In Contributions to Philosophy (of the Event), Heidegger submits an attempt to think from a more original position within being by presenting ”a deeper form of questioning”. This attempt is supposed to serve as the final transition from what he calls ”the guiding question” to ”the basic question” and with that the final leap from the metaphysical tradition still present in Being and Ttime into ”the second beginning”, free from transcendental thinking. The intention of this essay is to observe how the being-historical questioning is presented in Contributions to Philosophy as it is contrasted with the position of the question in Being and time. In my endeavor to understand ”the questioning”, two of Heideggers lecture courses on Saint Augustine are presented. I show how Heidegger pinpoints Saint Augustine’s turn from searching for God as an object into forming himself into a question, and so in prayer becoming the very thing he is searching for in a deeper form of questioning. Furthermore he claims that Augustine’s ”not knowing” (nescio) has been consistently misread as a lack of knowledge, whilst it is in fact a pre-requisite for the real break through of true knowledge. I suggest that Heideggers re-reading of nescio can be helpful in trying to understand the preparation for the Event of the second beginning of which the questioning is a part.

The aim of this thesis is to find out whether Ludwig Wittgenstein’s Tractatus Logico-Philosophicus can be equated with a conceptual system or ”Begriffsschrift”, and what the function of such a representative system would be. How can solipsism, idealism and realism be understood given that interpretation? Wittgenstein’s early philosophical inquiry revolved around the same problem with which Gottlob Frege and Bertrand Russell had dealt with. But according to Georg Henrik von Wright, Wittgenstein forcefully questioned their idea that logic can constitute a general foundation and Wittgenstein was particularly against the idea that mathematics requires a foundation of logic. The thesis discusses how this can be deduced from a close reading of Russell’s introduction to the Tractatus. The results from this reading coupled with a review of the concepts of solipsism and subject give a divergent interpretation on what is complex and what can only be shown. The study indicates that what solipsism disclose is that a variable that consists of ”I”, referred to a subject, cannot be equated with a variable ”x” because ”I” include an unwanted function which gives rise to a nonsensical generality.

No description available.

No description available.

<p>Uppsatsen skrevs under HT18. </p>

No description available.

In this essay from my perspective as a furniture designer and theacher at a design college I explore the idea that design actually is (playful) play. And if not exactly play that a playfulmind is an asset when it comes to being a designer as well as an teacher. From two portrayals and throughout the essay from experience as designer I study the different concepts play, design, design-process and creativity to see what tears them apart as well what binds them together.

<p>Denna uppsats kretsar kring teologins behov av ett universellt sanningskriterium, och den motsägelse ett sådant skapar i en postmodern pluralism. Vidare presenteras och analyseras två svenska teologers sätt att behandla denna problematik. Båda teologerna formulerar ett etiskt universellt sanningskriterium men bemöter den motsägelse som det skapar på två olika sätt. Ann-Louise Eriksson förklarar varför motsägelsen tillåts genom att övertrumfa den med ett paradigmatiskt etiskt paradigm som hon hämtar från sin feministteologiska övertygelse. Jayne Svenungsson bemöter i sin tur motsägelsen genom att istället lyfta fram en motivering som hon hämtar inom det postmoderna tänkandet hos filosofen Lévinas. I hans filosofi finner hon en placering av etiken på en förontologisk nivå vilket gör att det etiska kravet både föregår den pluralistiska verkligheten och blir en förutsättning för den.</p>

Det finns olika teorier om hur moraliskt ansvar bör tillskrivas, och hur människor faktiskt verkar tänka vid tillskrivande av moraliskt ansvar till andra. Denna rapport utreder vilken betydelse kunskapsvillkoret har vid tillskrivande av moraliskt ansvar. Hur medveten en agent måste vara om konsekvenserna av sina handlingar för att anses ansvarig undersöktes med en experimentell studie. Undersökningen genomfördes med enkäter och totalt 350 personer deltog. Resultat visar att agenter kan tillskrivas ansvar för konsekvenser av sina handlingar de saknar kunskap om dessa konsekvenser. Resultat visar även att ju mer ansvarig en agent anses vara desto större del av förklaringen till händelsen som agenten är ansvarig för, är en viss egenskap hos agenten. För agenter som utför handlingar utan att vara medvetna om konsekvenserna ökar graden av ansvars ju större del av förklaringen till en händelse anses vara en egenskap hos agenten. En agent som för tillfället inte tänker på konsekvenserna av sina handlingar kan vara ansvarig oavsett om det är mycket troligt att han tänkte på konsekvenserna vid en tidigare tidpunkt eller om det inte är särskilt troligt att han tidigare tänkte på dem. Detta betyder att ansvar under okunskap av konsekvenserna inte är beroende av antagandet att agenten tidigare tänkt på dessa konsekvenser. Resultatet visar hur människor i allmänhet resonerar kring moraliskt ansvar vid olika grader av kunskap vilket kommer få en betydelse för teorier om ansvarsbedömningar.

Målet med den här uppsatsen är att få kunskap om hur musiker reflekterar kring sitt musikaliska uttryck och sin identitet som kreativa människor. Min önskan är att försöka belysa omständigheter som bidrar till att forma det musikaliska uttrycket och att försöka förstå hur informanterna tänker kring sitt musikaliska uttryck, olika typer av estetik, omgivningens påverkan och vilken roll högre musikutbildning spelar i dessa sammanhang. Den musikaliska kontexten för uppsatsen, i vilken informanterna är aktiva, är jazz och improvisationsbaserad musik men jag har i texten även valt att lyfta in exempel från andra typer av musik om jag känner att det belyser ämnet på ett bra sätt. Målsättningen är att presentera mina egna slutsatser utifrån informanternas svar och förhoppningsvis kommer denna uppsats kunna tjäna som underlag för diskussion och reflektion för studenter och lärare.