Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

BACKGROUND: Inadequate information from health professionals to parents is an issue in the Swedish paediatric care today. Paediatric nurses have an important role in making parents more involved in their child's care. Promoting co-care, communication and information is essential, which can be possible when nurses are working together with other health professionals and the child's parents. PURPOSE: To explore parents' experiences of information given to them at a neonatal care unit. METHOD: This studies design is qualitative explorative and based on survey's collected from two different neonatal care units in Sweden. The material was analysed according to a content analysis based on codes, meaningful units and categories. RESULT: Parents' needs of information varies depending on the situation and their emotional condition. The way health professionals communicate affects the information given to the parents. Adherence, continuity and honesty were elements parents found essential to be able to understand and process the information that was given at the neonatal care unit. CONCLUSION: The paediatric nurse's knowledge can help and calm parents by informing them about what is happening and why. It is important that as a health professionals use a language that the parents understand and give information continuously. The parents' also find it meaningful to get information from the paediatric nurse regarding details about nursing and routines on the ward. / BAKGRUND: Bristfällig information från vårdpersonal till föräldrar är idag ett problem inom svensk barnsjukvård. Barnsjuksköterskan har en viktigt del i att göra föräldrar involverade i sitt barns vård genom att informera dem om händelser och omvårdnad. Tillsammans med annan vårdpersonal och föräldrar kan en samskapande omvårdnad främjas där kommunikation och information är nyckeln. SYFTE: Att utforska föräldrars upplevelser av information som ges på neonatalvårdsavdelning METOD: Studien är av kvalitativ explorativ design, baserad på insamlade enkäter från föräldrar som haft barn inlagda på två olika neonatalvårdsavdelningar i Sverige. Analysen av materialet gjordes enligt en innehållsanalys baserad på koder, meningsbärande enheter och kategorier. RESULTAT: Föräldrars behov av information varierade beroende på situationen och deras emotionella tillstånd. Hur vårdpersonalen kommunicerade påverkade den information som gavs till föräldrarna. Följsamhet, kontinuitet och ärlighet ansåg föräldrar vara viktigt för att kunna förstå och ta till sig information kring sitt barn då de var på neonatalvårdsavdelningen. SLUTSATS: Barnsjuksköterskans kunskap kan lugna föräldrar genom att informera om vad som händer och varför. Det är viktigt att som vårdpersonal använda sig av ett språk som föräldrarna förstår och att ge kontinuerlig information. Betydelsefullt för föräldrar är att få information av barnsjuksköterskan kring omvårdnadsdetaljer och fasta rutiner.

Bakgrund: I sjukvården träffar sjuksköterskor barn som genomgår procedurer som kan upplevas som smärtsamma. Föräldrarna har stor betydelse när det gäller att tolka barnets smärtsignaler och förmedla dessa. Även tysta barn kan uppleva smärta och föräldrarna kan fungera som en informativ brygga mellan barnet och sjuksköterskan.  Syfte: Att undersöka attityder hos föräldrar och sjuksköterskor och om det fanns skillnader mellan hur de skattade barnets smärta vid smärtsamma procedurer.  Metod: Studiens design var empirisk och kvantitativ 20 föräldrar och 20 sjuksköterskor svarade på en enkät med slutna frågor efter att barnet genomgått en procedur och behandlats med lustgas.  Resultat: I studien inkluderades sjuksköterskor och föräldrar till 12 pojkar och 8 flickor. Föräldern och sjuksköterskan skattade barnets smärta som låg under proceduren, det fanns ingen skillnad i medianen på en tiogradig skala mellan hur de skattade barnets smärta. Varken barnets ålder eller kön påverkade hur sjuksköterskan eller föräldern skattade barnets smärta. Både sjuksköterskan och föräldern skattade på en tiogradig skala i median att proceduren i sin helhet fungerade mycket bra.  Slutsats: Både sjuksköterskor och föräldrar skattade barnets smärta i median lågt och tyckte att proceduren fungerade bra. Det fanns inga större skillnader mellan sjuksköterskans och förälderns skattningar. Detta tyder på att lustgas är en lämplig smärtlindring för barn under procedurer som kan generera smärta. / Background: In healthcare, nurses meet children who undergo procedures that can be perceived as painful. Parents are of high importance when it comes to interpreting and conveying the child's pain signals. Even silent children can experience pain and their parents can act as an informative bridge between the child and the nurse.  Aim: To investigate parents and nurses attitudes and whether there were differences between how they assessed the child's pain during painful procedures.  Method: The design of the study was empirical and quantitative. It included parents and nurses that completed questionnaires with closed questions after the child had gone through a procedure and been treated with nitrous oxide.  Results: This study included 20 nurses and 20 parents of 12 boys and 8 girls. Parents and nurses rated the child's pain relatively low during the procedure and no significant difference was found in the median between how parents and nurses rated the child's pain. Neither children's age nor gender did affect how nurses and parents evaluated the child ́s pain. On average, both nurse and the parent rated the whole procedure as successful.  Conclusion: Both nurses and parents assessed the child’s pain to be low in average and thought that the procedure worked well. There were no major differences between parents and nurses assessments. This indicates that nitrous oxide is an effective pain relief for children undergoing painful procedures.

