Bakgrund: En hysterektomi innebär att kvinnans livmoder opereras bort. Indikationer är exempelvis stora blödningar och cancer. Kvinnan befinner sig i fertil ålder från det att hon fått sin första menstruation till den upphör. Operationen medför att kvinnan inte längre är fertil. Efter operationen är kvinnan inlagd på sjukhuset där sjuksköterskan har ansvaret för omvårdnaden och efter någon dag får hon åka hem. Sjuksköterskor kan möta kvinnor som genomgått en hysterektomi i sitt arbete, därför kan de vara viktigt att ha kunskap om deras erfarenheter. Syfte: Att belysa erfarenheter efter en hysterektomi hos kvinnor i fertil ålder. Metod: En allmän litteraturöversikt, med strukturerade blocksökningar i tre databaser som bygger på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen identifierades sex kategorier: “en förlust av kvinnligheten”, “en förlust över att inte längre vara fertil”, “trauma efter en akut genomförd operation”, “förbättrat välmående efter upphörda symtom”, “acceptans av operationens förändring av livet” och “tacksamma över livet och personalens hjälp”. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. De centrala fynden “en förlust av kvinnligheten” och “en förlust av fertiliteten” påvisar lidande vilket kopplas till en lidandeteori. “Tacksamhet över personalens hjälp” kopplas till teorin om caring-uncaring. Mer forskning och utbildning inom ämnet behövs för att patientgruppen ska mötas med kunskap och professionalitet.

Bakgrund: Hysterektomi innebär att hela eller delar av kvinnans livmoder avlägsnas genom operation. År 2022 genomfördes 6515 hysterektomier i Sverige. Kvinnans kropp påverkas till följd av hysterektomin genom exempelvis infertilitet, vilket gör beslutet att genomgå en operation komplext. Tidigare studier har visat att fertila kvinnor upplever mer negativa känslor än infertila kvinnor inför en hysterektomi. Med kvinnornas livsvärld som utgångspunkt kan detta bidra till ökad kunskap om upplevelserna. Syfte: Syftet med studien är att beskriva upplevelser efter hysterektomi hos kvinnor i fertil ålder. Metod: Litteraturstudien innefattar tio artiklar. Sökningarna gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. De artiklar som svarade på syftet granskades och analyserades sedan genom en integrerad innehållsanalys. Resultat: Resultatet bestod av tre huvudkategorier; den förändrade kroppen väcker känslor, varierande känslor i relationer och samliv och ett nytt liv utan hinder. Dessa huvudkategorier bestod i sin tur av sammanlagt sju underkategorier. Resultatet visade att det fanns både positiva och negativa upplevelser gällande samlivet, relationer, infertilitet, klimakteriet och känslan av kvinnlighet. Det visade även positiva upplevelser i form av ökad frihet och en upplevelse av att ha fått en andra chans till livet. Slutsats: Skillnaderna i upplevelserna grundade sig i vilket livsskede kvinnorna befann sig i. Resultatet av litteraturstudien kan ge en ökad kunskap kring upplevelser hos fertila kvinnor efter hysterektomi. Kunskapen tillsammans med livsvärldsperspektivet kan möjliggöra att kvinnorna får det individanpassade stöd och omvårdnad de behöver efter en hysterektomi.

Bakgrund   Bröstcancer är den vanligaste cancerformen globalt, men en minoritet av de som drabbas är kvinnor i ett fertilt åldersspann. En bröstcancerdiagnos inom detta åldersspann är dock ofta sammankopplat med en sämre prognos på grund av sen upptäckt samt högre risk för invasiv cancer. Det finns en mängd olika behandlingsformer som kan leda till biverkningar såsom förtida klimakterium, fertilitetspåverkan och påverkan på sexualitet. Sexuell och reproduktiv hälsa är en viktig del i en människas uppfattning av hälsa, och innefattar både fysisk, psykisk, emotionell och social hälsa.  Syfte  Syftet var att belysa kvinnor i fertil ålders upplevelser av sexuell och reproduktiv hälsa efter bröstcancerbehandling. Metod  För att besvara syftet genomfördes en icke-systematisk litteraturöversikt av 16 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ metod. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna analyserades med en integrerad dataanalys och granskades med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning. Resultat Till resultatet formulerades de två huvudkategorierna fysiska och psykiska upplevelser samt sociala och emotionella upplevelser med tillhörande subkategorier sexuell dysfunktion, förändrad kroppsbild och identitet, partnerrelationen och familjeplanering samt informationsbehov och vårdrelationen. Slutsats Sexuell dysfunktion förekommer i stor utsträckning hos kvinnor i fertil ålder efter bröstcancerbehandling tillsammans med upplevelsen av otillräcklig information från hälso- och sjukvården gällande sexuella och reproduktiva besvär, nedsatt fertilitet samt fertilitetsbevarande behandling inför och efter bröstcancerbehandling. Bröstcancer och dess behandling väcker även tankar om kroppsbild, upplevd identitet och framtidssyn gällande familjeplanering. Rutinmässiga frågor bör därför ställas gällande sexuell och reproduktiv hälsa efter behandling för att fånga upp besvär och normalisera samtalet. / Background Breast cancer is the most common form of cancer globally, but only a minority of those affected are women in their reproductive age. However, a breast cancer diagnosis within this age group is often associated with a poorer prognosis due to late detection and a higher risk of invasive cancer. There are various treatment options available that can lead to side effects such as premature menopause, fertility impairment, and impact on sexuality. Sexual and reproductive health is an important aspect of an individual's perceived health, encompassing physical, mental, emotional, and social wellbeing.  Aim The purpose was to illuminate the experiences of sexual and reproductive health among women of reproductive age after breast cancer treatment. Method To answer the purpose, a non-systematic literature review was conducted of 16 scientific articles with both quantitative and qualitative methods. Searches were conducted in the databases PubMed and CINAHL. The articles were analyzed with an integrative data analysis and reviewed using Sophiahemmet's assessment criteria for quality review. Results The findings resulted in the formulation of the two main categories physical and psychological experiences and social and emotional experiences, along with the associated subcategories sexual dysfunction, altered body image and identity, partner relationship and family planning, as well as information needs and healthcare provider relationship. Conclusions Sexual dysfunction is widely prevalent among women of reproductive age following breast cancer treatment, along with the experience of insufficient information from healthcare providers regarding sexual and reproductive issues, reduced fertility and fertility-preserving treatment before and after breast cancer treatment. Breast cancer and its treatment also evoke thoughts about body image, perceived identity, and future prospects concerning family planning. Routine inquiries should therefore be made regarding sexual and reproductive health after treatment to identify issues and normalise the conversation.