Omvärlden förändras allt snabbare på grund av den ökade globaliseringen som råder, detta har lett till att organisationer ofta verkar på dynamiska och instabila marknader. Företag behöver därför alltmer anpassa sig efter utvecklingen som sker, vilket innebär att de ställs inför komplexa och omfattande beslut som är avgörande för dess fortsatta existens. För små företag kan övergången till att bli ett multikanal företag, det vill säga att anskaffa e-handel, vara ett komplext beslut med den kunskap som finns inom företaget. Syftet med denna studie är därför att undersöka och få förståelse för hur små företag inom detaljhandeln med inriktning på klädeshandeln, resonerade inför beslutet att övergå till att bli ett multikanal företag. I denna studie har en induktiv ansats använts då inriktningen är att tolka respondenternas svar för att på så sätt skapa en förståelse för hur resonemanget inför beslutet har förts. Genom att kvalitativa intervjuer har genomförts med ägare, delägare och e-handelsansvariga, vilket är de personer som har varit insatta och delaktiga i beslutet anses den insamlade empirin relevant för studien. Vid utformningen av intervjuguiden har studiens syfte och teoretiska referensram varit utgångspunkten, med denna utgångspunkt säkerställdes att alla aspekter i resonemanget framkommit av intervjuerna. Med anledning av den flexibilitet och öppenhet som följer med semistrukturerade intervjuer har därför insamling av primärdata utförts på detta sätt. Vidare har det möjliggjort att följdfrågor har kunnat ställas och genom detta har nyansskillnader och olika aspekter kunnat uppmärksammas. Resultatet av studien visar på att resonemanget som förts inför beslutet att anskaffa e-handel påverkas av kontexten som företaget befunnit sig i vid den tidpunkten då beslutet fattades. De responderande företagen som var tidiga med att anskaffa e-handel påvisar en mer begränsat rationell karaktär än de som var sena, dock har det slutgiltiga beslutet att anskaffa e-handel varit begränsat rationellt då intuitionen har spelat en avgörande roll. De som tidigt fattade beslutet att anskaffa e-handel påvisar även att en resursbaserad syn har använts till skillnad från de som var sena med beslutet som påvisar en marknadsbaserad syn.

I denna uppsats redogörs för definitionen av intraorganisatorisk konkurrens mellan enheter inom en organisation. Vi beskriver de underliggande faktorer som anses uppmuntra till förekomsten av intern konkurrens, samt potentiella konsekvenser därav. Tidigare forskning i ämnet har nästan uteslutande inriktat sig mot multinationella företag på marknader som anses vara teknologidrivna. Resultaten har visat på att intern konkurrens i vissa fall kan göra organisationer mer flexibla, utmana status quo och motivera anställda till att prestera bättre. Denna studie har gjort en distinkt avgränsning med avseende på val av studieobjekt, för att undersöka tillämpligheten av aktuella teorier hos ett medelstort företag. Med hjälp av respondenter och det teoretiska ramverket, besvaras vår forskningsfråga: Hur ter sig de bakomliggande faktorerna för intern konkurrens på ett medelstort företag? Resultatet av denna studie visar på att hård konkurrens ute på marknaden, kan vara en bidragande faktor till intern konkurrens hos en organisation. Dessutom visar studien på brister i den teoretiska modellen avseende intern konkurrens på enhetsnivå.

