Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2007.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett syndrom, FMS (fibromyalgisyndrom), som kännetecknas av kroniska, diffusa smärttillstånd i rörelseorganen. Det är vanligare hos kvinnor än hos män. Tre procent av kvinnor drabbas och 0,5 % av männen. Symtomen är långvarig smärta, trötthet, sömnproblem och kognitiva svårigheter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnornas upplevelse av att leva med fibromyalgi. Metod: Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och Scopus. Söktermer som användes var fibromyalgia*, chronic pain, patient*, experience. I litteraturstudien sammanställdes och analyserades 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar om fibromyalgi. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med två till fyra underkategorier till varje kategori. Huvudkategorier var (1) beskrivningar av vanliga symtom och svårigheter, (2) sjukdomens påverkan i dagligt liv, (3) hanteringstrategier och (4) bemötande och stöd. Slutsats: Det är betydelsefullt att sjuksköterskor ger kvinnor med fibromyalgi ett gott bemötande och bekräftelse på deras situation. Det är också betydelsefullt att tänka på vilka konsekvenser det blir för kvinnorna med fibromyalgi om vi inte tror på det som de berättar.

Bakgrund och Problematisering: I och med att internationella redovisningsregler blev tvingande för europeiska börsbolag 2005 förändrades svensk redovisning. Vad gäller redovisningen av forskning och utvecklingskostnader öppnades för en större andel subjektiva bedömningar. Denna subjektivitet kan leda till att företagsledningar tar redovisningsbeslut för att genom de i näringslivet vanliga bonussystemen gynna sig själva, bedriver earnings management. Om detta är fallet innebär det att det kan ifrågasättas om bonussystemen fungerar som det är tänkt. Det är därför relevant att studera om företagsledningar verkligen använder forsknings och utvecklingskostnaderna för att bedriva earnings management. Syfte och frågeställning: Syftet är att undersöka om de möjligheter till subjektiva bedömningar som ges av IAS 38 leder till earnings management. Ur detta syfte kommer frågeställningen om hur det eventuella sambandet mellan incitament att bedriva earnings management och kostnaderna för forskning och utveckling. Metod: Studien har en kvantitativ metod med hypotetiskt deduktiv ansats. Ur agentteorin har hypoteser deducerats som prövas i en undersökning av redovisningsdata. Prövningen använder regressionsanalys för att godta hypoteserna. Slutsats: Studien visar på positivt samband mellan incitament att bedriva earnings management i form av big bath och income smoothing och kostnaderna för forskning och utveckling vilket innebär att företagsledningar synes utnyttja forsknings och utvecklingskostnaderna för att reglera resultatet.

Personer ställer upp i kliniska prövningar av olika anledningar och förväntningar. Svårigheter att rekrytera och hålla kvar deltagare till studieslut är ett problem inom forskningen. Syftet var att undersöka motiv för deltagande i kliniska studier. Studien gjordes som en litteraturstudie med systematisk granskning av vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att individer väljer att delta i kliniska forskningsstudier främst av hälsorelaterade skäl. Förväntan om bättre monitorering av sjukdomen, tillgång till medicinsk diagnostik och behandling är andra motiv. En önskan om att bidra till forskning och samhälle finns hos många. Läkemedelsbiverkningar och ovilja att vara försökskanin samt oro för ekonomiska kostnader är anledningar till att personer inte väljer att delta. Det informerade samtyckesförfarandet visade sig ha betydelse för hur deltagarna fullföljer studien och förstår innebörden av deltagandet. Behov av utökad tid för samtyckesprocess, enklare och individanpassad information med sjuksköterska kan öka följsamheten och tillfredsställelsen med att fullfölja studien. Fortsatt omvårdnadsanknuten forskning föreslås inom ämnesområdet med inriktning på behovet av information. Med förståelse om olika bakomliggande motiv till varför individer väljer att delta i en forskningsstudie kan sjuksköterskan bistå individen att fatta ett välgrundat beslut om deltagande samt stödja dem till studieslut. / People line up in clinical trials for various reasons and expectations. Difficulties in recruiting and retaining participants to endpoint are a problem in research. The aim was to investigate the motives for participation in clinical trials. The study was designed as a systematic literature review of scientific articles. The results show that individuals choose to participate in clinical research studies primarily of health reasons. Expectation of better monitoring of disease, access to medical diagnosis and treatment are other motives. Many people feel a desire to contribute to science and society. Drug side effects and unwillingness to be a guinea pig, as well as concerns about economic costs are reasons why people do not choose to participate. The informed consent procedure was shown to be important to the participants’ completion of the study and understanding of the implications of participation. Need for extended time for the consent process, easier and personalized information with the nurse may increase adherence and satisfaction with completion of the study. Continued nursing related research focusing on the needs of information is proposed. With the understanding of various underlying motives for individuals’ decision to participate in a research study, the nurse may support the individual to make an informed decision about participation and stand by the participants to study end.

