Vi utgick från förskolans läroplan som formulerar att förskolan ska arbeta med jämställdhet genom att motverka traditionella könsroller. Arbetet att motverka traditionella könsroller ska gå igenom hela verksamheten och det krävs därför att förskolans personal reflekterar över sitt eget förhållningssätt samt förskolans miljö och material. Litteraturen på förskolan, barnböckerna, var ett material som vi ansåg vara av stor vikt men som ofta slentrianmässigt förbisågs i arbetet med genus. Arbetet studerade ett urval barnböcker förekommande inom förskolan för att svara på hur pojkar och flickor men även kvinnor och män porträtteras i barnböckerna och om detta går i linje med Läroplanens intentioner. De utvalda böckerna hade författare som reflekterat kring problematiken mellan manligt och kvinnligt och de tillhörande fördomarna. Metoden vi använde oss av var en kvalitativ bild- och textanalys inspirerad av ett analysverktyg från Maria Nikolajeva. Feministisk poststrukturalism gav oss en teori att granska genusperspektivet i dessa böcker och innebar att manligt och kvinnligt skapas och upprätthålls genom hur vi människor agerar och i och med det för vidare genusnormer. Analysen visade att de studerade verken porträtterade karaktärer med traditionella könsroller och könsöverskridande karaktärer. Vi kom fram till att även om barnböckerna ansågs vara genusmedvetna så uppvisar karaktärer i böckerna traditionella könsroller men att då barnböckerna används i samtal med barnen kan de motverka givna föreställningar och förväntningar på manligt och kvinnligt. Studien ämnar bidra till ett fortsatt reflekterande över genusarbetet inom den egna verksamheten för personal i förskolan.

I denna studie har vi undersökt fyra förskolepedagogers förhållningssätt, normer och tankar kring genus samt om deras uppfattning stämmer överens med deras agerande i den praktiska verksamheten. Syftet med denna studie var att få mer kunskap om hur genusmedvetenheten kan se ut på förskolan idag samt att ta reda på om alla barn ges samma förutsättningar i vår studerade leksituation; bygg och konstruktionsleken. En framträdande frågeställning har varit att få fatt vilka normer som råder bland pedagogerna och hur de tar sig uttryck i verksamheten. Som teoretisk ansats har vi använt oss utav feministisk poststrukturalism och data har vi samlat in genom observationer av verksamheten samt intervjuer med pedagogerna. Resultatet visar på att det finns en motsättning mellan pedagogernas egna uppfattningar om sitt förhållningssätt och deras agerande i det praktiska arbetet. I resultatet framkom även att pedagogerna såg sig själva som genusneutrala, trots detta framträdde en viss könstraditionell syn på föreställningen kring barns agerande och fysiska uttryck. Gällande alla barns likvärdiga förutsättningar visar ett av våra huvudresultat på en tydlig diskriminering gentemot de yngsta barnen på förskolan. / In this study, we have investigated four preschool teachers attitudes, norms and own ideas about gender and if their perceptions match their behaviour in practical operations. The purpose of this study was to gain more knowledge about how gender-awareness can appear at Swedish preschools today and to find out if all preschool children are given the same opportunities in our studied play situation, building and construction-play. A prominent issue has been to get hold of which norms that is manifested among the preschool teachers and how they appear. We have used feminist post-structuralism as a theoretical approach and the data were collected through observations of preschool activities and interviews with the preschool teachers. The results tell us that there exists a contradiction between the preschool teachers own perceptions about their attitudes and their behavior in the practical work. The results also revealed that the preschool teachers perceived themselves as gender neutral, nevertheless they appeared a certain gender traditional view of performance on children's behavior and physical expression. One of our main results revealed a clear discrimination against the youngest children at the preschool, which means that all children doesn’t get equal opportunities to play at the preschool.