No description available.

Previous studies that utilized sodium lactate infusion did not use resistance exercise protocol or analyzed muscle biopsies, or performed sex specific analysis. Aim: We initiated a project where resistance exercise was performed with low and high levels of lactate, acquired by venous lactate infusion where the specific aim of this study was to investigate and chart the physiological characteristics of sodium lactate infusion during a bout of resistance exercise on whole group level and sexes separated Method: A randomized, placebo controlled, cross-over design was implemented where male (n = 8) and female (n = 8) subjects accustomed to resistance exercise visited the laboratory three times for preliminary testing and training familiarization. In the following two experimental trials subjects arrived in an overnight fasted state. A resting state muscle biopsy was extracted from m. vastus lateralis and repeated blood samples were initiated which followed by 20 minute of baseline infusion of either infusate in resting state at 0.05 mmol/kg/min infusion rate with additional bolus doses during subsequent exercise. Following a brief warm up, unilateral knee-extensions (6 x 8-10 reps at 75% of 1-RM) were performered with or without venous infusion of sodium lactate, with volume matched saline as control. Exercise load and volume were matched between trials. Four additional biopsies were extracted at post-exercise, recovery period, and 24-hour post-exercise. Results: Sodium lactate infusion vs saline infusion respectively during resistance exercise yielded significantly higher blood lactate with sodium lactate (6.78 ± 0.33 mmol/l vs 2.99 ± 0.17 mmol/l), plasma lactate (8.86 ± 0.39 mmol/l vs 4.39 ± 0.22 mmol/l), blood sodium (143 ± 0.4 mmol/l vs 142 ± 0.3 mmol/l), blood pH (7.42 ± 0.01 vs 7.34 ± 0.01), but lower blood potassium (3.9 ± 0.1 mmol/l vs 4.2 ±  0.1 mmol/l), all  immediately following exercise. Sodium lactate infusion elicited main effect of trials and muscle lactate increased from baseline (8.5 ± 0.9 mmol·kg-1 dw vs 7.0 ± 0.6 mmol·kg-1 dw) to post-exercise (31.5 ± 2.8 mmol·kg-1 dw vs 26.9 ± 3.2 mmol·kg-1 dw) with sodium lactate and saline infusion respectively. Blood glucose, hemoglobin and muscle pH was not affected by sodium lactate infusion. Conclusions: Utilization of the sodium lactate infusion method during a bout of resistance exercise may be used as tool to effectively increase blood/plasma lactate and, to lesser extent, muscle content of lactate. However, a concomitant slightly alkalizing effect of blood likely will occur. / Tidigare studier som använt natriumlaktat infusion använde inte styrketräningsprotokoll, eller analyserade muskelbiopsier eller utförde könsspecifika analyser. Syfte och frågeställningar: Vi initierade ett projekt där styrketräning utfördes med låga eller höga nivåer av laktat som erhölls genom venös natriumlaktat infusion med det specifika syftet att undersöka och kartlägga fysiologisk karakteristiska av naturiumlaktat infusion under styrketräningsövning på helgrupps- och könsseparerad nivå. Följande frågeställningar inrättades; hur påverkar natriumlaktat infusion under styrketräning helblod- och plasma laktat, glukos, natrium, kalium, plasma volym genom hemoglobin och hematokrit, blod pH, muskellaktat- och muskel pH samt om skillnader i respons finns efter att könsspecifika analyser utförts på dessa variabler. Metod: En randomiserad, placebokontrollerad cross-over design implementerades där styrketräningsvana män (n = 8) och kvinnor (n = 8) besökte laboratoriet tre gånger för preliminäraför tester och träningsfamiliarisering. I efterföljande två experimentella försök anlände försökspersonerna i ett över nattligt fastande tillstånd. En baslinje biopsi extraherades från m. vastus lateralis och repeterade blodprover initierades med efterföljande 20 minuter av baslinje infusion av endera infusat i vilotillstånd med 0.05 mmol/kg/min infusionshastighet med ytterligare bolusdoser under efterföljande träning. Efter en kort uppvärmning utfördes unilaterala knäextensioner (6 x 8-10 reps vid 75% av 1-RM) med eller utan venös infusion av natrium laktat, med volymmatchande saltlösning som kontroll. Träningsbelastning och volym matchades mellan försök. Ytterligare fyra biopsier extraherades vid efter-träning, återhämtningsperiod, och efter 24 timmar. Resultat: Natriumlaktat respektive saltlösnings infusion under styrketräning gav signifikant högre blodlaktat med natriumlaktat infusion (6.78 ± 0.33 mmol/l mot 2.99 ± 0.17 mmol/l), plasmalaktat (8.86 ± 0.39 mmol/l mot 4.39 ± 0.22 mmol/l), blodnatrium (143 ± 0.4 mmol/l mot 142 ± 0.3 mmol/l), blod pH (7.42 ± 0.01 mot 7.34 ± 0.01), men lägre blod kalium (3.9 ± 0.1 mmol/l mot 4.2 ± 0.1 mmol/l), alla direkt efter träning. Natriumlaktat infusion framkallade huvudeffekt av försök och muskellaktat ökade från baslinje (8.5 ± 0.9 mmol·kg-1 dw mot 7.0 ± 0.6 mmol·kg-1 dw) till efter-träning (31.5 ± 2.8 mmol·kg-1 dw mot 26.9 ± 3.2 mmol·kg-1 dw) med natriumlaktat respektive saltlösnings infusion. Blodglukos, hemoglobin och muskel pH påverkades inte av natriumlaktat infusion. Slutsats: Användande av natriumlaktat infusion som metod under styrketräning kan effektivt användas som verktyg för att höja blod/plasma laktat, och i mindre utsträckning, muskellaktat. Emellertid är samtidig alkalisering av blod en sannolik följd. / Potential sex differences in the molecular response to resistance exercise with lactate infusion