Spelling suggestions: "subject:"filosofia,""
91 |
Djur, livssubjekt och moraliska rättigheter : Om Tom Regans argument och Ingemar Nordins kritik / Animals, Subject-of-a-life, and Moral Rights : Tom Regan´s argument and Ingemar Nordin´s criticismEdin, Maria-Lie January 2021 (has links)
No description available.
|
92 |
Censur- Ett etiskt problem : En studie av David V. Wards argument angående censur och intellektuell frihet.Nilsson, Axelina January 2022 (has links)
No description available.
|
93 |
Activist Art and the Intentionality of EmpathyÖhnström, Anthony January 2023 (has links)
In this paper, I provide a rich account of the mental content representing the intentionality of empathic emotion in cases concerning activist art. At the core of this account is a distinction between intentional content and what I call mediating content. Intentional content is, with regard to empathic emotion, a proposition referring to the relationship between the emotion empathised with and its intentional object. Mediating content is a proposition representing the emotion empathised with which also attributes that emotion to the person empathised with. I argue that this distinction is necessary to account for when a person’s affective empathy is provoked by activist art. This is because the emotion empathised with is, in such cases, not per se an actually occurring emotion. I suggest that the emotion empathised with is instead a hypothetical emotion which attributes to a description of the people within the situations symbolised by activist art.
|
94 |
Standard QALY diskriminerar patienter med funktionsnedsättning : Sean Sinclairs kritik och förslag för att minska risken för diskriminering av patienter med funktionsnedsättning / The standard QALY framework discriminates against patients with disabilities : Sean Sinclair´s critique and suggestions to reduce the risk of discrimination against patients with disabilitiesSalih, Fidan January 2023 (has links)
Det krävs planering för tid, ekonomi och andra resurser när det kommer till sjukvård. För att sjukvård ska fungera behövs det olika verktyg och hjälpmedel. Dessa verktyg och hjälpmedel är till för att ta reda på vilka patienter som ska prioriteras och vilka behandlingar som ska finansieras. Detta görs genom att undersöka exempelvis hur stor skillnad det är på kvalité och kostnad mellan olika behandlingar. Kostnadseffektanalys är ett verktyg som används för att mäta de övergripande hälsofördelarna av behandlingar, med hänsyn till deras kostnader. Det finns olika mätverktyg för att ta reda på vilka behandlingar som bör finansieras och ett av de verktygen är QALY (kvalitetsjusterande levnadsår), där vi kombinerar livslängden och livskvaliteten. Många har kritiserat QALY eftersom de menar att ramverket av QALY leder till diskriminering av patienter med funktionsnedsättning. Dock anser Whitehurst och Engel att diskriminering uppkommer av frågeformuläret som används och inte av ramverket. Frågeformulär används inom forskning och sjukvård för att ta reda på hur patienter värderar sitt hälsotillstånd med hjälp av kryssfrågor om deras psykiska och fysiska mående. Utifrån det jag har läst visar det sig trots att frågeformulären behöver förbättras inom vissa avseenden att problemet ligger på QALY som ramverk. En av kritikerna, Sean Sinclair, anser att vi bör använda oss av patient preference theory om vi vill minska risken för diskriminering av patienter med funktionsnedsättning. Enligt Sinclair diskriminerar standard QALY- ramverket dem som har funktionsnedsättningar. Detta gäller oavsett om vi använder oss av undersökningar som frågar endast/huvudsakligen personer med funktionsnedsättning eller allmänheten. Sinclair anser att problemet bäst löses genom att göra en strukturell förändring av hur vi värderar hälsotillståndet hos patienter med funktionsnedsättningar med hjälp av ett nytt, relativiserat ramverk. Jag kommer att visa att Sinclair har rätt i att diskriminering av patienter med funktionsnedsättning kan förekomma oavsett hur vi justerar frågeformulären eller vem vi frågar. Men även som Sinclair föreslår, borde sjukvården använda sig av patient preference theory och inte av standard QALY på grund av att oavsett om frågeformuläret förbättras så kommer det fortfarande uppstå diskriminering av människor med funktionsnedsättning.
|
95 |
Humility in Interpersonal Relationships / Ödmjukhet i interpersonella relationerRobles, Renard Tatsuya January 2019 (has links)
This paper aims to establish a conception of humility which can be of use in nurturing interpersonal relationships of intrinsic value. The conception of humility asserted herein is a doxastic one that demands that an individual make an as-accurate-as-possible estimation of her knowledge, merits, and accomplishments in relation to others, in relation to the totality of knowledge, merits, and accomplishments, both actual and possible, of humankind, and in relation to an ideal. This paper asserts that humility consists of both a cognitive and an attitudinal component. The necessary cognitive component is an acknowledgment of the presence of great unknowable mysteries at play in every situation and every interaction between persons, which is further specified as the acknowledgment of the unknowability of the inner lives and consciousnesses of others. It is asserted that the attitudinal component of humility must result from the cognitive component and consists in keeping this acknowledgment consciously in mind in interactions in personal relationships and adopting actions and responses to others which are congruent with this acknowledgement. The conception of humility advocated in this paper takes points from the traditional Jewish conception of humility as presented by Daniel M. Nelson, a later account as formulated by the Jewish philosopher Martin Buber as well the more recent accounts of humility asserted by André Comte-Sponville, Julia Driver, G. Alex Sinha, J.L.A Garcia and Aaron Ben-Ze’ev.
