Background: About half of Sweden's population is suffering from a chronic disease and most are cared for in primary healthcare. Chronical illness of one family member can affect the whole family's health. It is therefore important that the district nurse pays attention to all family members and supports them in their situation. Previous research shows that the families and patients health are positively affected if families can be involved in the care of the chronically ill family member and be supported in their role. In primary care in Sweden no research could be founded in this area. It is thus important to examine the district nurse's experiences of familyfocused work in primary care. Aim: To illuminate the district nurse's experiences of making the family involved in care of chronically ill patients in primary care. Method: A qualitative approach was used and twelve district nurses in primary care in a region in western Sweden were interviewed. A qualitive content was used for analysis. Result: The analysis resulted in four main categories: Communication is the key to participation, education is a tool to enable participation, coordination is an important part that promotes participation, there are factors that affects family-focused work; and eight subcategories. Conclusion: The district nurses found it important to work family-focused. They experienced both possibilities and hindrance with this approach. Due to the lack of structure, procedures and directives from the employer, the family- focused work approach was not visible.

Sammanfattning   Bakgrund: Palliativ vård innebär att förbättra livskvalitén för patient och anhörig.  Målet med vården i hemmet är att tillgodose patientens trygghet, kontinuitet och säkerhet. Sjuksköterskor i palliativ vård eftersträvar att förutse, förebygga, känna igen och lindra lidande för att optimera hälsa. Patienten och familjen ses som en enhet i palliativ vård.   Syfte: Att beskriva anhörigas känslomässiga upplevelser av palliativ vård i hemmet.   Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats som baserades på 11 vetenskapliga artiklar hämtade från CINAHL, Medline samt en manuell sökning. Resultatet presenteras utefter sju subteman som genererade två huvudteman: Anhörigas upplevelse av stöd och anhörigas känslomässiga kamp.   Resultat: När hemsjukvårdpersonalen bidrog med stöd och trygghet genererade det positiva känslor, bristfälligt stöd gav det motsatta. Anhöriga upplevde trygghet i att få vara en del av vården. Blandade känslor upplevdes av anhöriga under vårdtiden.   Slutsats: Att som anhörig uppleva palliativ vård i hemmet kan vara omtumlande och skapa olika känslor. Anhöriga upplever vårdandet av närstående som känslosamt, betungande men ändå självklart. Anhöriga upplevde både stöd men även ensamhet och avsaknad av stöd från sjuksköterskor. Det är därmed viktigt i mötet med familjen att inta ett lyhört och stödjande, familjefokuserat förhållningssätt. / Summary Title: Next-of-kin’s emotional experiences of palliative home care. Background: Palliative care means to improve the quality of life for patient and next-of-kin. The purpose of home care is to meet the patient’s needs of security, continuity, and safety. Nurses in palliative care strive to anticipate, prevent, recognize, and relieve suffering to optimize health. The patient and the family are to be seen as a unit in palliative care.   Aim: To describe next-of-kin’s emotional experience of palliative home care.   Method: A qualitative literature review with an inductive approach was based on 11 scientific articles collected from CINAHL, Medline and one manual search. The result was presented in seven sub themes that generated two main themes: Next-of-kin’s feelings of support and Next-of-kin’s emotional struggle.   Results: When the home care professionals provide support and safety it will lead to positive feelings, while lack of support will do the opposite. Next-of-kin experience safety while participating in the care. Mixed emotions are experienced by next-of-kin during the nursing time.   Conclusion: Experiencing palliative care in the home, as next-of-kin, can be daunting and create different emotions. Next-of-kin experience caring for their loved ones as emotional, burdensome, yet self-evident. Next-of-kin experienced both support but also loneliness and lack of support from nurses. It is therefore important in the meeting with the family to adapt a responsive, supportive, family focused approach.

Bakgrund: Vid bipolär sjukdom är de framträdande symtomen perioder av manier och depressioner och risken för suicid kan vara hög. Forskning har visat att när en person drabbas av bipolär sjukdom påverkas inte bara individen utanäven deras närstående. I familjefokuserad omvårdnad inkluderas närstående i vården och ses som en viktig resurs i återhämtningen. Det behövs mer kunskap inom den psykiatriska vården om närståendesupplevelser och deras behov. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med personer som har bipolär sjukdom. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats där Thomas och Hardens metod för tematisk analys använts vid datanalysen. Primärpublikationer söktes i databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Fjorton artiklar med kvalitativ ansats inkluderades i resultatet. Resultat: Analysen av inkluderade studier utmynnade i tre teman med tillhörande subteman. Teman var ”Ett förändrat liv, ”Kontakten med sjukvården” och ”Att överleva själv”. Slutsats: Slutsatsen är att närstående till personer med bipolär sjukdom upplever att livssituationen påverkas av sjukdomen. En ständig oro, känsla av ensamhet och att sätta sina egna behov åt sidan kan leda till att den egna hälsan riskeras. För att minska på bördan har närstående behov av att känna sig delaktiga i vården och behöver stöd från både sjukvården och andra i deras omgivning. Sjukvården behöver därför bjuda in närstående och ge adekvat information och erbjuda anpassat stöd. / Background: The prominent symptoms in bipolar disorder are periods of mania and depression, and the risk of suicide can be high. Research has shown that when someone suffers from bipolar disorder, others close to them are also affected. In family-focused nursing relatives are included and are seen as an important resource in the recovery process. More knowledge is needed in psychiatric care about family experiences and their needs. Aim: The aim was to describe family experiences of living with people who have bipolar disorder. Method: Qualitative literature review with a systematic approach where Thomas and Harden's method for thematic analysis was used. Primary publications were searched in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. 14 qualitative studies were included in the result. Results: The analysis of included studies resulted in three themes and associated subthemes. The themes were “An altered life”, “The contact with healthcare” and “To survive oneself”. Conclusion: The conclusion is that family to persons with bipolar disorder experience that the disease can have a substantial impact on life. Constant worry, a feeling of loneliness and putting one's own needs aside can lead to one's own health being risked. To reduce the burden, family members need to feel involved in the care and need support from both health services and others around them. Therefore, healthcare professionals need to invite those close to the patient and provide adequate information and offer customized support.