Titel: Utmaningar för GreenTech-bolag vid extern kapitalanskaffning och den finansiella kompetensens påverkan: En kvalitativ studie om hur entreprenörer verksamma inom GreenTech agerar för att erhålla externt kapital.   Nyckelord: Finansiell kompetens, GreenTech, entreprenörer och finansiärer.   Problemformulering: Hur agerar små och medelstora GreenTech-företag för att erhålla externt kapital samt hur påverkar entreprenörernas finansiella kompetens möjligheterna till finansiering?   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur GreenTech-företag agerar för att erhålla finansiering samt att utveckla förståelsen för sambandet mellan finansiärer, entreprenörer och entreprenörens finansiella kompetens.   Metod: I uppsatsen har en deduktiv forskningsansats använts som har kompletterats med en induktiv forskningsansats där nya teorier och slutsatser kan utvecklas baserat på de insamlade empiriska observationerna. Därmed fick en abduktiv forskningsansats tillämpas, med en kvalitativ forskningsmetod. Den empiriska insamlingen består av insamlad data från kvalitativa intervjuer som sedan kategoriserats med en kvalitativ innehållsanalys där induktiv färgkodning användes.   Slutsats: Resultaten visar att finansiell kompetens påverkar möjligheterna att få extern finansiering, men det kan finnas en tröskelnivå där krav på grundläggande kompetens uppfylls. Det framkommer också att entreprenörerna inte upplever att de behöver visa sin finansiella kompetens för finansiärer. Vidare visar studien att det är svårt för GreenTech-företag att införskaffa extern finansiering på grund av svårigheter för finansiärer att förstå ny teknik och längre tidsramar för avkastning. Finansiell kompetens betraktas som en viktig men imiterbar resurs som kan bidra till värdeskapande och tillväxt för företagen. Dessutom visar resultaten att GreenTech-företag har svårt att få lånefinansiering från banker på grund av upplevda risker och långa kapitalbehov.   Sammantaget indikerar studien på behovet av att öka förståelsen för sambandet mellan finansiärer, entreprenörer och finansiell kompetens inom GreenTech-sektorn. / Title: Challenges for GreenTech companies in external capital acquisition and the impact of financial literacy: A qualitative study on how GreenTech entrepreneurs act to obtain external capital.   Keywords: Financial literacy, GreenTech, entrepreneurs and financiers.   Research question: How do small and medium-sized GreenTech companies act to obtain external capital, and how does entrepreneurs' financial competence affect the possibilities of financing?   Purpose: The purpose of this study is to examine how GreenTech companies act to obtain financing and to develop an understanding of the relationship between financiers, entrepreneurs, and the entrepreneur's financial competence.   Methodology: The thesis adopts a deductive research approach, supplemented by an inductive research approach where new theories and conclusions can be developed based on the collected empirical observations. Thus, an abductive research approach was applied, using a qualitative research method. The empirical collection consists of gathered data from qualitative interviews, which were then categorized using a qualitative content analysis with the utilization of inductive color coding.   Conclusion: The results demonstrate that financial literacy influences the possibilities of obtaining external financing, but there may be a threshold level where requirements for basic competence are met. It is also evident that entrepreneurs do not perceive the need to demonstrate their financial competence to financiers. Furthermore, the study reveals that GreenTech companies face challenges in acquiring external financing due to financiers' difficulties in understanding new technologies and longer return timeframes. Financial literacy is considered an important yet imitable resource that can contribute to value creation and growth for these companies. Additionally, the results indicate that GreenTech companies struggle to secure loan financing from banks due to perceived risks and long capital needs. Overall, the study highlights the need to enhance the understanding of the relationship between financiers, entrepreneurs, and financial competence within the GreenTech sector.

Frågeställning: Hur ser bankernas kreditbedömning för små och medelstora företag ut och hur kommer den att förändras i och med införandet av de nya regelverken K2 och K3? Hur resonerar banker vid kreditbedömning när företag redovisar enligt K2 och K3?Vill bankerna styra åt en viss tillämpning eller önskar de rapportering på basis av den löpande bokföringen? Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera bankers kreditbedömning för små och medelstora företag, samt vilken påverkan kreditbedömningen kommer få efter införandet av de nya redovisningsregelverken. Metod: Studien hade en deduktiv forskningsansats och metoden var kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer genomfördes som datainsamlingsmetod. Empirin analyserades med hjälp av den referensram som blev insamlad under en litteraturstudie och en artikelsökning. Slutsats: Studien visade att kreditbedömningens utgångspunkt är väldigt lika för de undersökta bankerna. Bankernas kreditbedömning har ännu inte påverkats av de nya regelverken K2 och K3 men det kan ändras i framtiden. Bankerna vill framförallt ha tillräckligt med underlag från företagen så att de kan göra en bra kreditbedömning. / Research questions: How does the banks credit assessment for SMEs look like and how will it change with the introduction of the new regulations K2 and K3? How do banks reason at credit assessment when companies report according to K2 and K3? Would banks steer to a particular application or do they wish to get reports on the basis of the daily accounting? Purpose: The purpose of this study is to investigate and analyze banks’ credit assessment for small and medium-sized enterprises, as well as the impact of credit assessment due to the new accounting regulations. Method: The study had a deductive research approach and the methodology was qualitative. Semi-structured interviews were carried out as a data collection method. The empirical data were analyzed using the reference frame which was collected in a literature search and an article search. Conclusion: The study outcome shows that the credit assessment starting point is very alike from the examined banks. The banks credit assessment process has not been affected due to introduction of the new regulations K2 and K3 although it can change in future context. The banks want, above all, to have enough material from the companies so that they can make a good credit assessment.