Syftet med denna studie är att undersöka och kartlägga hur medarbetarna på ett företag som arbetar med kompetensutveckling resonerar kring sin egen kompetensutveckling, detta i relation till företagets kompetensutvecklingskultur. De två formulerade frågorna är; Hur ser företagets kompetensutvecklingskultur ut ur medarbetarnas perspektiv samt Hur ser medarbetarnas individuella kompetensutvecklingskultur ut ur medarbetarnas perspektiv. Studien gjordes i samverkan med ett företag och studiens empiri bygger på en enkätundersökning med 69 konsulter som arbetar på olika enheter inom företaget. Den teoretiska referensramen består av Bryk och Schneiders teori om relationell tillit och Wermkes teori om kompetensutvecklingskultur. Studien utgår från tidigare forskning som behandlar kompetensutvecklingskultur ur ett kontextuellt sammanhang samt hur lärande kan beskrivas som en dynamisk process som oavbrutet förändrar individers sätt att tänka, deras uppfattningar och intellektuella förmågor utifrån deras kulturella och sociala kontext. Tidigare forskning berör även hur avgörande förståelsen för såväl den historiska som den konceptuella kontexten är för att skapa tillit inför olika val av källor för kompetensutveckling hos lärare samt forskning som visar på ett starkt statistiskt samband mellan ökad akademisk produktivitet och tillit. Ur resultatet kan utläsas att medarbetarna upplevde att de i hög utsträckning själva tog initiativ till sin kompetensutveckling och att beslutet om kompetensutveckling i hög utsträckning fattades tillsammans med en överordnad. Vidare framkommer det ur resultatet att tilliten på företaget generellt är hög. Dessutom tyder resultaten med några få undantag på att det finns en stark kompetensutvecklingskultur på företaget som grundar sig på idén att det finns en gemensam professionell kultur bland de anställda och att de har gemensamma uppfattningar om hur kompetensutveckling äger rum på företaget.

Noterade företag omfattas av obligatoriskt revisorsbyte, vilket onoterade företag inte gör. Revisorsbyte och dess påverkan på resultatkvalitet har främst studerats i noterade företag, vilket är anmärkningsvärt med tanke på den omfattande mängd onoterade företag som finns. Hur förekomsten av resultatmanipulering påverkas vid revisorsbyte är ett relativt outforskat område men relevant att undersöka då resultatkvalitet påverkas negativt av resultatmanipulering. Uppsatsen undersöker därmed om förekomsten av resultatmanipulering förändras vid frivilligt revisorsbyte i onoterade företag. Med den modifierade Jones-modellen uppskattas diskretionära periodiseringar som mått på resultatmanipulering. 160 onoterade företag undersöks inom bygg-, design- och inredningsbranschen som har bytt revisor någon gång under åren 2014-2016. Resultatet visar att onoterade företag som genomför frivilligt revisorsbyte manipulerar sitt resultat i mindre utsträckning efter revisorsbyte, vilket också tyder på att företags resultatkvalitet ökar. Sammantaget tyder resultatet på att obligatoriskt revisorsbyte även bör övervägas att införas för onoterade, då förekomsten av resultatmanipulering minskar vid byte av revisor.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vilka förutsättningar som finns för kunskapsöverföring i ett specifikt kunskapsintensivt företag. I en organisation vars lönsamhet är beroende av att kunskap överförs, finns det hinder som beror på individens egenintressen att utöva makt inom organisationen? En analysmodell, som utarbetats efter den teoretiska referensramen, används för att avgöra hur kunskapsmakten påverkar överföringen av kunskap genom att studera förutsättningar för kunskapsöverföring. Ur modellen kan eventuella hinder för överföringen analyseras och därigenom kan resonemang föras kring om det finns en ovilja eller oförmåga att dela med sig av kunskap. En kvalitativ studie har utförts genom intervjuer med utvalda representanter från ett kunskapsintensivt företag. Resultat från undersökningen visar att kunskap är en viktig källa till makt inom företaget och att organisationen arbetar aktivt med kunskapsöverföring. Förutsättningarna för att kunskap skulle kunna överföras var uppfyllda, i alla fall till stor del. Några direkta hinder för kunskapsöverföring i det specifika fall som studerats har alltså inte identifierats. / The purpose of this thesis is to examine the current conditions around knowledge transfer in a specific knowledge-intensive company. In an organization that is dependent on knowledge transfer, are there any obstructions due to an individual's self-interest in retaining power that affect how knowledge is transferred internally? To determine if employees hoard their knowledge in order to stay in a power position, the transfer process is analyzed in depth to see if it is lacking due to the employees disinclination towards the transfering of knowledge or an inability to do so. A qualitative study was conducted through interviews with representatives from this specific knowledge-intensive company. The results from the interviews suggest that knowledge is in fact a source of power in this specific organization and the interviewees showed an awareness of the fact that knowledge transfer is crucial in order to stay successful. The conditions for knowledge transfer were greatly met and the results did not indicate any explicit evidence of individuals hoarding their knowledge in order to remain in a power position.

Diss. Linköping : Univ., 2002.

Diss. Göteborg : University.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Linköping : Univ., 2003.