<p>Syftet var att beskriva hur äldre människor som bor på särskilt boende upplever sin nattsömn, dess kvalité och behov av omvårdnad på natten. Designen var en beskrivande design med kvalitativ ansats. Efter godkännande från forskningsetisk kommitté och verksamhetschef på ett särskilt boende utfördes halvstrukturerade intervjuer med åtta boende. Intervjuerna spelades in på dator och analyserades sedan med en manifest innehållsanalys. Huvudresultatet visade att de boende upplevde nätterna som lugna och rofyllda och att den enda yttre störningen som förekom var från byggarbetet som ibland förde oljud tidigt på morgonen. Andra faktorer som kunde påverka nattsömnen negativt var inre störningar, som tankar, sjukdom, smärta och nattliga toalettbesök. Det framkom också faktorer som kunde främja sömnen, som vilostunder på dagen, att ha mörkt på natten, att få en sömntablett och att få bibehålla sina egna rutiner på kvällen. De boende uttryckte att de var nöjda med omvårdnaden på natten och personalen var uppskattad och gav en stor trygghet. Slutsatsen av examensarbetet är att deltagarna upplevde lugna och rofyllda nätter på det särskilda boendet om det inte fanns några yttre eller inre störningar vilket sällan förekom. Deltagarna var nöjda med nätterna och den omvårdnad de fick.</p>

<p>Användning av forskningsresultat är betydelsefullt för utveckling av omvårdnaden och för en evidensbaserad vård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hinder och möjligheter för sjuksköterskor att omsätta forskning i vårdarbetet. Organisatoriska faktorer, som brist på tid för att ta del av forskning, brist på tid och resurser för implementera forskningsrön och brist på inflytande över arbetet angavs som de största hindren för sjuksköterskors forskningsanvändning. För att underlätta sjuksköterskors forskningsanvändning behövs organisatoriska insatser samt stöd och engagemang från chefer och ledare, utbildning av chefssjuksköterskor och kliniskt verksamma sjuksköterskor i vetenskaplig metod och andra forskningsrelaterade ämnen, samt utveckling och utvärdering av modeller för att stödja tillämpningen av forskningsresultat och utveckling mot evidensbaserad vård.</p>

Användning av forskningsresultat är betydelsefullt för utveckling av omvårdnaden och för en evidensbaserad vård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hinder och möjligheter för sjuksköterskor att omsätta forskning i vårdarbetet. Organisatoriska faktorer, som brist på tid för att ta del av forskning, brist på tid och resurser för implementera forskningsrön och brist på inflytande över arbetet angavs som de största hindren för sjuksköterskors forskningsanvändning. För att underlätta sjuksköterskors forskningsanvändning behövs organisatoriska insatser samt stöd och engagemang från chefer och ledare, utbildning av chefssjuksköterskor och kliniskt verksamma sjuksköterskor i vetenskaplig metod och andra forskningsrelaterade ämnen, samt utveckling och utvärdering av modeller för att stödja tillämpningen av forskningsresultat och utveckling mot evidensbaserad vård.

I detta arbete presenteras forskningsanknutna projektarbeten för gymnasieskolan där bananflugan används som forskningsredskap. Projekten har designats för att kunna integreras i gymnasieundervisningen och/eller utgöra kvalitativa gymnasiearbeten i den nya gymnasieskolan, Gy2011. Ett flertal arbeten har utförts av elever på olika gymnasieskolor i Linköping med omnejd och projekten har analyserats med avseende på i vilken utsträckning de: a) möjliggör för eleverna att, efter genomfört arbete, uppfylla examensmålen för naturvetenskapsprogrammet, b) kan stärka elevernas kunskaper i naturvetenskap samt c) kan bidra till att eleverna är väl förberedda för högskolestudier. För att ta reda på detta har olika moment i projektarbetena samt de erfarenheter och kunskaper eleverna erhållit under deras projektarbeten analyserats i relation till kursplanerna för kemi, biologi och naturvetenskaplig specialisering samt till de examensmål som beskrivs av skolverket för naturvetenskapsprogrammet. Sammanfattningsvis visar min analys att de forskningsanknutna projektarbeten som presenteras i detta arbete har stor potential att utgöra väl fungerade gymnasiearbeten och kan tillföra eleverna nya kunskaper, som stäcker sig över både kemins och biologins vetenskaper, samt rusta dem för högskolestudier.

Since Sweden became a member of the European Union (EU) several constitutional reforms has been taking place. During this time, Sweden has also changed its view on democracy,from a collective to an individual perspective of democracy in the politics. A reasonable hypothesis and the purpose of this essay is to investigate if the Swedish government has beendeveloped towards an Europeanization. The Swedish state audit changed in a pioneering way after the EU- entry, with the formation of Riksrevisionen. Another constitutional change is that the Swedish EU- membership is being instituted in the Swedish constitution. The role of Swedish courts has also changed since the EU- entry. The obvious incitement element for judicial review has been abolished. The question is if this constitutional change has resulted in an Europeanization of the Swedish government and public administration, or if there is sustained evidence in a traditional Swedish government in the constitutional changes that has occurred. To investigate this supposed Europeanization, a normative theory and a traditional European government has been used. The descriptions of a Swedish and European government consist primarily of public pressure. There is nothing that indicates a European change in the Swedish management tradition, with the formation of Riksrevisionen. Riksrevisionens constitutional structure reminds of a traditional Swedish democratic administration. However a broad political majority has agreed on the EU- cooperation and on strengthens of the judiciary. This is in line with the Europeanization.