Att kvinnor skulle vara mer religiösa än män är något som gjort sig gällande inom den religionspsykologiska forskningen under flera decennier. Företeelsen har traditionellt sett hävdats vara universellt gångbar och genom åren har flertalet teorier utvecklats med förhoppning om att beskriva orsaken till diskrepansen mellan könen. I denna jämförande litteraturstudie baserad på litteratur, artiklar samt data från statistiska undersökningar, har jag prövat validiteten i detta vedertagna generella påstående. Jag har kartlagt och problematiserat de teorier som brukligen tillämpats inom området. De vanligaste förkommande förklaringsmodellerna för religiösa könsskillnader hänvisar till olika typer av personlighets- och socialisationsteorier, men även biologiska perspektiv och psykoanalytiska synsätt finns representerade i denna studie. Data från Gallup Poll samt Pew Reasearch Center har jämförts med befintliga teorier med avsikten att synliggöra hur statistik och teori korresponderar. Studien innehåller också ett kritiskt granskande av på vilka grunder slutsatser av hävd dragits utifrån data, analys och resultat. Hur vet vi att forskningsresultaten är pålitliga? Efter att ha fördjupat mig i både traditionell och nutida forskning inom ämnet är min uppfattning att sambandet mellan religion och kön är betydligt mer komplext än att resultatet kan reduceras till synsättet att kvinnor universellt sett är mer religiösa än män. Min analys och mitt därtill kopplade resultat kretsar kring tre huvudteman – ett avfärdande av myten om allmängiltighet, ett ifrågasättande av värdet av statistiska data som mycket väl kan ha påverkats av västerländska antaganden och normer (forskningsbias), samt anmärkningen på avsaknaden av ett kulturpsykologiskt perspektiv i studiet av religiösa könsskillnader. Jag argumenterar för vikten av att se bortom stereotypa föreställningar om könsroller eller personlighetsdrag som anses vara specifikt manliga eller kvinnliga. I stället föreslår jag hur debatten kan nyanseras och berikas genom att väga in kulturella förutsättningar som en central variabel.

Assyriology as a field of study has long been dominated by the ideas and values of the white, Western men who, during the 19th century, were responsible for the development and growth of all scientific research. This has resulted in a resilient androcentric bias in the discipline, which to this day continues to influence scholarly perceptions of Ancient Mesopotamian society - and particularly of Mesopotamian women. Amongst many other things this includes the application of modern, misogynistic prejudice regarding the female body onto Akkadian women; one such modern concept which, despite recent criticism, is still widely accepted as true, is the notion of ‘menstrual impurity’. By the implementation of standpoint theory - an epistemology which emphasises the influence of a scholar’s own experiences on their perception and interpretation of their field of study - this paper examines the translations of three Akkadian terms which have been used to support the alleged existence of the concept of menstrual impurity in Mesopotamia. The terms are reexamined through an analysis of their etymological and contextual semantics, the results of which are then used comparatively in order to determine the validity of their current translations. The results of this analysis reveal a thoroughly biassed and unscientific interpretation process, which perpetuates the androcentric perspective within the discipline and contributes to the spread of a false image of Ancient Mesopotamian women and their lives. Not only is it highly unlikely that any of the analysed terms actually signify menstruation, but the very notion of ‘impurity’, which is indeed a significant part of the words’ meaning, is interpreted in a modern, stereotypically negative sense that most certainly is not reflective of the Mesopotamian perception of the concept.