This essay compares the figurative language of Bob Dylan’s albums The Times They Are A-Changin’ (1964) and Highway 61 Revisited (1965), with a focus on how Dylan remained engaged with societal injustices and human rights as he switched from acoustic to fronting a rock ‘n’ roll band. The essay argues that Dylan kept his critical stance on social issues, and that the poet’s usage of figurative language became more expressive and complex in the later album. In the earlier album Dylan’s critique, as seen in his use of figurative language, is presented in a more obvious manner in comparison to Highway 61 Revisited, where the figurative language is more vivid, and with a more embedded critical stance. / Uppsatsen jämför det figurativa språket i Bob Dylans skivor The Times They Are A-Changin’ (1964) och Highway 61 Revisited (1965), med ett fokus på hur Dylan fortsatte vara engagerad inom samhällsfrågor och mänskliga rättigheter när han gick över från akustisk solomusik till att leda ett rockband. Uppsatsen argumenterar för att Dylan behöll sin kritiska syn på samhällsfrågor, och att poetens användning av figurativt språk blev mer expressivt och komplext i det senare albumet. I det tidigare albumet är Dylans kritik, som den framstår i hans användning av figurativt språk, presenterad mer direkt i jämförelse med Highway 61 Revisited, där det figurativa språket är mer levande och innehåller en mer förtäckt kritik.

Denna uppsats undersöker de metaforer som används i svenska för att benämna känslan sorg. Den metafordefinition som tillämpas är den konceptuella, myntad av Lakoff & Johnson (1980), där metaforer ses som språklig evidens för kognitiva mappningar och består av en så kallas måldomän och källdomän. Uppsatsens syfte är att beskriva och kartlägga de olika sorgemetaforernas källdomäner och att anknyta dessa till tre metaforer på övergripande nivå, som i tidigare studier visat vara viktiga för figurativt känslospråk; PSYKET SOM KROPP-METAFOREN (Sweetser 1990), METAFOREN FÖR HÄNDELSESTRUKTUR (Lakoff & Johnson 1999 och Kövecses 2000) och KRAFTMETAFOREN (Kövecses 2000), varav den sistnämnda i tidigare studier av Kövecses (2000) lyfts fram som en för känslospråk dominerande metafor. Metoderna som tillämpas utgörs av en textanalys och en korpusstudie, där metaforer först manuellt extraheras och analyseras från böcker och hemsidor med sorgetema för att sedan uppsökas i korpora. Resultatet uppvisar en stor variation i de metaforer som används och 21 metaforer noteras, med 14 undergrupper. Alla tre tidigare metaforer förekommer. KRAFTMETAFOREN utgör dock inte en dominerande övergrupp, vilket tros kunna bero på att forskning kring metaforen främst skett inom engelska, men även det faktum att sorgen som definierad i studien inte utgör en prototypisk känsla. / This study examines metaphors used in Swedish for the emotion grief. The definition of metaphor applied is the one of the conceptual metaphor, as presented by Lakoff & Johnson (1980), where metaphors are considered to be linguistic evidence of cognitive mappings and consist of a target and source domain. The aim of the study is to describe and map the different source domains, as well as to relate them to three basic level metaphors, that earlier research has shown to be of importance to emotional language; THE BODY AS MIND METAPHOR (Sweetser 1990), THE EVENT STRUCTURE METAPHOR (Lakoff & Johnson 1999 and Kövecses 2000) and THE FORCE METAPHOR (Kövecses 2000). Previous studies by Kövecses (2000) have treated the latter one as a dominating metaphor for more specific level emotion metaphors. The adopted methods consist of a text analysis and a corpus study, where metaphors are extracted from grief themed books and webpages and analyzed manually to later be sought up in corpora. The results show diversity in source domain and a total of 21 superordinate metaphors and 14 subordinate ones are observed. All three basic level metaphors feature. THE FORCE METAPHOR does however not qualify as a dominating metaphor which can function as a superordinate metaphor for all others. This is believed to be due to the fact that most earlier research has focused on English, as well as that the definition of grief used throughout the study does not constitute a prototypical emotion.

