Syfte och frågeställningar: Syftet med projektet är att undersöka rörelser av komplex karaktär. I särskilt fokus står hur elever upplever och beskriver i projektet specifikt valda rörelser av komplex karaktär. Men även hur olika rörelsekvalitéer kan skilja sig åt. Frågeställningarna lyder: · Hur upplever elever rörelser av komplex karaktär? · På vilket sätt skiljer sig olika rörelsekvalitéer i undervisningen enligt eleverna? Metod: Projektet har en kvalitativ forskningsansats med intervjuer. För att synliggöra elevers syn på komplexa rörelser samt hur olika rörelsekvalitéer skiljer sig i undervisningen enligt eleverna har en gymnasieklass valts ut för att genomföra tre lektioner med tre efterföljande gruppintervjuer med fyra elever. Resultat: Intervjuerna visar genomgående att komplexa rörelser handlar om att göra flera saker samtidigt. När eleverna pratar om komplexa rörelser beskriver de att rörelser blir mer komplexa när de måste tänka samtidigt som de rör sig. Att göra en rörelse kontrollerat och snabbt är ytterligare kriterier för att göra en rörelse mer komplex, enligt eleverna. Eleverna är även medvetna om att en komplexitet inom rörelse innebär att de måste tänka skadeförebyggande samt att de måste tänka utanför sig själva. Vad för bakgrund och erfarenheter eleverna har utgör en betydelse för hur de olika rörelserna upplevs. I rörelselärande påverkas eleverna enligt dem själva av lektionsinnehållet, hur de får lära sig rörelser samt hur läraren undervisar. Eleverna anser att det finns tydliga skillnader mellan de olika betygsnivåerna. Slutsats: Eleverna anser att rörelsers komplexitet grundas i en motoriskt skicklig kontroll av kroppen i olika idrotter och fysiska aktiviteter. Det ställer krav på att flera olika kroppsrörelser involveras samtidigt. I utvecklandet av en komplexitet i rörelseutförandet påverkas elevernas av deras egna idrottsliga bakgrund. Olika rörelsekvalitéer kan urskiljas genom uppmärksamhet på hur pass tajmat eller snabbt rörelsen utförs. / Purpose and aim: The purpose of this project is to examine movements of complex character. This means, how students experience and describe movements of complex character. And also, how different movement qualities can differ. The main questions are:    • How are students experiencing movements of complex character? • In what way do different movement qualities differ in teaching according to the students? Method: The project has a qualitative research method and is completed through interviews. To highlight the students, view on complex movements and how different movement qualities can differ, a class from a gymnasium was three lectures performed and later on three group interviews were held with four students in each group.  Results: The result of the student interviews shows that most of the students agree that doing several things at the same time makes movements more complex. In the same way, many of the students think that movements are more complex when they need to think at the same time as they move. To do movements in a controlled and fast way are two other criteria that makes a movement more complex according to the students. The students are also aware that complex movements make them consider prevention of injury and what is going on around them to a higher degree. Background and earlier experiences are of big importance when it comes to how the students execute and experience different movements. In movement learning the students influences according to themselves by the lesson content, how they learn movement and how the teacher instructs. The students think that there are clear differences between the different grading levels.  Conclusion: The students believe that the complexity of movements is based on a motorily skilled body control in various sports and physical activities. It requires multiple body movements to be involved simultaneously. In the development of a complexity in the performance of the movement, the students are affected by their own sports background. Different movement qualities can be distinguished by paying attention to how fast or fast the motion is performed.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka lärarnas arbete med hälsa i skolämnet idrott och hälsa på en gymnasiesärskola. För att uppnå studiens syfte har följande frågeställningar formulerats: På vilka sätt arbetar lärare med hälsa inom ramen för ämnet idrott och hälsa på en gymnasiesärskola? Vilka perspektiv på hälsa framkommer?   Metod: Metoden som använts är en kvalitativ intervjumetod där sju lärare från en gymnasiesärskola i Stockholm intervjuats. Intervjuguiden bestod av semistrukturerade intervjufrågor för att ha möjlighet att styra samtalet med eventuella följdfrågor. Intervjuerna spelades in och därefter analyserades intervjumaterialet utifrån ett sociokulturellt perspektiv.   Resultat: Resultatet visar att lärarna upplever hälsa abstrakt och därmed svårt att förhålla sig till. Lärarna anser att eleverna har svårt att tänka långsiktigt gällande hälsa, men enklare med det som händer här och nu. Flera av lärarna liknar hälsa med att må bra och beskriver hälsa utifrån deras hälsocirkel som består av: social hälsa, fysisk hälsa, återhämtning och kost. Lärarnas sätt att arbeta med hälsa inom ämnet idrott och hälsa sker främst i samband med en fysisk aktivitet. De ser den fysiska motionen som viktig samt att flera av lärarna ser svårigheter med att enbart ha teoretiska lektioner. En stor del av hälsoundervisningen på gymnasiesärskolan handlar om att testa på och uppleva aktiviteter som eleverna även kan göra i framtiden. Det läggs stor vikt på temadagar och ämnesöverskridandearbete för att bidra till den sociala hälsan. Eftersom eleverna på gymnasiesärskolan har olika begränsningar ligger även stort fokus på individanpassning.    Slutsats: Tidigare forskning tillsammans med denna studie visar att arbetet med hälsa inom ämnet idrott och hälsa framförallt upptas av den fysiska hälsan. Vidare menar lärarna att den fysiska hälsan bör prioriteras eftersom den bidrar med stora hälsovinster. Lärarna har som mål att eleverna ska känna sig trygga och bekväma att utföra olika fysiska aktiviteter efter avslutade studier.

Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka vilka som är de vanligaste skadorna inom tennis i samband med serverörelsen. Studien ämnar undersöka om det finns några skillnader i förekomst av skada vid utförandet av de tre olika servetyperna kick-, flack- och sliceserve, samt om det förekommer några skillnader mellan pojkar och flickor. Frågorna som undersöks är vilka skador som är vanliga i samband med serverörelsen, vilka skillnader som förekommer gällande skadeförekomst vid de tre serveteknikerna, samt upplevd orsak till skadeuppkomst. Hypotesen är baserad på Kovacs och Ellenbeckers modell om teknikskillnader i serverörelsen, och att skadorna i samband med serverörelsen uppstår på grund av bristfällig teknik och/eller bristfällig fysisk kapacitet. Metod Studien är utförd med en enkätstudie på 14 i Sverige tävlingsaktiva juniorer i åldrarna 13-16 år. Enkäten är skapad och analyserad i det webbaserade programmet SurveyMonkey. Resultaten är sammanställda och analyserade utifrån en 8-stegs serveanalysmodell som tagits fram specifikt för tennis. Resultat Studiens resultat visade att axelskador, rygg- och bålskador är vanligt förekommande bland spelarna (5,5 skador/pojke och 1,8 skador/flicka). Det var ingen skillnad i skadetyp eller grad av smärta beroende på vilken typ av serveteknik som användes. Skillnader mellan könen förekommer enbart i förmågan att utföra samtliga tre servetekniker. Inga bevis för att bristfällig teknik och fysisk kapacitet skulle vara orsaken till skada kunde hittas, för detta behövs mer omfattande studier utföras. Slutsats Studien bekräftade resultat i tidigare studier med avseende på att de vanligaste skadorna i samband med serverörelsen i tennis är i övre delen av kroppen, framför allt axel och rygg. Resultaten kunde inte visa någon skillnad i skadetyp beroende på vilken serveteknik som utövas. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

No description available.

No description available.

No description available.

Research on Physical Education and Health (PEH) in Sweden has shown PEH teachers more or less taking learning for granted when instructing children and adolescents to move, work out sweat and be active (e.g. Öhman, 2007; Lundvall &amp; Meckbach, 2008; Öhman &amp; Quennerstedt, 2008; Quennerstedt, et al., 2008; Ekberg, 2009). Reflections on student learning tend to be overshadowed by discussions of planning of units and methods (Skolinspektionen, 2012). The aim of the study is to build on previous research and examine PEH teachers reasoning on learning in PEH thru two major questions; What concepts are given meaning when PEH teachers are discussing learning resources in PEH? and How can we understand those concepts from an situated perspective? A sociocultural perspective on learning is used as a theoretical framework where concepts drawing from Lave and Wenger’s (1991) situated perspective on learning inspired the study design. Related to the purpose of the study, video elicited focus group interviews with five experienced PEH teachers was used as a method to collect data. Data was analyzed in two steps using (i) a qualitative content analysis and (ii) as a second step, PEH teacher’s discussions on learning resources in relation to a situated perspective on learning. Findings shows that the respondents are discussing relational resources as (i) Students feeling secure, (ii) Students positioning, (iii) Visible variation, (iv) Content utility and (v) Students’ and teachers’ different agendas. Analysis also shows discussions on individual resources as (i) Student striving for position and (ii) Creation of own purposes. From a situated perspective the respondents are foremost discussing authentic, or contextual environments as resources for learning in which students are creating own of learning curriculums and their thoughts on how it effects student learning. Teachers approaches to national standards and curriculums seem to limit utilization of students own learning curriculums. / Learning in PEH, Resources for learning, Teachers' perceptions, Student learning, Situated learning, Focus groups, Lave and Wenger, Contextuality

No description available.

No description available.

Introduktion På grund av att det i dagens samhälle finns en stor andel individer med övervikt och fetma, är det både av intresse att undersöka om fastande uthållighetsträning kan optimera substratutnyttjandet av fett, men även ifall det påverkar sinnesstämning och upplevd ansträngning för att se över om det är en hållbar träningsmetod att träna i ett fastande tillstånd. Syfte Syftet med studien är att undersöka betydelsen av submaximalt uthållighetsarbete i ett fastande tillstånd jämfört med ett icke-fastande tillstånd på substratutnyttjande, upplevd ansträngning och sinnesstämning hos tränade kvinnor. Metod En cross-over studie utfördes på 10 kvinnor som randomiserades i två grupper, där hälften fick börja med att utföra ett submaximalt uthållighetsarbete i ett fastande tillstånd och den andra hälften i ett icke-fastande tillstånd. Deltagarna utförde två submaximala cykelarbeten på 65% av VO 2max i 50 minuter. Under arbetet mättes substratutnyttjandet genom indirekt kalorimetri. Före och efter uthållighetsarbetet togs blodglukos- och blodlaktatkoncentration och under arbetet skattades upplevd ansträngning genom Borgskalan. Ett POMS-test utfördes efter arbetet för att undersöka sinnesstämning hos testpersonerna. Resultat Studiens resultat visade att RER samt sinnesstämning inte skiljde sig signifikant mellan tillstånden (P&gt;0,05). I motsats till detta visades en signifikant högre upplevd ansträngning under uthållighetsarbetet i det fastande tillståndet (P=0,001). Slutsats Studiens resultat tyder på att ett uthållighetsarbete i ett fastande tillstånd varken bidrar till ett högre substratutnyttjande av fett eller en sämre sinnesstämning. Däremot upplevs ansträngningen vara högre i ett fastande tillstånd jämfört i ett icke-fastande tillstånd.