I samhället kommer vi ofta i kontakt med tvåspråkighet, så även på logopedmottagningar runt om i landet. Det kan vara svårt att genomföra språkbedömningar på barn med flera modersmål eller annat modersmål än svenska. Syftet med uppsatsen var att översätta benämningstestet "Ordracet" till arabiska och sedan använda det för att testa aktivt ordförråd. Passivt ordförråd testades med Peabody Picture Vocabulary Test III. Fonologiskt och semantiskt ordflöde testades med ordflödestestet FAS. Frågeställningarna var: Hur skiljer sig de två ordförråden hos simultant tvåspråkiga barn från ordförrådet hos enspråkiga barn? Hur skiljer sig det svenska ordförrådet från det arabiska ordförrådet inom gruppen tvåspråkiga barn? Hur ser sambandet mellan fonologiskt och semantiskt ordflöde och ordförråd ut? De tvåspråkiga barnen hade lägre resultat på arabiska än vad de enspråkiga barnen hade på svenska, både vad gäller förståelse och produktion. På svenska presterade de tvåspråkiga barnen praktiskt taget lika högt som de enspråkiga, de var alltså bättre på svenska än på arabiska. Det fanns en stor skillnad mellan grupperna på delen fonologi svenska, där de tvåspråkiga barnen fick signifikant högre resultat än de enspråkiga barnen.

Ett fåtal tidigare studier har visat att barn med cochleaimplantat (CI) har sämre förmåga till såväl ordflöde som verbalt analogiskt resonerande jämfört med normalhörande barn. Det finns ett förhållande mellan språk och analogiskt resonerande, men förhållandet mellan ordflödesförmåga och förmågan till analogiskt resonerande har inte undersökts tidigare för varken barn med CI eller normalhörande barn, vilket motiverar föreliggande studie. Syftet var att undersöka huruvida det finns skillnader mellan barn med CI och normalhörande barn vad gäller ordflöde och analogiskt resonerande. Studien syftade även till att undersöka förhållandet mellan ordflöde och analogiskt resonerande hos barn med CI respektive normalhörande barn. Nio barn med CI i åldrarna 6;4–8;2 år och en kontrollgrupp av trettio normalhörande barn i åldrarna 6;1–7;1 år medverkade. Ordflödesförmågan undersöktes med det fonologiska ordflödestestet FAS och det semantiska ordflödestestet Djur. Visuellt analogiskt resonerande undersöktes med AnimaLogica och verbalt analogiskt resonerande undersöktes med deltestet Auditiv analogi från Illinois Test of Psycholinguistic Abilities-3 (ITPA-3). I föreliggande studie har barnen med CI sämre ordflödesförmåga och analogiskt resonerande än de normalhörande barnen. Det finns ett samband mellan semantiskt ordflöde och verbalt analogiskt resonerande hos normalhörande barn, med ett liknande mönster hos barn med CI. Förmågan till ordflöde och analogiskt resonerande samt sambandet mellan dessa förmågor har klinisk relevans för logopeden i och med att detta blir ännu en aspekt att ta hänsyn till vid språkliga utredningar och behandlingar hos såväl normalhörande som barn med CI. / Previous studies have shown that children with cochlear implant (CI) have worse word fluency abilities and analogical reasoning abilities compared to normal-hearing children. There is a relationship between language and analogical reasoning. However, a possible relationship between word fluency and analogical reasoning has not been studied before among children with CI or among normal-hearing children. This warrants the present study, which aimed to examine if there are differences between children with CI and normal-hearing children regarding word fluency and analogical reasoning. The study also aimed to examine the relationship between word fluency and analogical reasoning in children with CI and normal-hearing children. The present study involved nine children with CI aged 6;4–8;2 years and thirty normal-hearing children aged 6;1–7;1 years. Word fluency was examined using the phonological word fluency test FAS and the semantic word fluency test Animal. Visual analogical reasoning was examined using AnimaLogica and verbal analogical reasoning using Spoken Analogies from Illinois Test of Psycholinguistic Abilities-3 (ITPA-3). The results of the present study show that the children with CI had poorer word fluency ability and analogical reasoning compared to the normal-hearing children. A relationship between semantic word fluency and verbal analogical reasoning in normal-hearing children was found, with the children with CI showing the same trend. Word fluency ability and analogical reasoning and their relationship has a clinical relevance for speech-language pathologists since this must be considered when investigating and treating language difficulties in children with CI as well as normal-hearing children.