|
96 |
Kan globala egalitarianer inte leverera? : Om Andrea Sangiovannis kritik av argumentet utifrån födelselandets moraliska irrelevansNyman, Anna January 2019 (has links)
Oavsett om en i övrigt är egalitarian eller inte, verkar många människor ha starka intuitioner om att ojämlikheter som beror på icke-valda omständigheter är orättvisa. Då födelseland är en icke-vald omständighet har globala egalitarianer, i ljuset av detta, hävdat att egalitarianismens krav på jämlikhet inte kan stanna vid statsgränserna om vi vill leva i en rättvis värld. I ”Global Justice and the Moral Arbitrariness of Birth” argumenterar Andrea Sangiovanni för att dessa egalitarianer inte kan leverera ett argument för en mer jämlik värld. Han menar att resonemanget givet en första rekonstruktion förutsätter det som ska bevisas och att det, givet en andra rekonstruktion, är ogiltigt och aldrig riktigt kommer igång. I denna uppsats argumenterar jag för att Sangiovannis kritik inte är övertygande. Jag menar till en början att hans invändningar mot den första rekonstruktionen inte håller, även om rekonstruktion misslyckas av andra skäl. Jag menar vidare att det verkar ligga något i Sangiovannis kritik av den andra rekonstruktionen. Då denna rekonstruktion bygger på vad jag tror är en felaktig bild av den typ av egalitarianism Sangiovanni behandlar, är kritiken dock inte särskilt relevant i sammanhanget. Slutligen menar jag att en alternativ rekonstruktion av argumentet, som jag föreslår, inte är sårbar för Sangiovannis kritik och att denna rekonstruktion dessutom har flera fördelar framför de båda andra. / <p>Termin: Höst. Läsår: 2018.</p>
|
97 |
Quine and Wittgenstein : Similarities and Common Misconceptions / Quine och Wittgenstein : Likheter och Vanliga MissuppfattningarSvanberg, Hakim January 2019 (has links)
Quine and late Wittgenstein have often found themselves being compared for similarities and dissimilarities, we can attribute the allure of this subject to both philosophers being similar advocates of holism and epistemological relativity despite taking on different subject matters. Pieranna Garavaso attempted an inquiry of this type, where she compares Quine’s view on holism, relying mainly on “Two Dogmas of Empiricism”, with Wittgenstein’s On Certainty. Garavaso shows in her essay that there is a high level of correspondence between On Certainty and “Two Dogmas of Empiricism” but ultimately concludes that despite any actual agreement between Quine and Wittgenstein, their views end up ultimately incompatible. I will argue that this is wrong; Quine’s conception of holism, and Wittgenstein’s conception of holism found in On Certainty are compatible, and even complementary. I will begin my text by giving a short presentation of Quine’s “Two Dogmas of Empiricism”. I will then raise the similarities, and dissimilarities between the two texts before giving my final argument against the supposed conflict between them.
|
98 |
Emotioner och moral : Kan moral förklaras genom de känslor vi känner?Schöld, Daniel January 2010 (has links)
<p>Trots att människor intresserat sig för moral och etik sedan antikens Grekland så verkar vi inte kommit närmare konsensus i en enda fråga. Förklaringen till detta kan vara att moral är subjektivt. En teori som stödjer detta subjektiva synsätt är CAD-teorin (Community, Autonomy & Divinity). Den säger att vissa känslor är kopplade till olika typer av moraliska brott, och att vi använder moralen som ett sätt att förklara dessa känslor. Enligt teorin så finns det tre stycken moraliska ”system”. Dessa är: individens etik, samhällets etik och den gudomliga etiken. CAD-teorin antar att tre stycken emotioner uppstår i oss när någon annan utför ett moraliskt brott mot något av dessa tre system. Dessa tre känslor är ilska, förakt och äckel. I ett försök att replikera tidigare studier så fick deltagarna i en enkät avgöra vilken känsla ett antal situationer gav upphov till, och sedan klassificera vilken typ av moraliskt brott som begåtts i dem. Dessutom undersöktes om CAD-teorin är tillämpbar på situationer som baserats på det som inom spelteorin kallas för utbyte och koordination. Hypotesen där var att ilska skulle uppstå när endast deltagaren höll överenskommelsen, samt att skam och skuld skulle uppstå när deltagaren bröt mot den. Resultaten stämde med hypoteserna i sammanlagt 24 av 39 fall. Kulturella, samt vissa språkliga, faktorer kan ha varit det som påverkade resultaten mest.</p>
|
99 |
Det ambisiøse selvKolnar, Knut Helge January 2003 (has links)
No description available.
|
100 |
Kritikk av den sistebegrunnende fornuft : Et forsøk på å tolke og å vurdere Descartes', Apels og Hösles gjendrivelser av skeptisismenSkjei, Erling January 2003 (has links)
<p>I denne avhandlinga har jeg to hovedsiktemål. For det første søker jeg å gi ei tolkning av den såkalte rasjonalisten René Descartes’, transcendentalpragmatikeren Karl-Otto Apels og eleven hans, Wolfgang Kuhlmanns, samt den objektive idealisten Vittorio Hösles forsøk på å tilbakevise den universelle skeptisismen, og det vil, grovt formulert, si forsøka deres på å vise at sistebegrunna kunnskap er mulig. For det andre prøver jeg å vurdere de nemnte tenkernes skeptisismekritikk. Denne vurderinga mun-ner ut i tre hovedteser: (i) Ingen av dem har lyktes i sine forsøk på å gjendrive skepti-keren; (ii) en slik gjendrivelse er (i en bestemt forstand) heller ikke mulig; (iii) en ikke-falsifikasjonistisk universell fallibilisme, og dvs. en bestemt form for universell skeptisisme, er en posisjon som gir en korrekt beskrivelse av den menneskelige ende-lighet (på erkjennelsens område).</p>
|
Page generated in 0.0365 seconds