Bakgrund: Autism är en neuropsykiatrisk funktionsvariation som en person har livet ut, 1.7 % av världens befolkning beräknas ha diagnosen autism. De autistiska dragen visar brister i social kommunikation och social interaktion, ett begränsat och upprepande beteendemönster samt fokuserade specialintressen. Autism har ofta en samsjuklighet med flera andra tillstånd, svårigheter och sjukdomar. Hela familjen påverkas emotionellt och ekonomiskt när en familjemedlem har autism. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars erfarenheter av sjukhusvård till deras barn med autism. Metod: Deskriptiv litteraturstudie som sammanställt tio vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: I resultatet framkom det att föräldrar beskrev att deras barn med autism upplevde sensoriska utmaningar i sjukhusvården. Det innebar en stor sensorisk stress med en påfrestande ny miljö och vårdpersonalens beröring vid undersökning och behandling. Kommunikationssvårigheter gjorde att barnen hade svårt att förmedla känslor och smärta. Föräldrarna upplevde att vårdpersonalen därför hade svårt att göra en rättvis bedömning och behandling. Resultatet visade att enligt föräldrarna behövde vårdpersonalen kompetens om autism för att kunna ge rätt bemötande till varje enskilt barn. Det framkom också att föräldrarna hade stor kunskap om sitt barns beteende och strategier och att vårdpersonalen hade stor nytta av att respektera och använda denna kunskap. Slutsats: Det visade sig vara viktigt att sjuksköterskan minimerade de sensoriska intrycken genom att värdera om undersökningar, förflyttningar och ny personal verkligen behövdes. När en sjuksköterska hade kompetens om autism kunde föräldrarnas kunskap nyttjas, säker vård främjas samt att barnens vårdupplevelse förbättrades. / Background: Autism is a neuropsychiatric disability that a person has for life, 1.7% of the world population is estimated to have an autism diagnosis. The autistic features show shortcomings in social communication and social interaction, a limited and repetitive pattern of behavior and focused special interests. Autism often has a comorbidity with several other conditions, difficulties and diseases. The whole family is affected emotionally and financially when a family member has autism. Aim: The aim of the literature study was to describe parents' experiences of hospital care for their children with autism. Method: Descriptive literature study that compiled ten scientific articles. Main results: The results showed that parents described that their children with autism experienced sensory challenges in hospital care. This meant a great deal of sensory stress with a stressful new environment and the healthcare professionals touch during examination and treatment. Communication difficulties made it difficult for the children to convey feelings and pain. The parents experienced that healthcare professionals had difficulty making a fair assessment and treatment. The results showed that according to the parents, the healthcare professionals needed competence about autism in order to be able to give the right treatment to each individual child. It also emerged that the parents had a great deal of knowledge about their child's behavior and strategies and that the healthcare professionals benefited greatly from respecting and using this knowledge. Conclusion: It turned out to be important that the nurse minimized the sensory impressions by evaluating whether examinations, transfers and new staff were really needed. When a nurse had competence in autism, the parents' knowledge could be used, safety care promoted, and the children's care experience improved.

