Syftet med uppsatsen är att redovisa för det svenska jordbrukets påverkan på kväve-och fosforutsläpp från ekologiska och konventionella jordbruk, genom att jämföra kväve-och fosforhalter i jordbruksmarks avrinngsområde. Anledningen till varför kväve-och fosforhalterna är valda är på grund av att dessa två ämnen har en stor inverkan på övergödningen och vattenkvaliteten. Metoden är en kvantitativ undersökningsmetod, där syftet och frågeställningarna har besvarats genom att jämföra kväve-och fosforhalter vid avrinningsområden från jordbruksområden under åren 2009-2014 med att andelen ekologiskt odlad jordbruksmark ökar i hektar, detta för att se om det finns ett samband i kväve-fosfor halter och ökad andel hektar ekologiskt odlad jordbruksmark. För att ta reda på den påverkan ekologiskt odlad jordbruksmark har på övergödningen har det i metoden gjorts en uträkning av hur stor del av den totala jordbruksmarken som är ekologisk respektive konventionell mellan åren 2010 och 2011, detta för att under denna tidsperiod är det då den ekologiskt odlade jordbruksmarken ökade som mest. Informationen om kväve-och fosforhalter vid avrinningsområden kommer från Sveriges 17 län (de län det finns data för), detsamma gäller för informationen om ekologiskt odlad jordbruksmark. Tillvägagångssättet kommer att redovisa för kväve-och fosforhalter vid de 17 länen i diagram och punktdiagram för ekologiskt odlad jordbruksmark. Länen delas i bilagan upp i tre regioner, norr, mellan och söder, detta för att se om det finns samband eller olikheter mellan Sveriges län. Diagrammen redovisar för åren 2009-2014. Resultatet visar på att det finns ett samband mellan att kväve-och fosforhalterna ökar och att andelen ekologiskt odlad jordbruksmark ökar i hektar.

Denna studie har utvärderat effekten hos tre fosforfällor med kalkstenskross med avseende på reduktion av totalfosfor och fosfat samt påverkan på vattnets pH. En kostnadsanalys utfördes för att beräkna effektiviteten uttryckt i kostnad per kg infångad fosfor. Fosforfällorna består av en 80-180 meter lång dikessektion i vilken en 0,5-1 meter djup bädd av krossad kalksten har placerats. Kalkens primära funktion är att binda till sig en del av det fosfat som finns löst i det genomflödande vattnet. En av fosforfällorna ligger i Hagbygärdedämmet i utkanten av Kalmar. Det tar emot dagvatten från Hagbygärdediket, som avvattnar de västra delarna av Kalmar tätort. De två andra ligger i Dunö och Bottorp, 3 respektive 10 km söder om Kalmar, och tar emot vatten från åkermark. För att utvärdera fosforfällornas effektivitet togs dagliga prover av vatten och flöde under en veckas tid för samtliga lokaler. För fosforfällan i Hagbygärdedämmet gjordes även en longitudinell mätning där vattenprover togs med jämna mellanrum under perioden 31/10 2012- 6/5 2013. Under denna period mättes även flödet vid tre tillfällen i samband med vattenprovtagningen. Resultatet från mätningarna tydde på en signifikant reduktion av fosfat för fosforfällan i Dunö. Fosforfällan i Hagbygärdedämmet uppvisade en signifikant reduktion av fosfat under den korta mätperioden och när samtliga mätningar betraktades, dock inte under den longitudinella mätningen allena. Överlag var reningsgraden låg för samtliga lokaler vilket ansågs kunna bero på otillräcklig kontakt mellan vattnet och kalken. Bara fosforfällan i Bottorp gav upphov till en signifikant effekt på vattnets pH trots att Dunö hade lägre pH på det inflödande vattnet. För Dunö och Bottorp betraktades dataunderlaget vara för knappt för att dra några säkra slutsatser från dessa resultat. Kostnadsanalysen, om än förenklad, visade att metoden kan vara ett bra ekonomiskt alternativ för infångning av fosfor ute i fält. Ett större dataunderlag erfordras dock för att säkerställa effekten. / The aim of this study has been to evaluate the effect of three phosphorus traps with respect to reduction of phosphorus and phosphate as well as the effect on pH of the treated water. A cost analysis has been performed in order to present the effectiveness as cost per kg entrapped phosphorus. The phosphorus traps consist of an 80-180 meter long ditch section in which a 0,5-1 meter thick bed of crushed limestone has been placed. The function of the limestone is primarily to adsorb some of the dissolved phosphate in the influent. One of the phosphorus traps is located in the Hagbygärde wetland on the outskirts of Kalmar. It receives storm water from the Hagbygärde ditch which drains the western parts of Kalmar city. The other two receive water from farmland and are located in Dunö and Bottorp, 3 and 10 km south of Kalmar respectively. In order to evaluate the effectiveness of the phosphorus traps, daily water samples and flow measurements were taken during one week. Also, a longitudinal study of the phosphorus trap in the Hagbygärde wetland was performed from 31/10 2012 to 6/5 2013. During this period water samples were taken periodically and at three of these instances water flow was measured as well. The results of these measurements indicated a significant reduction of phosphate for the phosphorus trap in Dunö. The phosphorus trap in the Hagbygärde wetland also showed a significant reduction of phosphate content during the shorter measuring period and when all measurements were included, although not when considering the longitudinal study alone. Overall, the reduction of phosphorus and phosphate were low in all cases which were attributed to inadequate contact between the water flow and the limestone. Only the phosphorus trap in Bottorp had a significant effect on water pH, despite that Dunö was the locality showing the lowest pH of the inflowing water. For Dunö and Bottorp, the datasets were regarded insufficient for making any certain conclusions based on these results. The cost analysis, albeit simplified, showed that this method could be a good financial option for capturing aqueous phosphate in the field, although more data is needed to ensure the results.

Allt färre globala tillgångar av fosfatmalmer, som används främst som mineralgödsel inom jordbruket, leder till att återföring av fosfor från olika källor blir allt mer viktigt. I Naturvårdsverkets utredning ”Hållbar återföring av fosfor” undersöks olika fosforflöden och deras potential för hållbar återföring bedöms. Utredningen omfattar bland annat avloppsslam och matavfall och föreslår nya gränsvärden för fraktioner som sprids på åkermark. Sundets reningsverk har samrötat avloppsslam och matavfall sedan år 2007. Rötslammet används främst som gödsel inom jordbruket. De nya gränsvärdena kan påverka spridningsmöjligheten på åkermark. Syftet med detta examensarbete är att utvärdera slamkvalitéten vid Sundets reningsverk med avseende på halter av metaller och organiska ämnen den senaste tioårsperioden. Arbetet undersöker hur halterna förhåller sig till gällande och framtida gränsvärden och mål. I utvärderingen föreslås ämnen som bör prioriteras i reningsverkets uppströmsarbete. Med hjälp av studier av metallhalter i matavfallet vid Sundets reningsverk samt litteraturstudier inom området undersöks matavfallets påverkan på metallhalter i rötslammet. Studien visar att Sundets reningsverk har goda förutsättningar att fortsätta sprida sitt rötslam på åkermark. Analyserade ämnen klarar gällande och majoriteten av föreslagna gränsvärden. Flera faktorer kan dock påverka metallinnehållet i slammet. Kadmium, kvicksilver, silver och zink är metaller som bör uppmärksammas i Sundets uppströmsarbete.