I denna c-uppsats utforskas den könsrelaterade dynamiken i medierapportering av svensk fotboll. Studien analyserar videointervjuer från Herrallsvenskan och Damallsvenskan för att avslöja eventuella könsskillnader i sportjournalistik och dess inverkan på samhälleliga normer och värderingar. Denna forskning tar sig an en tidigare outforskad aspekt av sportjournalistik genom att granska och jämföra frågeställningarna som riktas mot manliga och kvinnliga fotbollsspelare under videointervjuer. Forskningsfrågorna i uppsatsen är följande: Hur skiljer sig bevakningen och rapporteringen av manliga och kvinnliga fotbollsspelare under en säsong? Samt, Hur skiljer sig de frågor som ställs i svenska fotbollsintervjuer gentemot manliga och kvinnliga fotbollsspelare? Dessa frågor är avgörande för att förstå den övergripande mediabilden och hur kön gestaltas i sportjournalistiken.  Teoretiskt stödjer sig uppsatsen på en rad teorier som ger en djupare förståelse för mediernas roll i samhället och hur de formar uppfattningar om kön och könsroller inom sporten. Dessa inkluderar Journalistikens Makt, Intervjuns Makt, Kön och Genus, Gestaltningsteorin, och Dagordningsteorin. Var och en av dessa teorier belyser olika aspekter av hur könsmönster och maktrelationer skiljer sig i medierapportering och representation inom sportjournalistiken. Metodologiskt använder studien kvantitativ innehållsanalys för att systematiskt analysera och jämföra de könsrelaterade skillnaderna i intervjuerna. Denna noggranna metodik möjliggör en kvantifiering och analys av hur kön påverkar frågor och narrativ som presenteras för spelarna, och ger värdefulla insikter i hur medieinnehållet kan bidra till normbildning och representation inom idrott och media.  Resultaten identifierar betydande könsskillnader i sportjournalistikens gestaltning, med manliga idrottare som får mer frekventa och prestationsinriktade intervjuer, medan kvinnliga idrottare ställs bredare frågor, vilket riskerar att förstärka stereotypa uppfattningar. En tendens där intervjuare och intervjuade delar kön, påvisar en potentiell segregation, men rapportering om bland annat känslor och domslut visar på könsneutralitet. Studien har betydande relevans för flera områden, inklusive medie- och kommunikationsvetenskap, idrottsvetenskap, samt för praktiker inom mediebranschen och idrottsorganisationer. Den bidrar till en förståelse av hur könsaspekter och genusgestaltning skiljer sig i medieinnehållet och sportjournalistiken, och kan hjälpa till att forma mer jämställda och inkluderande mediepraktiker. / In this bachelor's thesis, the gender-related dynamics in media reporting of Swedish football are explored. The study analyzes video interviews from the Men's Allsvenskan and Women's Damallsvenskan to reveal any gender differences in sports journalism and its impact on societal norms and values. This research addresses a previously unexplored aspect of sports journalism by examining and comparing the questions directed at male and female football players during video interviews. The research questions in the thesis are as follows: How does the coverage and reporting of male and female football players differ over a season? And, How do the questions asked in Swedish football interviews differ between male and female football players? These questions are crucial for understanding the overall media image and how gender is portrayed in sports journalism.  Theoretically, the thesis relies on a number of theories that provide a deeper understanding of the media's role in society and how they shape perceptions of gender and gender roles within sports. These include the Power of Journalism, the Power of the Interview, Gender and Gender Studies, Representation Theory, and Agenda Setting Theory. Each of these theories highlights different aspects of how gender patterns and power relations differ in media reporting and representation within sports journalism. Methodologically, the study uses quantitative content analysis to systematically analyze and compare the gender-related differences in the interviews. This meticulous methodology enables a quantification and analysis of how gender affects the questions and narratives presented to the players, and provides valuable insights into how media content can contribute to norm formation and representation within sports and media.  The results identify significant gender differences in the portrayal of sports journalism, with male athletes receiving more frequent and performance-oriented interviews, while female athletes are asked broader questions, which risks reinforcing stereotypical perceptions. A tendency where interviewers and interviewees share gender shows a potential segregation, but reporting on emotions and rulings indicates gender neutrality. The study has significant relevance for several areas, including media and communication studies, sports science, as well as for practitioners in the media industry and sports organizations. It contributes to an understanding of how gender aspects and gender representation differ in media content and sports journalism, and can help to shape more equal and inclusive media practices.