Syftet med studien var att undersöka vilka känslor klimataktivister upplever idag inför framtiden samt vilka känslor de förväntas uppleva i framtiden. Urvalet bestod av nio klimataktivister bosatta i Sverige som engagerar sig inom klimatfrågor genom en eller flera ideella organisationer. Datan samlades in genom story-completion task och semistrukturerade intervjuer och analyserades med induktiv tematisk analys. I resultatet av studien framkom att deltagarna upplever negativt laddade känslor som rädsla, hopplöshet och skuld – samt positivt laddade känslor, som hoppfullhet, inför framtiden idag. Samma resultat syntes i de känslor som förväntas upplevas i framtiden. Anledningen till de negativt upplevda känslorna är delvis deras känslor av misstro gentemot dagens samhällssystem, dagens politik och människors ovilja till beteendeförändring. Flera av deltagarna uppgav att de vill tro på att det är möjligt att skapa en framtid som stämmer överens med deras förhoppningar för att finna motivation och fortsätta orka engagera sig för klimatet; en form av känsloreglering. / The purpose of this study was to investigate which emotions climate activists experience today regarding the future and which emotions they expect to experience in the future. The sample consisted of nine climate activists living in Sweden that are engaged in climate issues through one or more non-profit organizations. The data was collected through story-completion task and semi structured interviews and was analyzed with inductive thematic analysis. The results show that the participants experience negatively charged emotions such as fear, hopelessness and guilt – and positively charged emotions, such as hopefulness, regarding the future today. The same results were seen in the emotions who are expected to be experienced in the future. The reason for the negatively charged emotions seems to be their experience of a distrust of today’s social system, today’s politics and people’s disinclination to change their behavior. Most of the participants stated that they want to believe that it’s possible to create a future that matches their hope in order to find motivation and the energy to keep being active for the climate; a form of emotion regulation.

The ability to imagine negative or positive future events is associated with psychological well-being. The present thesis deals with depressed individual’s ability to imagine negative or positive future events. It consists of three quantitative studies (I-III) and one qualitative study (IV). Participants in studies I-III were assessed in connection with a randomized controlled trial of two ways to deliver Internet-based treatment for major depressive disorder (MDD). Their ages ranged between 19-65 years. In addition to receiving treatment participants completed the Controlled Word Association Test; the Autobiographical Memory test (AMT) and the Future Thinking Task (FTT). Participants in study IV were recruited from a psychiatric clinic in Sweden. The sample sizes varied between study I (N=40), II (N=88), III (N=47) and IV (N=15). The aim of the first study was to compare positive and negative future thinking in a group of depressed individuals (n=20) who were compared with a matched group of non-depressed persons (n=20). The results showed that depressed persons report lower scores regarding anticipated future positive events, but that they do not differ in terms of future negative events. The aim of the second study was to examine the association between FTT and AMT in a depressed sample. The results showed that positive future thinking was significantly correlated with retrieval of specific positive autobiographical memories (r = 0.23). The results only gave weak support for an association between FTT and AMT. The aim of the third study was to investigate if scores on the FTT would change following two forms of Internet-delivered cognitive behaviour therapy for major depression (guided self-help and e-mail therapy). A second aim was to study if changes in depression scores as measured by the Beck Depression Inventory would correlate with changes in future thinking. The results showed that FTT index scores for negative events were reduced after treatment. There was no increase for the positive events. Change scores for the FTT negative events and depression symptoms were significantly correlated. The aim of the fourth study was to investigate representations of the future in depressed individuals by using open-ended methodology inspired by grounded theory. The results showed that depressed individuals experienced a state of “ambivalence”. Ambivalence and its negative emotional and cognitive effects were substantially reduced in strength when participants were asked about their distant future. The conclusions drawn from these studies are that depressed persons report lower scores regarding anticipated future positive events (Study I). There is some support for a positive association between FTT and AMT, but the association is weak and only concern positive FTT and positive AMT (Study II). Negative future thinking may be reduced after Internet-delivered treatment, and changes in depressive symptoms correlate to some extent with reductions in negative future thinking (Study III). The concept of ambivalence may be an important feature of depression which deserves more attention from both a theoretical and clinical perspective (Study VI). / Förmågan att föreställa sig negativa eller positiva framtida händelser är förknippad med vårt psykiska välbefinnande. Denna avhandling fokuserar deprimerade individers förmåga att föreställa sig negativa eller positiva framtida händelser. Den består av tre kvantitativa studier (I-III) och en kvalitativ studie (IV). Deltagare i studie I-III rekryterades i samband med en randomiserad kontrollerad studie av två sätt att ge Internet-baserad behandling för egentlig depression (vägledd självhjälp och e-postterapi) . Deltagarnas ålder varierade mellan 19-65 år. Förutom att gå igenom behandling fick deltagarna genomföra olika tester ( Controlled Word Association Test (COWAT), Autobiographical Memory test (AMT) och Future Thinking Task (FTT)). Deltagarna i studie IV rekryterades från en vuxenpsykiatrisk klinik i Sverige. Sampelstorleken varierade mellan studie I (n = 40), II (n = 88), III (n = 47) och IV (n = 15). Syftet med den första studien var att undersöka positiva och negativa framtidstankar hos deprimerade individer (n = 20) vilka jämfördes med en matchad grupp av icke-deprimerade individer (n = 20). Resultaten visade att deprimerade individer rapporterade färre förväntade framtida positiva händelser, men att de inte skiljer sig åt vad gäller framtida negativa händelser. Syftet med den andra studien var att undersöka sambandet mellan FTT och AMT hos deprimerade individer. Resultaten visade att positivt framtidstänkande var signifikant korrelerat med specifika positiva självbiografiska minnen (r = 0.23). Dock visade resultaten enbart ett svagt stöd för ett statistiskt signifikant samband mellan FTT och AMT. Syftet med den tredje studien var att undersöka om poäng på FTT ändrades som en följd av två former av Internetbaserad kognitiv beteendeterapi hos deprimerade individer. Ett andra syfte var att studera om förändringar i depressionspoäng mätt med Beck Depression Inventory skulle korrelera med förändringar i FTT. Resultaten visade att FTT indexpoäng för negativa händelser minskade efter behandling. Det fanns ingen ökning gällande positiva händelser. Ändrade poäng för FTT negativa händelser och depressionssymtom var signifikant korrelerade. Syftet med den fjärde studien var att undersöka representationer av framtiden hos deprimerade individer genom att använda en ”open-ended” metodik inspirerad av grundad teori. Resultaten visade att deprimerade individer upplevde ett tillstånd av "ambivalens". Ambivalensen och dess negativa emotionella och kognitiva effekter minskade betydligt i styrka när de tillfrågades om en mer avlägsen framtid. Slutsatserna från dessa studier är att deprimerade individer rapporter färre förväntade framtida positiva händelser, men att de inte skiljer sig från en kontrollgrupp avseende antal negativa framtida händelser (Studie I). Det finns visst stöd för ett positivt samband mellan FTT och AMT, men sambandet är svag och avser endast positiva FTT och positiva AMT (Studie II). Negativt framtidstänkande kan reduceras efter Internetbaserad behandling, och förändringar i depressionssymtom korrelerar till viss del med minskning av negativt framtidstänkande (studie III). Koncepten ambivalens vid depression kan vara ett viktigt inslag av depression som förtjänar mer uppmärksamhet från både ett teoretiskt och kliniskt perspektiv (Studie VI).