. We have also established that the biological children in our study rarely had to take responsibility for the children placed in their home. The result also shows that the biological children experience varying relationships to the children placed in their home. Some respondents describe it as a sibling relationship while some describes their relationship to the placed children more like a friendly relationship. Our respondents experiences to their parents are good with some exceptions during some particular troublesome periods in their growth. Everyone told us that they could talk to their parents about most of the things regarding the family home but they also said that they felt the need of a person outside the family to talk to, like some support from the social services.

Familjehemsvården i Sverige är utbredd, det är den vanligaste insatsen för barn som av olikaorsaker inte kan bo hemma med sina föräldrar. Trots att familjehemsvården är utbredd i Sverigefinns knapphändig forskning om dess påverkan på hela familjesystemet, och mer specifiktfamiljehemsföräldrarnas biologiska barn. Med grund i detta har vi fått ett intresse av attundersöka just biologiska barns egna upplevelser av att växa upp i familjehem. Syftet medstudien är att undersöka hur och om biologiska barn påverkas av att växa upp i ett familjehem.Därmed undersöka och analysera det biologiska barnets egen berättelse om dennes psykiskahälsa, relationer till föräldrarna samt det placerade barnet, för att utvärdera vilken effektfamiljehemsplaceringar har på deras liv.Studien baseras på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där 6 biologiskabarn som har växt upp i ett familjehem fått berätta sin historia. Det insamlade materialet haranalyserats med hjälp av tre olika teorier; KASAM, familjepraktiker samt Eriksonsidentitetsutvecklingsteori.Slutsatserna från studiens resultat tyder på att de biologiska barnen har en grundläggandepositiv syn på familjehemsvården. Däremot hade majoriteten av respondenterna önskat fåttstöd från professionell under sin uppväxt. De biologiska barnen upplever attfamiljehemsplaceringarna har medfört både positiva och negativa effekter. / Foster care in Sweden is widespread, it is the most common intervention for children who, forvarious reasons, cannot live at home with their parents. Despite the fact that foster care iswidespread in Sweden, there is almost no research on its impact on the entire family system,and more specifically the biological children of the foster parents. Based on this, we havegained an interest in investigating biological children's own experiences of growing up in fosterhomes. The aim of the study is to investigate how and if biological children are affected bygrowing up in a foster home. Thus investigate and analyze the biological child's own storyabout their mental health, relationships with the parents and the foster child, in order to evaluatethe effect foster care has on their lives.The study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews where 6biological children who have grown up in a foster home told their story. The collected materialhas been analyzed through three different theories; KASAM, family practice and Erikson'sidentity development theory.The conclusions from the results of the study indicate that the biological children have afundamentally positive view of foster care. In contrast, the majority of respondents would haveliked to have received professional support during their upbringing. The biological childrenfeel that the foster home placements have had both positive and negative effects on them.

Syftet med den här studien är att belysa idag vuxna biologiska barns erfarenheter och upplevelser av att ha vuxit upp i familjehem samt bidra med kunskap och förståelse kring huruvida samhälleliga stödfunktioner stod i proportion till upplevda behov. Studien utgår från en kvalitativ ansats vars empiri inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. Sammantaget har vi intervjuat åtta informanter. Empirin bearbetades enligt tillvägagångssätten i tematisk analys och utmynnade i ett antal teman och underteman vars innehåll analyserades i förhållande till teorierna Tvetydighet i familjegränser och tvetydig förlust (originaltitel på engelska; Theory of family boundary ambiguity and ambiguous loss) och Nya barndomssociologin samt till tidigare forskning kring ämnet biologiska barn i familjehem. Studien visar att biologiska barn i familjehems upplevelser och erfarenheter behöver förstås utifrån varje individs unika berättelse, vilka har bestått av såväl fördelar som utmaningar. Det utmärkande i resultatet är dock de viktiga och varaktiga relationerna som samtliga informanter utvecklade till några av de familjehemsplacerade barnen. Separationer och risk för separationer från familjehemsplacerade barn skapade känslor av oro, rädsla och stress som några av informanterna, till följd av bristande stöd från vuxna, inte hade tillräcklig möjlighet att bearbeta och förstå. De biologiska barnens tillgång till delaktighet, inkludering och information i frågor gällande de placerade barnen och familjehemsuppdraget, framstår som grundläggande komponenter för att uppdraget ska upplevas som mer eller mindre positivt eller utmanande. Resultatet av studien visar även på betydelsen av att de vuxna har kunskap om de biologiska barnens potentiella behov samt att de på ett flexibelt och lyhört sätt kan förhålla sig till dessa. Stödet behöver således utformas så att det står i proportion till det unika barnets behov. / The purpose of this study is to provide knowledge on today's adult biological children's experiences of having grown up in foster homes and contribute with knowledge and understanding about whether societal support functions were in proportion to perceived needs. The study is based on a qualitative approach whose empirical evidence is obtained through semi-structured interviews. In total, we have interviewed eight informants. The empirical work was processed according to the approach of thematic analysis and resulted in a number of themes and sub-themes whose content was analyzed in relation to the theories Theory of family boundary ambiguity and ambiguous loss as well as the New sociology of childhood and to previous research on the subject of biological children in foster homes. The study shows that biological children in foster care's experiences need to be understood based on each individual's unique story, which has consisted of both benefits and challenges. The distinguishing feature of the result is the important and lasting relationships that all informants developed with some of the children placed in foster homes. Separations and risk of separations from children placed in foster homes created feelings of anxiety, fear and stress that some of the informants, as a result of a lack of support from adults, did not have sufficient opportunity to process and understand. The biological children’s access to participation, inclusion and information in matters concerning the foster children and the foster home assignment appear to be fundamental components for the assignment to be perceived as more or less positive or challenging. The results of the study also show the importance of the adults having knowledge of the biological children's potential needs and that they can relate to them in a flexible and responsive way. The support thus needs to be designed so that it is proportionate to the unique child's needs.