Bakgrund och syfte. Ordflödestest undersöker en persons förmåga att generera så många ord som möjligt under en minut. Orden kan börja på en viss bokstav eller tillhöra en särskild kategori. FAS är ett vanligt ordflödestest där orden som ska genereras börjar på bokstäverna F, A och S. Exempel på kategoriska ordflödestest är djurflöde, som går ut på att säga så många djur som möjligt, samt verbflöde där instruktionen är att säga så många saker man kan göra (handlingar). Forskare har undersökt vilka mentala färdigheter som ligger till grund för ordflödesförmågan, framför allt planerande och reglerande (exekutiva) funktioner samt språklig förmåga. I forskning används ofta FAS och djurflöde för att undersöka olika delar av den språkliga förmågan. Även verbflöde har undersökts i dessa sammanhang, men inte i lika stor utsträckning. Däremot har verbflöde en större roll i forskning på planerande och reglerande funktioner hos äldre personer som har exempelvis Alzheimers eller Parkinson. Forskningen har lett till att ordflödestest används i kliniska sammanhang som en del i utredningen av dessa sjukdomar. I praktiken används även FAS och djurflöde vid utredningar av dyslexi, språkstörning och koncentrations-/hyperaktivitetssvårigheter (ADHD). Forskning har visat motstridiga resultat om vilka typer av ordflödestest som är nedsatta vid dyslexi och språkstörning, eller vilka mentala förmågor som är viktiga vid genomförande av ordflödestest. I denna studie undersöks FAS, djurflöde och verbflöde hos studenter inom högre utbildning med och utan dyslexi. Syftet är att utreda om ordflödesförmågan är nedsatt hos studenter med dyslexi. Studien undersöker om ordflöde kan bidra till att förklara spridningen i läsförmåga. Metod. I undersökningen deltog 42 studenter, varav 16 hade dyslexidiagnos och 26 kontroller utan dyslexidiagnos. Deltagarna genomförde test som undersöker läsförmåga, fonologisk förmåga, snabb benämning samt ordflöde av FAS, djur och verb. Resultat. Prestationen på ordflödesförmåga var signifikant nedsatt hos studenter med dyslexi jämfört med kontrollgruppen. En multipel regression med bakåteliminering genomfördes för att undersöka om FAS, djurflöde och verbflöde kunde förutsäga spridningen i läsförmåga när fonologisk medvetenhet och snabb benämning kontrollerades för. Regressionsanalysen visade att verbflöde, tillsammans med fonologisk medvetenhet, kunde förutsäga läsförmåga hos studenter med och utan dyslexi. Diskussion. Den nedsatta ordflödesförmågan hos studenter med dyslexi diskuteras utifrån faktorer som utbildning och andra mentala förmågor. Resultatet pekar på ett unikt samband mellan verbflöde och läsförmåga hos studenter med och utan dyslexi. De strukturer i hjärnan som aktiveras vid verbflöde är även strukturer som ligger till grund för andra mentala förmågor. Dessa mentala förmågor har även visats vara nedsatta hos personer med dyslexi. Generellt indikerar dessa nya fynd att verbflöde har en betydelse i förhållande till läsförmåga och dyslexi som behöver undersökas vidare. Resultatet diskuteras även utifrån ett kliniskt perspektiv. / Verbal fluency is commonly measured in cognitive assessments and has been shown to measure aspects of verbal ability and executive function, as well as to involve specific cortical areas during performance. Verbal fluency tasks, in which participants generate words during a given time limit, have been used in research and assessments of neurobiological disorders and impairments. Dyslexia is a neurobiologically based reading disorder that is characterized by difficulties in word decoding and spelling. Research on verbal fluency in individuals with dyslexia shows that semantic and letter fluency is impaired. However, studies show inconsistent results. This study examines performance on semantic fluency (animals), action fluency (verbs), and letter fluency (FAS) in 42 students with developmental dyslexia (DD, n = 16) and a control group with typical reading development (TD, n = 26). Participants also perform a test battery that measures reading and phonological abilities, amongst others. Additionally, it is examined if verbal fluency performance can contribute to predicting reading ability, when phonological awareness and rapid automatized naming (RAN) are taken into account. Results show that verbal fluency performance was impaired in the DD group, and that action and letter fluency were relatively more impaired than semantic fluency. A backward elimination regression showed that action fluency and phonological awareness were significant predictors of reading ability, together explaining 48 % of the variance. The impaired verbal fluency ability is discussed in relation to factors such as education and cognitive abilities. Further, the findings point to a possible unique connection between action fluency and reading ability in students, in addition to phonological awareness. The possibility that the relationship between action fluency and reading may be partly explained by common neurocognitive underpinnings is discussed. These novel findings indicate that action fluency has a pertinent role in reading ability and dyslexia, which should be further examined.