Denna uppsats har behandlat hur svenskamerikaner förhöll sig till och placerade sig i de amerikanska rasliga och etniska hierarkierna genom att undersöka den svenskamerikanska pressen i Chicago mellan 1890 – 1920. Hypotesen för uppsatsen var att det fanns ett motstånd motsammansmältningen på grund av två skäl: Dels att de inte ville ge upp sin identitet som svenskamerikaner, dels att de inte ville dras ned från deras gynnsamma position i hierarkierna. Med hjälp av studier kring vithet och ras samt svenskamerikaners etnicitetsskapande har uppsatsen argumenterat för att den svenskamerikanska pressen kunde hävda den egna immigrantgruppen som en önskvärd del i det amerikanska samhället. Detta genom upprätthållandet av en färglinje gentemot den icke-vita befolkningen, fragmentisering av vithet samt kritiserandet av sammansmältningar mellan svenskamerikaner och andra grupper i samhället. Hypotesen kunde bekräftades då förlusten av svenskamerikanernas etniska och rasliga identitet vid en eventuellsammansmältning kunde resultera i en lägre gynnsam position i hierarkierna.

Mot bakgrund av en pågående fragmentisering av städer, likt den somidag förekommer i Malmö har frågor väckts kring möjligheten att stärkakopplingarna mellan stadsdelar samt möjligheten att bidra till fler mötesplatseri staden. Bristen på kopplingar i form av stråk mellan innerstadenoch de södra och östra stadsdelarna av Malmö, samt bristen påväldefinierade och livliga mötesplatser, har väckt frågor kring segregationoch ifrågasatt Malmö som en trygg stad att leva och bo i.I kandidatarbetet belyser vi begreppen stråk och plats. Vårt syfte medkandidatarbetet är att utforska hur man genom fysisk planering kan bidratill ökad trygghet och livlighet på stråk och platser. Vi vill tillämparesultatet av forskningen i ett förslag på ett stråk och en mötesplats iFosieby, mellan Lindängen och Fosie industriområde i Malmö. / In light of the ongoing fragmentation of cities, like the one that currentlyexists in Malmo has raised questions about the possibility of strengtheningthe linkages between neighborhoods and the opportunity to contributeto more venues in the city. The lack of links, like a string betweendowntown and the south and east parts of Malmö, as well as the lack ofwell-defined and lively venues has raised questions about segregationand challenged Malmo as a safe city to live in.The bachelor work analyze the concepts of string and place. Our purposein this work is to research how design can promote safety and livelinesson the string and places. We want to apply the results of the research toa proposal on a string and a venue in Fosieby, between Lindängen andFosie industrial area in Malmö.

The aim of this study was to examine the social workers’ views on the working conditions within specialized personal social services. The study was conducted by an online-survey administered to all social workers within personal social services in Gävle. The analysis was supported by previous research, collaboration theory and organization theory. The results showed that the social workers were on an overall level satisfied with the specialized organization. The social workers agreed more on the advantages with specialization than with the disadvantages. Furthermore, the results showed that the social workers were of the same opinion regarding the consequences affecting the clients, for example too many social workers involved in client’s cases. The results also showed that the social workers believed that more knowledge about each other and each other’s areas of responsibility facilitates collaboration. Similarities and differences between how social workers responsible for exercising public authority and those who work with treatment and support experienced a specialized personal social service as well as limitations regarding the work with clients were discussed. / Syftet med denna studie var att undersöka socialarbetarnas upplevelse av arbetsvillkoren i en specialiserad organisation. Detta har genomförts genom en webbaserad enkätundersökning som distribuerades till alla socialarbetare inom individ- och familjeomsorgen i Gävle. Analysen gjordes med stöd av tidigare forskning, samverkansteori samt organisationsteori. Resultatet visade att socialarbetarna generellt sett var nöjda med den specialiserade organisationsformen. De instämde i större utsträckning i fördelarna än nackdelarna med specialisering. Vidare visade resultatet att socialarbetarna var eniga om specialiseringens konsekvenser för klienter, bland annat att för många socialarbetare involverades i klienters ärenden. Socialarbetarna uppgav även att mer kunskap om varandra och varandras enheters ansvarsområden underlättar samverkan. Likheter och skillnader mellan behandlare och utredares upplevelser av den specialiserade organisationen samt begränsningar i klientarbetet har diskuterats.