Magíster en Gestión y Dirección de Empresas / El presente Plan de Negocios, tiene como finalidad, determinar la viabilidad y factibilidad de la implementación de una Cadena de Restaurantes móviles, basados en la utilización de un modelo de Food Truck, en la Región Metropolitana de Chile, basado en el creciente interés del consumidor Chileno, por buscar alternativas alimenticias saludables, desarrollando una propuesta que pueda captar mercado, del consumidor de comida no saludable o chatarra , que sigue siendo mayoritario. El proyecto contempla inicialmente, la configuración de 3 Food Trucks, los cuales serán abastecidos por preparaciones, elaboradas o semi-elaboradas, de una cocina centralizada. Estos Food Trucks, estarán ubicados, en lugares habilitados y de alta potencialidad en flujo y compra promedio, siendo estos: el Jardín Mallinkrods, Parque Araucano, Mall Plaza Tobalaba y adicionalmente se contempla, tener presencia en un evento masivo mensual, con la oferta en servicio y mix gastronómico definida, que considera platos, que combinen aspectos organolépticos masivamente aceptados, produzcan saciedad y tengan características nutricionales, convencionalmente saludables, tomando como referencia, la Ingesta Diaria Recomendada (IDR), que es reconocida por los organismos internacionales (Food and Nutrition Board del National Research Council (U.S.A.)). El Plan de Negocios, contiene un completo análisis, del mercado alimenticio nacional y su contexto internacional, además del estudio del nicho de los Food Truck en Chile y Latinoamérica. Se generó un análisis del entorno y como este influenciará al negocio, detallando los principales actores y las fuerzas, que cada uno ejerce en el mercado. En base a esto, se confeccionó la misión, visión y la estrategia de la compañía, que permita explorar las ventajas competitivas y la haga proyectable en el tiempo. Se consultó a los clientes sobre sus preferencias y aprensiones, además de su disposición a pagar por un producto y servicio, como el que se configurará. Se confeccionó el Plan de Marketing, definiendo la estrategia y herramientas que darán a conocer, recordar y transmitir el negocio, en el segmento definido. El Plan de Persona, se encarga de garantizar la adecuada interacción con nuestros clientes, por parte de nuestros colaboradores, generando un protocolo de atención, capacitación adecuada y una encuesta que levante su percepción de la experiencia vivida, lo que nos brindará información valiosa, que alimentará, un proceso de mejora continua. El Plan Operacional, nos permitió definir procesos, actividades y proyectar la visual de cada Food Truck, de cara al cliente, en un lay out simulado, obteniendo con esto, estandarizar y eficientar el funcionamiento diario. Finalmente, el Plan Financiero, permitió determinar la viabilidad del proyecto, calculando la inversión inicial requerida, la evaluación de los riesgos y el punto de equilibrio que el negocio tendrá. El proyecto, pone como centro a los clientes, identificando su necesidad y adaptando la propuesta alimenticia y de servicio, a algo que no existe, pero que el cliente busca y valora. Es por eso, que la estrategia se basará en la Diferenciación, desarrollando una gama de productos que sacien, huelan y se saboreen igual que la comida chatarra, pero que sea saludable. El análisis financiero concluyó, que el proyecto es viable y rentable, recuperando la inversión en el 3er año. El VAN es positivo y asciende a $ $88.010.748.-, con una TIR del 35,71% y una tasa de descuento del 12,49% a cinco años.

Att Skeppsbron är lika gammalt som Stockholm självt införlivar platsen med ett enormt kulturhistoriskt arv olikt många andra ställen. I takt med att Stockholm under 1600-talets stormaktstid blev en huvudstad av Europeisk betydelse, ökade handeln på Skeppsbron. De varor som med båt anlände till Skeppsbronbron lastades och packades på kajen innan de såldes vidare. Behovet av packus ledde till att husen vid Skeppsbroraden så småningom anlades. Extra mycket omsorg lades vid fasaderna då husen byggdes. Att visa Stockholms rikedom och makt var viktigt. I mitten av 1700-talet började man att dela in Skeppsbron i olika sektioner. Den norra delen skulle ta emot norrländska och finska handelsfartyg och den södra delen skulle ta emot de större skeppen med importvaror. Den södra delen - Skeppsbrokajen - kom därför att präglas mer av handelsliv och livlig kommers . Efter att ha fungerat som Stockholms främsta hamnområde för handelsvaror i flera hundra sekel började Skeppsbron i slutet av 1800-talet alltmer förlora sin centrala ställning. Runt sekelskiftet var Skeppsbron fortfarande den plats där människor från alla håll och kanter blandades med handelslivet på kajen. Skärgårdsborna kom till Skeppsbron för att sälja sin fisk och bönderna kom med grönsaker från landet. I och med att varor istället började fraktas med tåg började handelslivet successivt minska på Skeppsbron. Från 50-talet fram tills idag har kajen endast fungerat som färjeterminal. Handeln är idag borta och därmed också den torghandel som en gång försåg skeppsbrokajen med liv. Skeppsbron och dess omgivningar var under flera århundrade Stockholms primära handelsplats-och mötesplats. I takt med tidens förändringar av platsen, har denna identitet försvunnit. Eftersom förutsättningarna för en funktionell och välbesökt handelsplats finns kvar, finns det välgrundade förhoppningar om att Skeppsbron återigen skall bli ett stadsrum fullt av liv. Att genom mitt tillägg av en fiskmarknad ”ge tillbaka” en del av Skeppsbron åt invånarna i Gamla Stan, turisterna och andra Stockholmsbor är den centrala tanken i projektet. Att verkligen ta platsen i anspråk när jag planerar min byggnad har genom hela projektet varit viktigt, vare sig man är besökare till fiskmarknaden eller inte. Min byggnad skall starkt knytas an till platsen och förse den med fler kvalitéer än att bara vara ytterligare en byggnad på kajen. Byggnaden skall bidra till stadsrummet och ge platsen identitet; något den idag saknar. Att programmera platsen har varit viktigt. Här är formen på byggnaden viktig. Genom att jobba med olika skalor och förskjuta delar av byggnadskroppen åt sidorna skapar man små torgytor. Dessa torgytor ramar in platsen och förser den med intimitet och skapar en mer rumslig uppfattning. De små torgytor som bildas närmast