Det är viktigt att ha god språkförmåga och ett brett ordförråd för kunskapsinhämtning och kommunikation. Idag ställs det höga krav på språkförståelse, därtill förståelse av metaforer. Metaforer är en typ av figurativt språk vars tolkning inte är bokstavlig. Därtill behövs det mer kunskap om figurativt språk hos gruppen ungdomar med cochleaimplantat (CI). Syftet med examensarbetet var att undersöka metaforkunskap hos svensktalande ungdomar med CI i relation till ålder när deltagarna fick sitt första cochleaimplantat (CI1), expressivt ordförråd och pragmatisk förmåga. I studien ingick 17 svensktalande ungdomar med CI i åldern 12 – 20 år. Deltagarna rekryterades via mottagningen för hörselimplantat vid Karolinska universitetssjukhuset. Sexton deltagare hade bilaterala CI och en hade bimodal hörsel (ett CI och en hörapparat). Genomsnittlig ålder för CI1 var 15 månader. Metaforkunskap bedömdes med hjälp av en norsk metaforuppgift översatt till svenska, expressivt ordförråd med Boston namning test (BNT) och pragmatisk förmåga med ett föräldraformulär (CCC-2). Deltagarnas svarsmotiveringar av metaforuppgiften transkriberades och analyserades med en kvalitativ svarsanalys. Resultaten visade att ungdomar med CI uppvisar metaforförståelse. Dock varierar den inom gruppen avseende antalet korrekt valda svarsalternativ. Ytterligare fynd indikerar att det finns ett måttligt negativt statistiskt signifikant samband mellan ålder vid CI1 och resultatet på metaforuppgiften. Ju yngre ålder vid CI1, desto bättre resultat på metaforuppgiften. En slutsats är att det finns en stor variation gällande metaforkunskap inom gruppen ungdomar med CI. Den kvalitativa analysen visar på en hög grad av diskrepans mellan val av rätt svarsalternativ, och otillräcklig eller felaktig motivering av det aktuella svarsalternativet. Tidig ålder vid CI tycks ha en gynnsam effekt på högre språkliga förmågor som metaforkunskap. Dock behövs det fler liknande studier, i större kohorter och med hörande kontrollgrupp. / It is important to have good language skills and a broad vocabulary for knowledge acquisition and communication. Today, there are high demands on language comprehension, which includes the understanding of metaphors. Metaphors are one type of figurative language whose interpretation is not literal. Therefore, more knowledge about figurative language in the group of teenagers and young adults with cochlear implant (CI) is needed. The aim of the study was to investigate metaphor knowledge in Swedish - speaking teenagers and young adults with CI in relation to implantation age of the first CI (CI1), expressive vocabulary and pragmatic ability. The study included 17 participants with CI between the ages of 12 and 20 years. They were recruited by the Hearing Implant Clinic, Karolinska University Hospital. Sixteen participants had bilateral CI and one had bimodal hearing (one CI and one hearing aid). The average age at CI1 was 15 months. Participants' metaphor knowledge was assessed using a Norwegian metaphor task translated to Swedish, expressive vocabulary with the Boston Naming Test (BNT), and pragmatic ability with a parent questionnaire (CCC-2). The participants' motivations in the metaphor task were transcribed and analyzed using a qualitative response analysis. The results showed that young people with CI exhibits metaphor understanding. However, it varies within the group regarding the number of correctly selected responses. Further findings indicate that there is a moderate negative statistically significant relationship between age at CI1 and the results of the metaphor task. One conclusion is that there is a large variation regarding metaphor knowledge within the group of teenagers and young adults with CI. The qualitative analysis shows a high degree of discrepancy between the choice of correct answer option and insufficient or incorrect justification of the given answer. Early age at CI1 appears to have a beneficial effect on higher language abilities such as metaphor knowledge. However, further studies are needed, preferable in larger cohorts and with a hearing control group.