Introduktion: Barn med överviktsproblem ökar i världen och är ett växande problem även i Sverige. Övervikt hos barn i tidig ålder ökar risken för att barnen senare i livet ska drabbas av följdsjukdomar vilket gör att det är viktigt att tidiga åtgärder vidtas. Distriktsköterskor som arbetar inom barn och skolhälsovård arbetar för att främja barns hälsa, bland annat genom att förebygga och hjälpa föräldrar till barn som är överviktiga. Syfte: Var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att samtala med föräldrar till barn med övervikt. Metod: En systematisk litteraturstudie, databassökningarna gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Artiklarnas resultat analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Presenteras i två kategorier och sex underkategorier. De två kategorierna är: Hinder i samtalen och Samtalens möjligheter. Distriktsköterskor upplevde att samtalen med föräldrar till överviktiga barn var känslosamma och att ämnet var svårt att ta upp. Samtalen upplevdes bygga på goda relationer och förutsatte en god kommunikation vilken kunde hindras av ett flertal barriärer Konklusion: Distriktsköterskors arbete handlade många gånger om relationer till föräldrar och barn. Det visade sig att distriktsköterskor ansåg att ämnet var svårt att tala om och att de saknade utbildning och riktlinjer för hur de skulle gå till väga i samtalen med föräldrar till barn med övervikt. / Introduction: Children with obesity problems are increasing in numbers and are a growing problem in Sweden. Being overweight in early age increases the risk that the children will suffer later in life, which means that it is important that early actions are taken. District nurses who work in child and school health care, work to promote children's health by preventing and helping parents whose children are overweight Aim: The district nurse's experiences of conversations with parents of overweight children. Method: A qualitative systematic literature review with inductive approach, database searches were done in the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo. The results of the articles were analyzed using a qualitative content analysis. Results: Presented in two categories and six subcategories. The two categories were: Obstacles in conversations and Opportunities for conversation. Nurses felt that conversations with parents of obese children was emotional and that the subject was difficult to bring up. The conversations were based on good relationships and required good communication, which could be prevented by a number of barriers. Conclusion: The district nurse's work was often about relationships with parents and children. It turned out that the district nurse considered the topic difficult to talk about and that there was a lack of education and guidelines for how to proceed in the conversations with parents to overweighed children.

Bakgrund: Barnmorskor bör eftersträva en god vårdrelation för att överbrygga den sårbarhet och osäkerhet graviditeten skapar. Inskrivningsbesöken vid graviditet är omfattande, det är mycket information som ska hanteras, vilket försvårar möjligheten till en god vårdrelation. Syfte: Belysa hur barnmorskor vid mödrahälsovården genomför inskrivningsbesöken för att skapa en god vårdrelation. Metod: Datamaterial samlades in via intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Barnmorskorna beskriver vikten av att skapa balans mellan graviditeten i fokus och de medicinska riktlinjerna i inskrivningsbesöken. Graviditeten är den centrala anledningen till besöken så fokus behöver ägnas åt att stärka den gravida/partnern i övergången till föräldrablivandet. Inskrivningsbesöken innebär hantering av medicinska uppgifter, vilka är centrala för vårdplaneringen men kan försvåra den gravidas/partnerns fokus på graviditeten. Den gravidas/partnerns möjlighet till delaktighet vid inskrivningsbesöken beskrivs som central. Avgörande för delaktighet är möjligheten till berättande, kroppsspråk, miljön och stöd av metoder för att främja besökens genomförande. För att främja samtalet används olika former av mallar och fraser samt strategier kring hur dokumentationen handhas. Konklusion: Barnmorskorna beskriver strategier och metoder som centrala för att främja den gravidas/partnerns delaktighet i inskrivningsbesöken. / Background: Midwives should strive for a secure care relationship to overcome the vulnerability of pregnancy. Booking interviews contains lot of information which makes it harder to accomplish a secure care relationship. Purpose: To illustrate how midwives at antenatal care conducts the booking interviews to create a secure care relationship. Method: The data was collected by interviews and analyzed by qualitative content analysis with inductive approach. Result: Midwives describe the importance to create balance between keeping the pregnancy in focus and the medical guidelines during the interviews. The pregnancy is the central reason for the interviews, thus the focus needs to be aimed strengthen the transition to parenthood. The booking interviews involve gathering medical information which is central for the care planning, but it can complicate the pregnant/partners focus on the pregnancy. It’s described as central that the pregnant/partner participates in the interviews. Crucial for participation is the possibility of narration, body language, the environment and support of methods to carrying through the visit. Various templates and phrases are used to help the conversation, and also various strategies how the documentation are handled. Conclusion: Midwives describe strategies and methods as central to promoting the pregnant/partners participation in the booking interviews.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.