intill byggnaden, kopplas ihop med större torgytor både norr och söder om byggnaden. Dessa ytor är av mer spontan karaktär och skall fungera som en marknadsplats utvalda dagar i veckan/månaden både för fiskmarknadens egen verksamhet samt andra utomstående marknadsintressenter. Begreppet “Foodtrucks” är något som under de senaste månaderna växt sig stort i Stockholmsregionen. Dessa snabbkök med mat av särskilt utmärkande karaktär letar hela tiden efter nya platser att uppehålla sig vid. I programmet för min fiskmarknad ingår visionen om att dem, under vissa dagar månaden, har möjlighet att stå på torgen invid fiskmarknaden. Min önskan är att dessa tillsammans utgör en slags matmarknad som skall locka besökare från hela stan, som i sin tur också kan förse fiskmarknaden med besökare. Maten som serveras ur foodtrucksen eller från fiskmarknadens ”snabbmatslucka” kan sedan ätas på torget eller intas nere vid vattenkanten / The fact that Skeppsbron is as old at Stockholm itself, adds a huge cultural and historical value to the site and makes it a unique place in the city´s history. In the seventeenth century, Stockholm grew into a major city in northern Europe and commercial life on Skeppsbron developed into a bustling marketplace. In the mid eighteenth century, Skeppsbron was divided into two different parts. The northern part would from this time facilitate goods from the northern parts of Europe and the southern part receive larger ships with imported goods. The southern part - Skeppsbrokajen - came to be characterized by intense commercial life and bustling commerce. After serving as Stockholm’s main port area for merchandise for several hundreds of years, Skeppsbron in the nineteenth-century slowly began to lose its important position in the city´s commercial life. At the end of the nineteenth century, Skeppsbron was still the place where people from all around the city took part in the commercial life on the quay. Islanders came to Skeppsbron to sell their fish and farmers provided vegetables from the countryside. As goods instead began to be shipped by train, the commercial life on the quay was gradually reduced. From the 1950’s until today, the quay has only served as a ferry terminal. The food markets are now gone, and the market trading that once provided people of Stockholm with foodstuff has stopped. Skeppsbron lost is place as Stockholm’s primary trading center and meeting place and the commercial identity of Skeppsbron has disappeared. As the fundamental conditions for a functional and well attended venue is still present, there are justified hopes that the quay once more can become an urban space full of life. By placing a fish market on Skeppsbrokajen, I hope to return a portion of the quay to the inhabitants of the Old City, the tourists and the people in Stockholm. This ambition forms the central idea of the project. To connect my building firmly to the site has been one of the most important intentions of this project. The building is intended to contribute to the urban space and provide the site with identity; something it currently lacks. The understanding of how the building is intended to interact with and relate to the site is highly important. In this context, both the shape and appearance of the building is of great significance. By working with different scales of the building and by pushing parts of the building to different sides, new venues are created on both sides of the building which provide the place with a sense of intimacy and spatial perception. The free surfaces adjacent to the building are of a more spontaneous character and acts as a marketplace selected days of the week or month, both for the fish market itself as well as for other external market stakeholders. The concept of food trucks is something that in recent months has spread all over Stockholm. The trucks, with food of particularly distinctive character, is constantly looking for new places to market their foods from. The program for my fish market includes the vision that they, on certain days, shall have the opportunity to park in the squares next to the fish market. My hope is that they will create a an attractive food market attracting visitors from all over the town, which in turn can provide the fish market with visitors. Food served from the food trucks or from the fish market’s ”fastfood counter” can the be eaten in the square or be enjoyed by the waters edge. With this project, I hope to provide the old quay with new life!

<p>Food trucks have become increasingly popular over the last decade following the Great Recession of 2008. Scholars have begun to study the food truck phenomenon, its future projected trajectory, and even positioning it within social justice discourse along cultural lines; however, scholarship has yet to address the participation of Black entrepreneurs in the food truck industry.</p> <p><br></p> <p>The objective of this dissertation is to expand the perception of Black food entrepreneurs within the food truck industry by interrogating how Black food truck owners are misrepresented, under analyzed, and underestimated. Using a series of interdisciplinary qualitative methods including introspective analysis, thematic coding analysis, and case studies, I approach this objective by addressing three questions. First, I analyze movies and television to understand where Black-owned food trucks are represented in popular culture and how they are depicted. In doing so, we come to understand that Black business representation, specifically Black food truck representation consistently falls victim to negative stereotypes. These stereotypes can influence the extent to which Black food truck owners are taken seriously and seen as legitimate business leaders in their community. Second, I interview 16 Black food truck entrepreneurs to understand why the mobile food industry appealed to them and how it has become a platform for them to explore other opportunities. Finally, I review eight cities that have launched Black food truck festivals and parks within the last 6 years to gain an understanding of the collective power wielded by Black food truck owners and its impact Black communities. Moreover, this dissertation challenges the myth that collectivism does not exist among Black entrepreneurs and the Black community broadly.</p>