För att klara sig i vårt samhälle behövs goda kunskaper i att läsa och skriva. Detta kan innebärasvårigheter för personer med dyslexi och deras läs- och skrivsvårigheter kan även få emotionellakonsekvenser. Studiens syfte var att utveckla kunskapen kring några föräldrars erfarenheter avhur dyslexi påverkar deras barn emotionellt. Utformningen av studien var av kvalitativ design.Den grundade sig på tio semistrukturerade intervjuer med föräldrar till barn i åldrarna 14–19 årmed dyslexidiagnos. I studien uppdagades att de dyslektiska svårigheterna i skolan lett till attrespondenternas barn påverkats negativt ur ett emotionellt perspektiv. Det framkom även attbarnens läs- och skrivsvårigheter upptäcktes sent i de flesta fall, vilket ofta resulterade i uteblivetstöd under de tidigare skolåren. Vidare blev det tydligt att föräldrarna behöver vara drivande föratt skolan ska ta barnens svårigheter på allvar. I studien lyfte föräldrarna även flera möjligaframgångsfaktorer som exempelvis tidig upptäckt och proaktiva insatser, positivt bemötande ochklassrumsklimat. Dessutom lyftes ett gott samarbete och goda relationer mellan elev, hem ochskola, lärarkompetens och tillgänglig undervisning som viktiga för dessa elever. En slutsats somkan dras är att skolan, och i synnerhet högstadiet, har mycket att utveckla. Därför är denna studieav betydelse för personal inom skolan som undervisar elever med dyslexi. Detta för att ge dessaelever bästa möjliga förutsättningar att lyckas i skolan med bibehållen självkänsla.

I takt med den digitaliserade utvecklingen har användning och anskaffning av affärssystem inom företag och organisationer blivit allt vanligare. Orsaken till att företag och organisationer använder affärssystem är för att effektivisera och automatisera sina affärsprocesser och informationsflöde inom företag och organisationer men också för att upprätthålla ett jämnt tempo med sina konkurrenter. Trots att det finns mycket kunskap och medvetenhet om kritiska faktorer för ett framgångsrikt införande av affärssystem, är det fortfarande nästan 50 procent av alla införandeprojekt som misslyckas första gången.  Kandidatuppsatsens syfte är att identifiera, beskriva och förklara kritiska framgångsfaktorer vid införandet av ett affärssystem, ur ett användar–projektgruppsperspektiv. Metoden för denna kandidatuppsats har varit genom en fallstudie som är baserad på intervjuer utifrån användarens och projektgruppens perspektiv.  De viktigaste slutsatserna från kandidatuppsatsensstudie är att: kommunikation, positiv attityd, korrekt data i affärssystemet och högsta ledningens stöd är kritiska för ett framgångsrikt införande av affärssystem. Kommunikation är en grundläggande faktor som ska komma som en självklarhet inom både projektgruppen och mellan projektgruppen och användarna. Utan kommunikation blir det svårt för projektgruppen att samla in de krav och förväntningar som användarna har. En positiv attityd från främst användarnas sida under införandeprocessen gör det enklare för projektgruppen att driva affärssystemprojektet framåt och motiverar projektgruppen. Korrekt data i affärssystemet är viktigt när användarna börjar använda affärssystemet, Det är viktigt att redan från början skaffa sig ett bra intryck av affärssystemet, vilket kräver att korrekt data ligger i affärssystemet. Stödet från högsta ledningen, som nästan alla forskare identifierar har även identifierats som kritisk i denna studie. Det är viktigt att om projektgruppen består av någon från högsta ledningen, är det viktigt att kunna urskilja sin roll under införandeprocessen, annars kan det ha stor påverkan på införandet av affärssystemet.