<p>A paper to analyse how the FAR and SRS associations in Sweden look upon the upcoming changes in the auditbusiness and how this may come to change the formal requirements when graduating auditors.</p>

A paper to analyse how the FAR and SRS associations in Sweden look upon the upcoming changes in the auditbusiness and how this may come to change the formal requirements when graduating auditors.

Avdragsrätt för ingående moms regleras i 8 kap. 3 § 1 st. mervärdesskattelagen (1994:200) (ML), respektive artikel 168 i mervärdesskattedirektivet. Enligt ordalydelserna i bestämmelserna får en ekonomisk aktör avdrag för ingående moms på ett förvärv sominförskaffas till en mervärdesskattepliktig verksamhet. Avyttring av dotterbolagsandelar klassificeras inte som mervärdesskattepliktig verksamhet. Avdragsrätt för ingående moms på förvärv till aktieavyttring föreligger därmed inte enligt en ordalydelsetolkning av avdragsrättsbestämmelserna. Under senare år har den begränsade avdragsrätten för ingående moms på förvärv som införskaffas till aktieavyttring utvecklats med stöd av rättspraxis. Ett förvärv som med stöd av rättspraxis omfattas av avdragsrätt vid aktieavyttring är rådgivningstjänster. En materiell förutsättning för att tjänsten ska vara avdragsgill är att ett direkt och omedelbart samband föreligger mellan kostnaden för tjänsten och den ekonomiska verksamhet som bedrivs i moderbolaget. Det materiella sambandet kommer till uttryck i en faktura. Avdragsrätt för ingående moms ska styrkas med faktura enligt 8 kap. 17 § 1 st. ML. Faktura ska enligt huvudregeln i 11 kap. 1 § 1 st. ML utfärdas av säljaren. Om Skatteverket (SKV) inte anser att det finns anledning att misstänka att avdragsrätt utnyttjas, förekommer ingen kontroll av fakturor. Detta skapar utrymme för att obefogat utnyttja avdragsrätt för ingående moms på rådgivningstjänster som förvärvas till avyttring av dotterbolagsandelar. Avdragsrätten kan utnyttjas genom att rådgivningsföretaget upprättar enosann faktura. Hur osanna fakturor kommer till uttryck och vad som kännetecknar en osann faktura uttryckte Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) i prejudikatet HFD 2012 ref. 69 i-iii.Enligt HFD kännetecknas en osann faktura av att tjänsten i fakturan kan vara utförd men arbetsbeskrivningen är felrubricerad till förvärvarens fördel. När fakturan är felrubriceradmöjliggör det olika skattefördelar i förvärvarens verksamhet. En skattefördel är avdrag föringående moms. SKV kan omöjligen utöva full kontroll över fakturors äkthet. Striktare krav på innehållet i en faktura kan försvåra möjligheten att felrubricera fakturor, vilket kan förebygga eventuellaobefogade momsavdrag. Hur sådana krav skulle utformas är ett område som inte ryms i uppsatsen. Däremot råder det inga tvivel om att kraven måste utformas på så sätt att de säkerställer att den rådgivningstjänst som enligt fakturan utförts i samband med avyttring även utförts i verkligheten. Ökade krav på innehållet i en faktura vid aktieavyttring kan inom svensk rätt anses begränsade, eftersom faktureringsreglerna i ML styrs av EU-rätt. Däremot har fakturan inte enbart betydelse inom mervärdesskatterätten. En äkta faktura på en rådgivningstjänst vid aktieavyttring kan gynna inkomstskatterrätten och redovisningsrätten. Om motiverande anledningar till ökade faktureringskrav lyfts från andra rättsområden, aktualiseras frågan om det finns fog för att justera faktureringskraven specifikt när rådgivningstjänster förvärvas till aktieavyttring?

Bakgrund och problem: Att vara ett börsnoterat bolag innebär en ökad kravbild samtidigt som företaget blir offentligt kan förväntningar från främst aktieägare förhöjas. Fokus mot främst aktieägarna kan i vissa fall leda till att bolaget utgår ifrån ett mer kortsiktigt förhållningssätt, i den mån att skapa värde för ägarna. För att då minimera riskerna att bli kortsiktig, blir vikten av styrning mot långsiktighet en viktig faktor. Det blir därav intressant att undersöka hur börsbolag via sin styrning beaktar distinktionen mellan aktieägarvärde och långsiktighet. Syfte: Studiens syfte är att ge en förklaring till hur styrningen påverkas av att verka i en noterad miljö och hur detta avspeglas i de olika bolagens sätt att styra verksamheten. Studien ämnar att öka kunskapen om hur synen på aktieägarvärde och långsiktighet ter sig och om möjlig hur de båda samordnas i bolagen.  Metod: Metoden som valts för studien var en kvalitativ intervjustudie som ansågs vara mest lämplig sett till frågeställningar samt studiens syfte. Den empiriska materialinsamlingen har huvudsakligen skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer som har utförts med ledande personer i börsbolagen. Slutsats: Styrningen i börsbolag ändras inte i så stor utsträckning av att verka i en noterad miljö, men det finns tendenser att den blivit mer formaliserad gällande främst rapportering. Den strategiska och taktiska styrningen formas till viss del utifrån börsen formella krav men även till viss del av intressenters kravbild. Samordning mellan långsiktighet och skapande av aktieägarvärde blir viktig för att begränsa kortsiktiga förhållningssätt främst med hjälp av bolagens tydliga strategiska inriktning. Koordineringen sker genom börsbolagens förmåga att tillgodose både aktieägarnas krav och uppnå bolagens långsiktiga planer. / Background and research problem: To be a listed company, it implies an increase in demands and, simultaneously, the expectations from the shareholders can be enhanced. The focus towards the shareholders, could in some cases result in short-sightedness in the company to increase their value. To minimize the risks of short-sightedness, the importance of management control towards long-sightedness becomes a crucial factor. It is thereby interesting to investigate how listed companies, with their management control, considers the distinction between shareholder value and long-sightedness.  Purpose: The purpose of this study is to give an explanation of how the management control alters by acting in a listed environment, and how it reflects in the different companies´ ways to control the business. The study intends to increase the knowledge of the view of how shareholder value and long-sightedness appears and, if possible, how these coordinates in the companies.  Method: The method that was chosen for the study was a qualitative interview-study, which were considered the most appropriate method aligned to the research questions and the purpose of the study. The empirical material collection has occurred primarily with the aid of semi-structured interviews which have been conducted with senior executives in the listed companies.  Conclusion: The management control in listed companies do not change, to a large extent, although there are tendencies that it has become more formalized regarding the reporting. The strategic management and management control are formed, to a certain degree, by the stock exchange´s formal requirements but also, to some degree, the stakeholder’s demands. The coordination between long-sightedness and the creation of shareholder value becomes vital in order to constrain short-term approaches, with the aid of the companies´ clear strategic direction. The coordination occurs by the listed companies’ ability to satisfy both the shareholders demands and accomplish the companies´ long-term plans.